2015 – att räkna med det osannolika

Generaldirektörens förord: Verksamheten på Konjunkturinstitutet blir aldrig enahanda eftersom det ekonomiska landskapet ständigt förändras. Och ofta inträffar sådant som tidigare bedömts vara osannolikt. Några exempel från 2015:

• Hög tillväxt innebar att vi lämnade en sju år lång lågkonjunktur bakom oss.
  Trots detta var inflationen fortsatt låg och Riksbankens reporänta negativ.
• Bostadspriserna ökade 2015 med 14,3 procent och har fördubblats under de
  senaste tio åren.
• Antalet asylsökande var rekordstort och SCB:s uppdaterade befolkningsprognos
  visade på att den genomsnittliga befolkningstillväxten under den kommande
  femårsperioden blir den högsta sedan 1750.
• I Paris tecknades ett klimatavtal som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen
  till under två grader.

Konjunkturinstitutets övergripande uppdrag är att följa och analysera den ekonomiska
utvecklingen. I prognosverksamheten analyserar vi inkommande statistik och annan
information för att bedöma vilken utveckling som är mest sannolik. Men det är också
viktigt att belysa risker och vad effekterna blir om riskerna realiseras. Under 2015 har
vi utvecklat vår analys av osäkerhet och risker, bland annat genom ett nytt kapitel i
Konjunkturläget. Våra undersökningar av företagens och hushållens syn på ekonomin
i Konjunkturbarometern är en viktig informationskälla för att tidigt upptäcka avvikelser
i förhållande till prognoserna.

Vi analyserar även effekter av ekonomisk politik. Inom det miljöekonomiska området
bedömer vi den svenska miljöpolitikens kostnadseffektivitet. I 2015 års miljöekonomiska
rapport analyserades styrmedel riktade mot vägtrafikens negativa miljöpåverkan.
Vi har även i två regeringsuppdrag analyserat samhällsekonomiska effekter av sänkt
restaurangmoms och ett ändrat mål för det offentliga finansiella sparandet.
I december 2014 överlämnade Statskontoret en myndighetsanalys av Konjunkturinstitutet till regeringen.

Vi har under 2015 hanterat Statskontorets rekommendationer. I anslutning till Statskontorets rapport utvärderade en internationell expertgrupp vår
prognosverksamhet. Expertgruppens rapport har varit en viktig inspirationskälla och
flera av gruppens förslag har bidragit till förbättringar i prognosverksamheten redan
under 2015.

En viktig förutsättning för att vi ska lyckas genomföra kvalificerade analyser är att vi
har tillgång till avancerade modeller och analysverktyg som baseras på aktuell forskning.
Under 2015 fick vi i uppdrag av regeringen att utveckla en ny makromodell.
Projektet är flerårigt och den nya modellen ska tas i drift senast i slutet av 2018. Till
modellarbetet har vi rekryterat personal med erfarenhet av modellutveckling. En referensgrupp med svenska och internationella experter har knutits till projektet och samarbete har utvecklats med ledande europeiska institutioner.

Inom det miljöekonomiska området har arbetet med den miljöekonomiska modellen EMEC intensifierats. De utvecklingsinsatser som görs kommer på sikt att utöka modellens användningsområden. Konjunkturinstitutets viktigaste framgångsfaktor är vår kompetenta personal. Jag vill tacka alla medarbetare för strålande arbetsinsatser under 2015 och särskilt framhålla det mindre synliga arbete som görs inom administration, it och information. Min bedömning är att Konjunkturinstitutet är ett mycket väloljat maskineri, vilket i hög grad bidrar till att vi har goda förutsättningar att göra analyser av hög kvalitet. För egen del blir jag kvar på myndigheten ett litet tag till i väntan på att den nya generaldirektören kommer på plats – ytterligare en osannolik händelse som jag inte hade räknat med.

Mats Dillén, februari 2016