2020-04-01

Konjunkturläget April 2020

Synnerligen djup lågkonjunktur i spåren av covid-19

Covid-19-pandemin kommer att drabba den svenska ekonomin hårt. Hur hårt är i nuläget mycket svårt att säga, men en synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren. Oron för att smittas och myndigheternas uppmaning att begränsa de sociala kontakterna har en kraftigt dämpande effekt på hushållens efterfrågan samtidigt som leveransproblem stör produktionen i delar av näringslivet. Dessutom påverkas efterfrågan negativt av omvärldens mycket omfattande åtgärder mot smittspridningen.

Konjunkturinstitutet räknar med att svensk BNP faller med drygt 6 procent det andra kvartalet. Den ekonomiska politiken har redan lagts om i en kraftfullt stödjande riktning. Fokus ligger på att stödja näringslivet, och kommuner och regioner, i syfte att motverka en våg av konkurser och massarbetslöshet. Konjunkturinstitutets bedömning är att detta är en bra inriktning men att fler åtgärder än de som redan beslutats och aviserats kommer att behövas för att begränsa uppgången i arbetslösheten. Den relativt låga offentliga skulden i utgångsläget innebär att det finns ett stort utrymme att ge ytterligare stöd åt ekonomin.

Stor osäkerhet

I den rådande situationen är Konjunkturinstitutets kortsiktiga prognosmodeller av ytterst begränsat värde. Den beskrivning av den ekonomiska utvecklingen som presenteras i denna rapport ska därför bäst ses som ett basscenario betingat på olika antaganden, snarare än som en renodlad prognos. Osäkerheten som omgärdar basscenariot är mycket stor och risken för en sämre utveckling dominerar. Mer om grundläggande antaganden i basscenariot går att läsa på sid 5 i rapporten.

Urval av variabler i databasen

Den 2 april beslöt Konjunkturinstitutet att redovisa ett urval av variabler i Konjunkturinstitutets prognosdatabas till och med 2024. Dessa publicerades den 4 april 2020.

Nyckeltal


2018

2019

2020

2021

BNP till marknadspris

2,2

1,2

–3,2

3,5

BNP per invånare

1,0

0,2

–4,0

2,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,3

1,3

–3,4

3,4

BNP i världen

3,6

3,4

–0,8

4,4

Bytesbalans (1)

2,6

4,5

4,5

4,9

Arbetade timmar (2)

1,8

–0,3

–3,6

2,0

Sysselsättning

1,5

0,7

–1,6

0,2

Arbetslöshet (3)

6,3

6,8

8,7

8,9

Arbetsmarknadsgap (4)

0,9

–0,1

–4,1

–2,8

BNP-gap (5)

1,3

0,5

–4,6

–3,0

Timlön (6)

2,5

2,6

2,0

2,2

Arbetskostnad per timme (2,7)

3,5

3,8

1,3

3,3

Produktivitet (2)

0,5

1,7

0,1

1,5

KPI

2,0

1,8

0,5

1,3

KPIF

2,1

1,7

0,5

1,4

Reporänta (8,9)

–0,5

–0,3

0,0

0,0

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

0,1

0,0

0,3

Kronindex (KIX) (10)

117,6

122,1

123,3

122,4

Offentligt finansiellt sparande (1)

0,7

0,4

–3,5

–1,9

Strukturellt sparande (11)

0,1

0,3

–1,3

–0,2

Maastrichtskuld (1)

38,8

35,9

40,9

39,7

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Fordjupningar_Apr2020.pptx 581.3 kB 2020-03-31 15.58
PPTX Konjunktuläget_Apr2020.pptx 5.1 MB 2020-03-31 15.58
XLSX Diagramunderlag.XLSX 496.6 kB 2020-04-23 13.20