2018-12-14

Årlig rapport: Miljö, ekonomi och politik 2018

Mer styrning krävs för att nå energipolitiska mål

Om vi ska nå Sveriges mål om lägre energiintensitet till 2030 behöver vi säkerställa att etappmålen för klimatutsläppen uppnås, inklusive det särskilda målet för transportsektorn. Dessutom krävs förstärkt styrning mot kostnadseffektiv energibesparing. Det visar Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.

I rapporten analyseras de svenska energimålen:

  • 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och
  • 50 procent lägre energiintensitet till 2030.

Styrning via priser, genom skatter och subventioner, har goda möjligheter att vara kostnadseffektiv. Exempelvis är energibeskattning det kostnadseffektiva styrmedlet om syftet är minskad energianvändning. Det finns dock ett flertal aspekter som försvårar analysen och som talar för en mer komplex politik än vad ett snävt fokus på energimålen visar. I rapporten diskuteras till exempel närvaron av kunskapsläckage, kopplingen till andra mål, särskilt på klimatområdet, och annan hänsyn exempelvis till konkurrenskraft och fördelningsfrågor. Hänsyn till dessa företeelser kan motivera en bredare styrmedelsmix och differentierade energiskatter.

Målet om lägre energiintensitet

Den svenska politikens mål om energieffektivisering uttrycks i intensitetstermer. Rapporten visar att målet kan uppnås väsentligt lättare om klimatmålet för den icke-handlande sektorn, inklusive det särskilda klimatmålet för transportsektorn, nås. Uppfyllnad av dessa klimatmål är dock inte tillräckligt för att energiintensitetsmålet ska nås. Det krävs förstärkt styrning och ytterligare analys för att ta fram en kostnadseffektiv väg att nå energiintensitetsmålet. Rapporten innehåller en detaljerad analys av styrmedel som riktar sig mot energiintensitetsmålet. En av slutsatserna är att Sverige inte bör införa vita certifikat eller investeringsstöd till energieffektiviserande renoveringar. En annan slutsats är att bonus-malus-systemet för personbilar (som beskattar stora energislukande fordon mer) ger kraftfulla incitament till energieffektivisering genom ändrat bilval.

Förnybarhetsmålet

Analysen av styrmedel mot målet om 100 procent förnybar elproduktion visar bland annat att solcellstödet inte är kostnadseffektivt sett ur ett snävt solelsperspektiv. Inte heller är stödet kostnadseffektivt om ambitionen är att bidra till mål om ökad förnybar elproduktion. Dessutom är det tveksamt om stödet i dess nuvarande utformning träffsäkert hanterar så kallat kunskapsläckage. När det gäller havsbaserad vindkraft kräver en utbyggnad ett riktat stöd vilket kan medföra betydande merkostnader jämfört med motsvarande ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet.

En annan utmaning som uppstår i och med förnybarhetsmålet är att leveranssäkerheten kan påverkas negativt av en ökad andel väderberoende elproduktion, i form av sol- och vindkraft. Teknik inom förnybar elproduktion är dessutom inte fri från negativa miljöeffekter.

Om rapporten

Den årliga miljöekonomiska rapporten är ett uppdrag från regeringen där det övergripande syftet är att analysera den svenska klimatpolitiken och på ett principiellt plan diskutera vad som bör beaktas för att utforma en långsiktigt kostnads- och samhällsekonomiskt effektiv svensk klimatpolitik.