Årsredovisning för 2017

Generaldirektören har ordet: 80 år av självständig och vetenskapligt grundad konjunktur- och strukturanalys

Konjunkturinstitutet firade 2017 sitt 80-årsjubileum. Jag tror att vårt arv och vår historia är av betydelse för att förstå vårt nuvarande uppdrag. Det jag vid en tillbakablick på vår historia slås av är att verksamheten präglats av en hög grad av kontinuitet i spänningsfältet mellan fyra olika dualiteter som fungerar ömsesidigt förstärkande.

Konjunktur- och strukturanalys

För det första kan jag konstatera att institutets huvudsakliga verksamhetsområden står sig med löpande konjunkturbevakning, strukturfrågor och speciella problem på längre sikt. Ett bestående inslag är att förankra konjunkturprognoserna i en bedömning av ekonomins resursutnyttjande och långsiktiga färdriktning. Bedömningar av olika ekonomiska variablers strukturella nivåer och effektbedömningar av ekonomisk-politiska åtgärder är därför ett bestående inslag i institutets strukturanalyser, där analyser av miljö- och klimatpolitiska styrmedel har varit ett viktigt område sedan 20 år.

Under 2017 har vi bland annat en genomfört fördjupade analyser och översyner av utvecklingen av jämviktsarbetslösheten, jämviktsräntan och jämviktsväxelkursen i ett medelfristigt perspektiv. En fördjupad analys har också gjorts av produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi, inklusive identifiering av lågproduktiva branscher i ett internationellt perspektiv. Vi har även analyserat var potentialen är störst för kostnadseffektiva insatser av styrmedel för att nå beslutade klimatpolitiska mål, vilka grupper av individer som främst bär kostnaden av klimatpolitiken samt vilken strukturomvandling som klimatpolitiken kan ge upphov till på branschnivå. Vi har också skrivit en rapport om de samhällsekonomiska konsekvenserna av några olika tänkbara scenarier för klimatet. Analyser har även gjorts av de samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekterna av att erbjuda heltidsarbete åt alla som vill arbeta heltid samt av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

I prognosverksamheten har bland annat en översyn gjorts av tidpunkterna för och innehållet i de publicerade prognoserna, med konsekvensen att publikationen Konjunkturläget kompletterades med en prognosuppdatering i augusti. Konjunkturinstitutets utvärdering av de makroekonomiska prognoserna visar att institutets systematiska fel är närmare noll och att prognosprecisionen för inflationen och reporäntan är bättre än genomsnittet bland olika prognosinstitut och nära genomsnittet för övriga variabler för prognoser som avser såväl 2016 som perioden 2012-2016.

Teori och empiri

Den nationalekonomiska analysen vid Konjunkturinstitutet vilar på en teoretisk underbyggnad. Vid institutets bildande dominerades denna av den s.k. Stockholmsskolan, vars analys låg nära den keynesianska. Idag vilar institutets makroekonomiska modeller och modellutveckling på modern ekonomisk teori, bland annat s.k. nykeynesiansk teori. Våren 2017 redovisade vi en första begränsad version av en ny makromodell (DSGE), som baserar sig på denna teoribyggnad.

Under årens lopp har arbetet med att analysera och utveckla den ekonomiska statistiken hög grad stått i centrum för Konjunkturinstitutets verksamhet. Den enkätverksamhet som påbörjades under 1950-talet för att få bättre information om företagens framtidsplaner har därefter byggts ut till att omfatta hela näringslivet och hushållen. Informationen från Konjunkturbarometern utgör idag en viktig del av institutets makroekonomiska analys av nuläget och utvecklingen för den närmaste tiden och utgör därtill en viktig infrastruktur för andras makroekonomiska verksamhet och branschbedömningar. Under 2017 har ytterligare förbättringar av statistikproduktionen för Konjunkturarometern genomförts för att göra den säkrare och effektivare.

Tjäna regeringen och allmänheten

Som statlig myndighet är vi regeringen behjälpliga med beslutsunderlag. Ekonomiskpolitiska beslutsfattare är ofta intresserade av en analys av vad som händer i ekonomin om ingenting görs. Under 2017 gjorde vi vid samtliga prognostillfällen en analys av de offentliga finansernas utveckling vid oförändrade regler. En makroekonomisk prognos som enbart baserar sig på antagandet om en finanspolitik med oförändrade regler tenderar dock att leda till systematiska fel i bedömningen av den realekonomiska utvecklingen, eftersom den bortser från att budgetutrymmet för nya åtgärder kan förväntas användas för åtgärder som påverkar ekonomins efterfråge- och utbudssida. För att begränsa risken för sådana systematiska fel och tjäna en bredare allmänhets behov av sannolika bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen, gör institutet prognoser och bedömningar av finanspolitikens inriktning och innehåll för de närmaste åren, baserat på bland annat uttalanden från den sittande regeringen och historiska trender. Även dessa bedömningar kan tjäna som underlag för olika ekonomisk-politiska beslutsfattare. Under 2017 har vi sett över institutets finanspolitiska antaganden, bland annat för att begränsa antalet finanspolitiska antaganden till de som är nödvändiga för att undvika systemetiska fel i den realekonomiska bedömningen.

Statlig myndighet och statligt forskningsinstitut

Konjunkturinstitutet är en myndighet under regeringen. Vårt uppdrag att bedriva forskning i anslutning till verksamheten ställer dock krav på en självständig vetenskaplig insats, något som också framhölls under institutets första tid av den dåvarande finansministern, Ernst Wigforss. Vi ska också enligt vårt instruktionsenliga uppdrag analysera finans- och penningpolitikens inriktning och analysera den förda finanspolitikens effekter med särskild tonvikt på hur de offentliga finanserna förhåller sig till budget- och finanspolitiska mål, och har på bland annat dessa områden en självständig roll i förhållande till ekonomisk-politiska beslutsfattare.

Under 2017 har vår bedömning av de offentliga finanserna och ekonomins resursutnyttjande skilt sig från regeringens, vilket också har resulterat i skilda bedömningar av budgetutrymmet för nya finanspolitiska åtgärder. Vi har under året också utbildat oss i den statliga värdegrunden och vad statstjänstemannarollen innebär.

Urban Hansson Brusewitz, februari 2018