2017-09-08

Specialstudie 58: Är Sverige på produktivitetsfronten?

Är Sverige på produktivitetsfronten?

Denna studie utgör ett underlag för en bedömning av vilka branscher i Sverige som har lägre produktivitetsnivå än i motsvarande branscher i andra länder. Studien undersöker även möjliga orsaker till skillnaderna. Analysen visar att de branscher som har lägre produktivitetsnivå är jordbruk, fiske, mineralutvinning, textilindustrin, gummi-, plast- och mineralproduktindustrin, tillverkning av elapparatur, hotell och restaurangbranschen, samt sjukvården. Även övrig maskintillverkning, möbelindustrin och partihandeln har något lägre produktivitet än i flera andra länder, men skillnaderna i dessa branscher är mindre.

Flera olika metoder används för att identifiera vilka branscher som har en låg produktivitet relativt andra länder. Metodvalet beror på vilka data som ger en rättvisande jämförelse av produktivitetsläget, vilket i sin tur beror på eventuella prisskillnader mellan länder, och hur användbart datamaterialet i nationalräkenskaperna är för jämförelsen.

Att jämföra produktiviteten kompliceras av flera potentiella mätfel, och jämförelsen blir alltmer osäker ju mer integrerad och utvecklad en ekonomi blir. Även internationella koncerners internprissättning och redovisning av licensintäkter eller andra intäkter i olika länder (till exempel som en följd av skillnader i skattenivåer) påverkar den beräknade produktivitetsnivån i olika länder. Analysen är därför mycket osäker.

Analysen visar att det finns flera branscher i Sverige som har lägre arbetsproduktivitet än motsvarande branscher i flera andra länder. Branscherna är jordbruk, fiske, mineralutvinning, textilindustrin, gummi-, plast- och mineralproduktindustrin, tillverkning av elapparatur, hotell och restaurangbranschen, samt sjukvården. Även övrig maskintillverkning, möbelindustrin och partihandeln har något lägre produktivitet än i flera andra länder, men skillnaderna är mindre. Data indikerar också att Sverige har en lägre arbetsproduktivitet än produktivitetsfronten inom landtransporter, men slutsatsen är mer osäker eftersom jämförelsen påverkas av skillnader i bränslepriser mellan länder som det inte varit möjligt att korrigera för. Uppgifter tyder på att Sverige har ett relativt högt kapacitetsutnyttjande och därmed kapitalproduktivitet inom järnvägstransporter, men sämre produktionskvalité i termer av förseningsfrekvens.

En låg arbetsproduktivitet är inte med nödvändighet ett svaghetstecken, och en hög produktivitet är inte alltid önskvärd. Skillnader i arbetsproduktivitet beror ofta på mängden kapital i produktionen, som i sin tur beror på produktionens inriktning eller förutsättningar. Kapitalanvändningen är också resurskrävande, och det är inte alltid samhällsekonomiskt optimalt att maximera kapitalinsatsen. Att branscher specialiserar sig mot mer eller mindre kapitalintensiv produktion kan bero på både geologiska, klimatologiska eller geografiska skillnader, som exempelvis förekomsten av råolja, kol och gasfyndigheter, eller odlingsmöjligheterna i landet. Men det kan också bero på kunskapsnivån hos arbetskraften. Specialisering inom branscher i olika länder leder till skillnader i produktivitet eftersom den optimala mängden kapital skiljer sig åt beroende på produktionsinriktning. Specialiseringen leder naturligt till skillnader i arbetsproduktivitet som ändå är samhällsekonomiskt effektiva. 

Men det finns också branscher med påverkbara orsaker till produktivitetsskillnader som inte enbart lär bero på skillnader i optimal kapitalintensitet. Påverkbara skillnader som kan öka välfärden kan vara utbildningsnivån och arbetskraftens kompetens, eller om mängden realkapital i produktionen begränsas av andra faktorer. En bransch där politiska beslut kan ha betydelse för produktivitetsnivån relativt andra länder är vårdbranschen. Många troliga orsaker till en lägre produktivitet inom svensk vård har redan lyfts fram i utredningen Effektiv vård från 2016 (se SOU 2016:2). Orsakerna är bland annat brister i samordning mellan olika vårdgivare, bristande administrativa IT-verktyg och bristfällig utbildning i systemanvändning, en suboptimal arbetsfördelning mellan personalkategorier, och att så få patienter har en fast läkarkontakt. De slutsatser som vi drar i denna rapport gällande vårdbranschen är alltså inte nya, och visar att det på vissa områden finns utrymme för förbättringar.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb