Produktivitet och löner till 2015

Arbetsproduktiviteten i det svenska näringslivet har utvecklats starkt sedan mitten av 1990-talet. Utvecklingen mattas något under 2005-2015, men produktiviteten beräknas ändå öka med i genomsnitt 2,7 procent per år.

Huvudscenariot pekar på att betalningsförmågan för arbetskostnader stiger med i genomsnitt 4,3 procent per år under perioden, vilket motsvarar en löneökning på i genomsnitt ca 4 procent.

Konjunkturinstitutet fick i slutet av förra året i uppdrag av Finansdepartementet att leverera en rapport med bedömning av den potentiella produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin, och därmed även löneutvecklingen på medellång sikt. Uppdraget redovisas idag i form av en Specialstudie. I studien analyseras hur den trendmässiga arbetsproduktiviteten och betalningsförmågan kommer att utvecklas till 2015. Analysen inriktas i huvudsak på näringslivet.

Produktiviteten utvecklades överraskande starkt i Sverige under 1990-talet. Till en del förklaras det av konjunkturutvecklingen. Men det finns också en trendmässig ökning av produktivitetstillväxten som bland annat förklaras av ökad produktion och användning av informationsteknologi, samt ökad internationell och inhemsk konkurrens, exempelvis på grund av avregleringar. I ett längre historiskt perspektiv framstår dock inte utvecklingen under 1990-talet som anmärkningsvärd, utan det är snarare 1980-talet som framstår som ett ovanligt svagt decennium.

Fram till 2015 väntas den trendmässiga produktivitetstillväxten mattas något. En orsak är att produktivitetsutvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologisektorn klingar av. I huvudscenariot bedöms uppsvinget under 1990-talet till stor del bli bestående och arbetsproduktiviteten i näringslivet beräknas öka med i genomsnitt 2,7 procent per år under 2005-2015. I sin tur bidrar detta till att betalningsförmågan för arbetskostnader stiger med i genomsnitt 4,3 procent per år under perioden. Det motsvarar en löneökning på i genomsnitt ca 4 procent per år. Men i en rad alternativscenarier visas att den beräknade ökningstakten omgärdas av ett betydande osäkerhetsintervall.