Lönebildningen kan öka sysselsättningen

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturavmattning och arbetslösheten har stigit kraftigt de senaste månaderna. Lönsamheten inom näringslivet är för närvarande nära en historiskt genomsnittlig nivå. I takt med att exporttillväxten och industrikonjunkturen mattas av är det troligt att lönsamheten inom industrin sjunker. Genom återhållsamma löneökningar kan parterna bidra till att hålla nere arbetslösheten. Samtidigt kan fortsatt dämpade löneökningar göra att det även framöver krävs mycket låg ränta för att nå inflationsmålet på 2 procent.

Konjunkturinstitutets beräkningar visar vilken löneökningstakt som på sikt är förenlig med att inflationsmålet nås. Beräkningarna bygger på ett antal förenklade antaganden, där utvecklingen av produktiviteten är avgörande eftersom den påverkar vilka löner företagen kan bära utan att behöva höja priserna. Under senare år har produktivitetstillväxten varit låg och beräknas ligga runt 1,3 procent i näringslivet de närmaste åren. Om denna lägre produktivitetstillväxt skulle bestå på längre sikt är löneökningar på 3,0 procent förenliga med inflationsmålet. Skulle däremot produktivitetstillväxten återgå till högre historiskt genomsnittliga nivåer skulle löneökningar på 3,5 procent vara förenliga med inflationsmålet.

En annan väg för parterna att bidra till lägre arbetslöshet, än generellt låga löneökningar, är att verka för lägre lägstalöner. Det kan dock inte uteslutas att lägre lägstalöner pressar lönerna även för de som redan har jobb inom vissa branscher. Den risken måste dock vägas mot de ekonomiska och sociala kostnader som uppstår om lönebildningen försvårar sysselsättningsmöjligheterna för betydande grupper på arbetsmarknaden.

Om Lönebildningsrapporten

Syftet med rapporten är att redovisa de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen och därmed utgöra ett underlag för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet.