2005-06-16

Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster*

Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster (RUT)

I debatten om skattelättnader för hushållsnära tjänster hävdas ofta att lägre skatt i de aktuella branscherna skulle kunna få relativt stort genomslag på sysselsättningen. Ett annat motiv som anförts i debatten är att produktivitetsvinster kan göras genom att omfördela produktionen av hushållstjänster från den svarta till den vita marknaden.

Syftet med denna studie är att analysera de samhällsekonomiska effekterna av att införa en finansierad sänkning av skatten för hushållsnära tjänster i Sverige. I studien antas en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter) för hushållsnära tjänster.

Reduktionen utgår utan beloppsgräns eller tak men gäller endast ett begränsat antal tjänster, närmare bestämt hushållsarbete och omvårdnad av barn i hemmet (till exempel matlagning, städning, tvätt och barnpassning) samt skötsel av trädgård. En förutsättning för att medges skattereduktion är att den som utför arbetet innehar F-skattsedel.

I kalkylen antas att sänkningen av skatten för hushållsnära tjänster finansieras genom att skatten på övriga varor och tjänster förändras så mycket att den sammantagna effekten på de offentliga finanserna blir noll.

Reformen innebär således en omfördelning av skatter. En sådan finansierad sänkning av skatten för hushållsnära tjänster bedöms leda till en på lång sikt något högre sysselsättning på den vita marknaden.

Tre skäl till ökad sysselsättning

Sysselsättningen ökar av tre skäl. För det första leder en skattereduktion för hushållsnära tjänster till att hushåll som därmed köper mer av dessa tjänster ökar sitt arbetsutbud, vilket på sikt leder till motsvarande högre sysselsättning. För det andra torde efterfrågan på arbetskraft i högre grad inriktas på personer med en produktivitet som ligger under det genomsnittliga.

Detta bedöms minska så kallat icke-arbete, vilket innebär att personer blir sysselsatta som i annat fall skulle ha varit arbetslösa, studerat eller uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

Det tredje skälet till ökad sysselsättning på den vita marknaden är att en del av aktiviteten på den svarta marknaden för hushållsnära tjänster kommer att förskjutas till den vita marknaden efter införd skattereduktion för dessa tjänster.