Lönebildningen - samhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2004

BNP-tillväxten revideras upp till 3,8 procent 2004 och 3,3 procent 2005 i Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport 2004. Rekommendationen till den kommunala sektorn, som ska omförhandla sina löner 2005, är årliga totala timlöneökningar med 3,7 procent 2005-2007.

BNP-tillväxten i år revideras upp till 3,8 procent, främst som en följd av att exporten utvecklats ännu starkare än väntat. År 2005 och 2006 blir tillväxten 3,3 respektive 2,8 procent för att därefter dämpas. Under 2005 och 2006 kommer investeringarna och hushållens konsumtion att öka snabbt. Konjunkturtoppen avseende resursutnyttjandet nås 2007. Det framgår av rapporten "Lönebildningen - Samhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2004".

Hittills har den stigande produktionen uppnåtts genom ökad produktivitet, men nu vänder arbetsmarknaden uppåt och antalet sysselsatta ökar med 85 000 personer mellan 2004 och 2007. Arbetslösheten sjunker gradvis till 4,3 procent 2006.

Arbetskostnaderna i svenskt näringsliv ligger för närvarande på en sådan nivå att lönsamheten är i nivå med omvärldens. I kombination med en hög produktivitets-tillväxt borgar detta för en god reallönetillväxt på lite längre sikt. Den svenska lönebildningen, som sedan 1998 bygger på hög grad av koordination men med betydande lokalt inslag, har i huvudsak fungerat väl. En högre grad av koordination kan dock bidra till en varaktigt lägre arbetslöshet.

Under 2004 har avtal slutits för flertalet anställda inom näringslivet. Timlönerna i näringslivet beräknas öka med i genomsnitt 3,4 procent per år 2004-2006. Det är en nedväxling med 0,2 procentenheter jämfört med föregående treårsperiod.

Även kommunerna bör växla ned

Under 2005 omförhandlas avtalen i den kommunala sektorn. För 2005-2007 förväntas timlönerna i den kommunala sektorn öka med 4,0 procent per år. Det är också en nedväxling med 0,2 procentenheter sedan föregående avtalsperiod. Enligt denna prognos växer lönerna i den kommunala sektorn snabbare än lönerna i näringslivet 2002-2006. En förklaring är ökade statsbidrag till kommunerna.

Konjunkturinstitutet bedömer dock att något lägre löneökningar är samhälls-ekonomiskt önskvärda. Om löneökningarna växlas ned till 3,7 procent ges utrymme för näringslivets parter att i nästa steg hålla tillbaka löneökningarna från och med 2007 års avtal, så att arbetslösheten varaktigt kan sjunkta till en lägre nivå. Den relativa löneutvecklingen skulle då bli samma som i huvudscenariot.

Antalet arbetade timmar per invånare i hela befolkningen väntas sjunka de kommande åren. Detta innebär lägre BNP och därmed lägre utrymme för privat och offentlig konsumtion än om antalet arbetade timmar ökat i takt med befolkningen. Utvecklingen medför även ansträngda offentliga finanser. Om regeringens och riksdagens mål om två procents överskott ska nås i snitt för 2006-2010 genom permanenta skattehöjningar eller besparingar 2006 så måste dessa uppgå till 10 miljarder kronor.

Den svaga utvecklingen av antalet arbetade timmar kan dock motverkas genom ökat arbetsutbud och en bättre fungerande lönebildning. I samma riktning verkar bättre integration av utrikes födda, minskad ohälsa, senare pensionsavgångar och tidigare arbetsmarknadsinträde genom effektivare studier.

Nyckeltal

Årlig procentuell förändring respektive procent

(1) I procent av BNP.(2) I procent av arbetskraften.(3) Kalenderkorrigerad.(4) Årsmedelvärde.Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Timlön i kommunernaÅrlig procentuell förändring Note: Short-term wage and salary statistics.Sources: National Mediation Office and NIER Antal arbetade timmar per invånare Anm: Kalenderkorrigerade arbetade timmar.Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet