2022-06-21

Konjunkturläget juni 2022

Den skyhöga inflationen för svensk ekonomi in i en lågkonjunktur

Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup. Det framgår av den senaste prognosen i rapporten Konjunkturläget.

Expansiv ekonomisk politik under pandemin, omfattande störningar i de globala värdekedjorna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat en perfekt storm med skenande inflation på många håll i världen. Skyhög inflation, fallande tillgångspriser och förväntningar om fortsatta räntehöjningar har fått de svenska hushållen att bli rejält pessimistiska om framtiden.

I näringslivet är tongångarna annorlunda. Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet. Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan utvecklas svagt framöver, och den svenska ekonomin faller i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år.

Riksbanken ställs därmed inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup.

Nyckeltal


2021

2022

2023

2024

2025

2026

BNP till marknadspris

5,1

1,9

1,2

2,0

2,2

2,3

BNP per invånare

4,5

1,3

0,6

1,5

1,7

1,8

BNP, kalenderkorrigerad

5,0

2,0

1,4

2,0

2,4

2,1

BNP, KIX-vägd (1)

5,3

2,9

2,1

2,4

2,2

2,0

KPI, KIX-vägd (1)

3,1

7,5

4,1

2,4

2,3

2,3

Bytesbalans (2)

5,3

4,6

4,9

4,8

4,5

4,3

Arbetade timmar (3)

2,3

1,8

2,1

0,9

0,9

0,8

Sysselsättning

1,1

2,4

0,5

0,8

1,0

0,8

Arbetslöshet (4)

8,8

7,6

7,4

7,4

7,2

7,0

Arbetsmarknadsgap (4)

–2,6

–1,7

–0,6

–0,4

–0,2

0,0

BNP-gap (6)

–0,2

–0,6

–0,8

–0,7

–0,2

0,0

Timlön (7)

2,6

2,4

3,0

3,5

3,6

3,6

Arbetskostnad per timme (3,8)

3,4

2,9

2,6

3,6

3,6

3,6

Produktivitet (3)

2,6

0,3

–0,6

1,2

1,4

1,3

KPI

2,2

7,4

4,6

1,9

2,1

2,2

KPIF

2,4

6,8

3,2

1,2

1,7

2,0

Styrränta (9,10)

0,00

1,50

1,50

1,50

1,50

1,50

Tioårig statsobligationsränta (9)

0,3

1,5

1,9

2,1

2,2

2,4

Kronindex (KIX) (11)

114,3

120,5

120,4

118,0

115,7

113,3

Offentligt finansiellt sparande (2)

–0,3

0,4

0,0

–0,1

0,1

0,3

Strukturellt sparande (12)

–0,5

1,0

0,7

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld (2)

36,2

31,7

29,8

29,7

29,4

29,1

1 KIX-vägd BNP och KPI är aggregat som vägs samman med hjälp av Riksbankens KIX-vikter. I KIX ingår Sveriges 32 viktigaste handelspartners.

2 Procent av BNP.

3 Kalenderkorrigerad.

4 Procent av arbetskraften.

5 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.

6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.

7 Enligt konjunkturlönestatistiken.

8 Avser anställdas timmar.

9 Procent.

10 Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.

11 Index 1992–11–18=100.

12 Procent av potentiell BNP.

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Bilder till pressträffen.pptx Powerpoint, 557.4 kB. 557.4 kB 2022-06-20 16.51
PPTX Diagram i konjunkturläget.pptx Powerpoint, 1.1 MB. 1.1 MB 2022-06-20 16.54
XLSX DiagramunderlagKLJun2022.xlsx Excel, 754.2 kB. 754.2 kB 2022-06-23 10.49