Dokument Kontakt

2022-03-30

Konjunkturläget mars 2022

Svensk ekonomi står stark trots kriget

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får påtagliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Kraftiga uppgångar i råvarupriser skapar ytterligare tryck uppåt på den redan höga inflationen i många länder inklusive Sverige. Både ECB och Riksbanken väntas tidigarelägga sina räntehöjningar till september i år. Svensk BNP-tillväxt hålls samtidigt uppe, delvis på grund av en kraftigt ökad offentlig konsumtion.

Kriget medför en enorm humanitär katastrof och ett stort mänskligt lidande. Ungefär 200 000 ukrainska flyktingar antas komma till Sverige i år, vilket medför stora offentliga utgiftsökningar.

Den stora utmaningen med flyktingmottagandet på kort sikt handlar i första hand om bostäder och skola för de som kommer till Sverige. De offentliga finanserna är dock starka. Trots kraftigt ökade offentliga utgifter är det strukturella sparandet nära noll de närmaste åren. Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023.

Hushållens köpkraft minskar av den höga inflationen, men utfasningen av pandemirestriktionerna bidrar till att de minskar sitt sparande och hushållens konsumtion ökar ändå.

Den höga inflationen och det växande resursutnyttjandet i ekonomin gör att Riksbanken överger nollräntepolitiken och inleder en serie räntehöjningar i september i år.


2021

2022

2023

2024

2025

2026

BNP till marknadspris

4,8

3,3

2,1

1,5

1,6

2,1

BNP per invånare

4,3

2,8

1,6

1,1

1,2

1,6

BNP, kalenderkorrigerad(1)

4,7

3,4

2,3

1,5

1,8

1,9

BNP, KIX-vägd(2)

5,2

3,1

2,7

2,4

2,1

2,0

KPI, KIX-vägd(2)

3,1

5,7

2,8

2,4

2,3

2,3

Bytesbalans(3)

5,5

4,9

5,3

5,0

4,7

4,3

Arbetade timmar(4)

2,3

2,2

2,5

0,4

0,5

0,6

Sysselsättning

1,1

2,4

1,3

0,7

0,6

0,7

Arbetslöshet5

8,8

7,3

6,7

6,9

7,1

7,0

Arbetsmarknadsgap(6)

–2,3

–0,9

0,7

0,2

0,0

0,0

BNP-gap(7)

–0,7

0,4

0,6

0,2

0,0

0,0

Timlön(8)

2,7

2,5

3,0

3,3

3,4

3,5

Arbetskostnad per timme(4,9)

3,5

2,4

3,4

3,3

3,4

3,5

Produktivitet(4)

2,4

1,2

–0,1

1,1

1,3

1,3

KPI

2,2

5,3

3,4

2,6

2,5

2,5

KPIF

2,4

5,2

2,8

2,0

2,0

2,0

Reporänta(10,11)

0,0

0,3

0,8

1,0

1,0

1,3

Tioårig statsobligationsränta(10)

0,3

0,7

1,1

1,4

1,7

1,9

Kronindex (KIX)(12)

114,3

118,2

117,3

116,4

115,5

114,7

Offentligt finansiellt sparande(3)

–0,4

–0,1

0,2

0,2

0,3

0,3

Strukturellt sparande(13)

–0,4

0,0

0,1

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld(3)

35,3

31,9

28,6

28,3

27,9

27,7

1 BNP per invånare baserat på befolkning exklusive ukrainska flyktingar.
2 KIX-vägd BNP och KPI är aggregat som vägs samman med hjälp av Riksbankens KIX-vikter. I KIX ingår Sveriges 32 viktigaste handelspartners.
3 Procent av BNP.
4 Kalenderkorrigerad.
5 Procent av arbetskraften.
6 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
7 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
8 Enligt konjunkturlönestatistiken.
9 Avser anställdas timmar.
10 Procent.
11 Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.
12 Index 1992–11–18=100. 13 Procent av potentiell BNP.

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
XLSX Diagramunderlag KL mars 2022.Xlsx Excel, 1.4 MB. 1.4 MB 2022-03-29 14.11
PPTX KLmar2022_Fordjupningar.pptx Powerpoint, 303.6 kB. 303.6 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_INT.pptx Powerpoint, 415 kB. 415 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_MEP.pptx Powerpoint, 221.6 kB. 221.6 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_OFF.pptx Powerpoint, 267.9 kB. 267.9 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_OSP.pptx Powerpoint, 257.5 kB. 257.5 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_SAM.pptx Powerpoint, 307.9 kB. 307.9 kB 2022-03-29 16.03
PPTX KLmar2022_SVE.pptx Powerpoint, 737.2 kB. 737.2 kB 2022-03-29 17.38
PPTX Presentation från pressträff.pptx Powerpoint, 636.5 kB. 636.5 kB 2022-03-30 14.00