Utvärdering av prognoser för offentliga finanser

Specialstudien beskriver och analyserar Konjunkturinstitutets prognosavvikelser för den offentliga sektorns sparande och dess delar för perioden 1998—2007. Det övergripande syftet är att ge en bild av prognosavvikelsernas storlek och mönster för att metoder och modeller som används för att prognostisera offentligfinansiella variabler i ett nästa steg ska kunna förbättras och utvecklas.

Slutsatserna från studien är att Konjunkturinstitutets prognosavvikelser för den offentliga sektorns finansiella sparande varierar kraftigt över tid och olika prognostillfällen.

Det finansiella sparandet underskattas i genomsnitt med 20 miljarder kronor per år under perioden 1998—2007, eller med 0,8 procent som andel av BNP. Genomsnittet av prognosavvikelserna i absoluta tal, sett över samtliga prognostillfällen, uppgår till 32 miljarder kronor.

Prognoserna baserades under den studerade perioden i allt väsentligt på redan beslutad finanspolitik, det vill säga på de regler i skatte- och transfereringssystemen samt konsumtions- och investeringsnivåer som var beslutade vid prognostillfället. Dessa prognosantaganden bidrog till högre prognosavvikelser på ett och på två års sikt.

Prognoser på offentligfinansiella variabler baseras delvis på Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognoser. En del av prognosavvikelserna kan därför förklaras av prognosavvikelser för den makroekonomiska utvecklingen.

Prognosavvikelserna för de offentliga inkomsterna är större än för utgifterna. Åren 1998—2007 är genomsnittet av prognosavvikelserna i absoluta tal 28 respektive 15 miljarder kronor för inkomster respektive utgifter.

Kapitalskatterna svarar, med bred marginal, för de största prognosavvikelserna av de olika inkomstkategorierna. De offentliga konsumtionsutgifterna uppvisar störst avvikelser bland utgiftskategorierna.