2014-12-10

Miljö, ekonomi och politik 2014

Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska. 

Styr direkt mot biologisk mångfald, övergödning och klimat

Stödet till ekologisk produktion inom Landsbygdsprogrammet, som uppgår till 1 miljard kronor per år, kan ha en positiv effekt på biologisk mångfald om omställningen sker i slättbyggd.

Analysen visar att andelen ekologisk areal är liten i den intensivodlade slättbygden och stor i Norrlands skogsbygd där miljövinsterna är små. För att öka miljöeffekten bör stödet riktas direkt mot biologisk mångfald och undvika omvägen genom ekologisk produktion.

Många av de negativa miljö- och klimateffekter som jordbruksproduktionen leder till beror på tillförseln av kväve via gödslingen. Trots detta saknas effektiva styrmedel som minskar tillförseln. Den skatt, som avskaffades 2009, behöver återinföras för att minska användningen av mineralgödsel.

Jordbrukets användning av fossila bränslen och energi möter lägre skatter än resten av ekonomin. För att klimat- och energieffektiviseringsmålen ska nås kostnadseffektivt bör koldioxidskatten vara lika hög för alla användare och energiskatten lika hög per energienhet för alla bränslen och användare. En sådan utjämning skulle förbättra styrningen.

Det finns en stor potential att öka kolinlagringen i skog och mark till låga kostnader, men markägarna saknar incitament att göra detta. I vissa fall ges till och med incitament till att inte lagra kol, exempelvis går markägare som omvandlar jordbruksmark till skog miste om gårdsstöd. Detta klimatpolitiska glapp skulle behöva ses över för att utnyttja potentialen i de miljö- och kostnadsvinster som finns i kolinlagring.

Omfördela gårdsstödet

Gårdsstödet, som uppgår till ca 6 miljarder kronor per år, syftar bland annat till att garantera en skälig levnadsstandard för jordbrukarna. Vår analys visar att en stor del av stödet går till de rikaste jordbrukarna i slättbygden.

Om stödet syfte är omfördelning borde stödet inkomstprövas. För att öka miljöstyrningen borde möjligheten att föra över medel från gårdsstödet till landsbygdsprogrammet utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.