2006-12-13

Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt

Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt

Konjunkturinstitutet har analyserat hur en svensk kilometerskatt påverkar trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Resultaten visar att effekterna totalt sett blir små, men stora lokala effekter kan inte uteslutas. Produktionen minskar med 0,4-1,3 procent, vinsterna blir i stort oförändrade och vägtransporterna minskar med mellan 4-19 procent.

Effekter på skogsindustrin små totalt sett

Eftersom skogsindustrin använder mycket vägtransporter finns en oro inom branschen att en kilometerskatt kan leda till kraftigt försämrade konkurrensvillkor. Konjunkturinstitutets analyser visar att produktionen i genomsnitt minskar med ca 0,6-1,3 procent i trävaruindustrin och med ca 0,4-0,8 procent i massa- och pappersindustrin. De relativt små förändringarna kan förklaras av att kostnaderna för gods på väg, i genomsnitt, utgör en liten del av de totala produktionskostnaderna. Som en konsekvens av detta blir effekterna små även vid en procentuellt sett stor höjning av transportkostnaden.

Vägtransporterna minskar mer än produktionen

Konjunkturinstitutets beräkningar visar att vägtransporterna inom skogsindustrin minskar om en kilometerskatt införs. Även om transporter med lastbil i många fall är svårt att byta ut mot något annat (t.ex. till andra transportslag), minskar vägtransporterna i genomsnitt med ca 9,4-18,8 procent i trävaruindustrin och med ca 3,9-7,8 procent i massa- och pappersindustrin.

Minskningen är antagligen en följd av flera anpassningar. Utöver att den lägre produktionen medför mindre behov av vägtransporter, kan minskningen antagligen också förklaras av effektiviseringar av vägtransporterna och ökad användning av andra transportslag.

I tabell 1 redovisas effekter av en kilometerskatt på vägtransporter, produktion och vinster i trävaruindustrin respektive massa- och pappersindustrin. Konjunkturinstitutet har beräknat effekter av transportprishöjningarna för lastbilstransporter med 10 procent respektive 20 procent, ett intervall vilket bedöms ligga i linje med vad som kan förväntas om Vägtrafikskatteutredningens principförslag utvecklas vidare till ett skarpt förslag.

Effekter på produktion, vägtransporter och vinster av högre priser på transporter på väg

Del av skogsindustrin

 

Transportpris-höjning

 

Effekt på vägtransporter

 

Effekt på produktion

 

Effekt på vinst

 

Trävaruindustrin (1)

 

10 %

 

-9,4 %

 

-0,6 %

 

-0,3 %

 

Trävaruindustrin (1)

 

20 %

 

-18,8 %

 

-1,3 %

 

-0,5 %

 

Massa- och pappersindustrin

 

10 %

 

-3,9 %

 

-0,4 %

 

0,1 %

 

Massa- och pappersindustrin

 

20 %

 

-7,8 %

 

-0,8 %

 

0,1 %

 

(1) Med trävaruindustrin avses sågverk, hyvlerier och träimpregnering Det skall betonas att Konjunkturinstitutets resultat visar effekter efter att företagen har anpassat sig till de nya transportpriserna. Resultaten indikerar alltså att mindre användning av vägtransporter och produktionsminskningar är det sätt som företagen kan förväntas välja för att hålla nere totala produktionskostnader och bibehålla sina vinstmarginaler.

Stora negativa effekter lokalt kan inte uteslutas

De negativa effekterna på produktion totalt sett är inte jämnt fördelade och stora effekter på lokal och regional nivå kan inte uteslutas. De företag som påverkas mest är antagligen de som har relativt höga vägtransportkostnader, i synnerhet om de har små möjligheter att byta ut eller effektivisera sina vägtransporter.

När företag anpassar sig till högre transportpriser genom minskad produktion och mindre vägtransporter innebär detta bland annat personalneddragningar. Konjunkturinstitutets analyser visar att arbetstillfällena i trävaruindustrin blir mellan 200 och 400 färre (totalt antal anställda år 2005 var 13 400) och mellan 700 och 1300 färre i massa- och pappersindustrin (totalt antal anställda år 2005 var 37 300).

Denna omställning kan vara kostsam för samhället, men det kan heller inte uteslutas att sysselsättning flyttar till andra delar av ekonomin där det idag råder arbetsbrist. Om det är fråga om stora strukturomvandlingar kan det dock vara motiverat att underlätta dessa så att resursutnyttjandet i ekonomin i stort inte minskar.

Bakgrunden till denna analys är dels det principförslag om införande av en svensk kilometerskatt för tunga lastfordon som föreslås i Vägtrafikskatteutredningens slutbetänkande Skatt på väg (SOU 2004:63) och dels den oro för att viss industri (t.ex. delar av skogsindustrin) påverkas negativt av ett införande. Denna oro har specifikt nämnts i den transportpolitiska propositionen Moderna tranporter (Prop. 2005/06:160) som ett argument emot införande av kilometerskatt.

Enligt Vägtrafikskatteutredningen kan en kilometerskatt motiveras av att den tydliggör och prissätter de samhällsekonomiska kostnaderna som lastbilstransporter ger upphov till i form av utsläpp (av partiklar och kväveoxider), vägdeformation, buller och olyckor.

Genom kilometerskatten stärks därmed motiven till att leta efter alternativa transportlösningar, vilket kan ske genom ökad användning av lastbilar med låga utsläpp som sliter mindre på vägbanan, samt en ökad användning av andra transportslag.

I ett bredare transportpolitiskt perspektiv utgör en kilometerskatt, enligt Vägtrafikskatteutredningen, också ett sätt att bidra till en större konkurrensneutralitet för gods på väg i Sverige, genom en mer rättvis konkurrens mellan svenska och utländska åkare.