Årsredovisning 2019

Ökat samarbete inom en framtidsinriktad och dynamisk myndighet

Den svenska ekonomin gick in i en tydlig konjunkturavmattning under 2019. I våra prognoser förstärktes avmattningen successivt under året till följd av ny information, vilket belyses av att prognoserna för den svenska BNP-tillväxten 2019 och 2020 reviderades ned från ca 1 ½ procent per år i början av året till ca 1 procent per år i vår decemberprognos. Det är påtagligt lägre än den tillväxt som är förenlig med ett oförändrat resursutnyttjande i ekonomin. Det mesta talar dock för att en lågkonjunktur kan undvikas 2020. Hur stora fel vi får i våra prognoser för 2019 och 2020 återstår att se, men den senaste prognosutvärderingen för ett antal år före 2019 visade att vår prognosprecision var bättre eller lika med genomsnittet bland alla undersökta prognosinstitut och variabler.

Vårt andra verksamhetsområde, Konjunkturbarometern, har sedan starten på 1950-talet varit en viktig statistikkälla för institutets prognoser som bidragit till förbättrad prognosprecision. Barometerindikatorn, som sammanfattar stämningsläget hos företag och hushåll, har under året fallit från ett starkare till ett svagare läge än normalt, främst på grund av ett oväntat snabbt försämrat läge i tillverkningsindustrin. Barometerns betydelse för prognos och analys förstärktes under 2019 genom inrättandet av ett barometerråd för att ytterligare lyfta kvalitet och kunskap kring indikatorn.

Det tredje verksamhetsområdet, miljöekonomi, har sedan starten på 1990-talet varit inriktat på att analysera den samhällsekonomiska effektiviteten av olika miljöpolitiska åtgärder och hur uppsatta miljö- och klimatmål kan uppnås på ett effektivt sätt. Verksamheten har i hög grad varit frikopplad från institutets makroekonomiska verksamhet. Det framstår dock som allt tydligare att klimatförändringarna kommer att leda till påtagliga förändringar av den globala ekonomin och att även klimatpolitiken kan få kännbara effekter på den svenska makroekonomiska utvecklingen. Institutet inledde därför ett arbete under 2019 med att integrera effekterna av klimatförändringarna och klimatpolitiken i olika medelfristiga makroekonomiska analyser. Det har bland annat resulterat i analyser till Långtidsutredningen av hur uppsatta klimatmål kan påverka den framtida strukturomvandlingen, beräkningar i den årliga miljöekonomiska rapporten av hur BNP kan påverkas av klimatmålet för transportsektorn, fördjupningar i Konjunkturläget om klimatförändringarnas och klimatpolitikens effekter på svensk produktivitetsutveckling och om hur klimatpolitiska styrmedel på ett globalt plan kan komma att påverka världshandeln. Institutet har också medverkat i SNS Konjunkturråds rapport ”Svensk politik för globalt klimat”. En modellgrupp har skapats för att bland annat undersöka om eventuella skillnader i de antaganden som används i den makro- och miljöekonomiska analysen kan motiveras.

Stödverksamheten har under året bland annat arbetat med att överföra löneadministrationen till Statens servicecenter, förbättrad klassificering av allmänna handlingar och planering av den flytt av myndigheten som ägde rum i början av 2020. När vi nu efter snart 30 år har lämnat lite slitna lokaler på Kungsgatan till förmån för mer moderna och yteffektiva lokaler på Fleminggatan, har jag goda förhoppningar om att de nya lokalerna kommer såväl understödja som ge uttryck för att Konjunkturinstitutet även under 20-talet kommer att ligga i framkant i analysen av svensk ekonomi.

Urban Hansson Brusewitz, februari 2020