2019-10-09

Konjunkturläget oktober 2019

Högkonjunkturen är över

Den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och högkonjunkturen ebbar gradvis ut i år och blir balanserad nästa år. Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit tynger den globala ekonomin, vilket drabbar svensk export. Samtidigt är investeringskonjunkturen på väg att vika i Sverige. En milt expansiv finanspolitik bidrar delvis till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år men trots det fortsätter arbetslösheten att öka. Inflationen förblir betydligt lägre än 2 procent och Riksbanken väntas därför inte höja reporäntan vare sig i år eller nästa år.

Det finns tydliga indikationer på att konjunkturavmattningen fortsätter det andra halvåret i år. Förtroendeindikatorer för både tillverkningsindustri och tjänstesektor har fallit tillbaka den senaste tiden och är nu lägre än normalt. Även hushållens förtroendeindikator har fallit och framför allt är det synen på svensk ekonomi och förväntningarna på framtiden som är dyster. Sysselsättningen har minskat under året och arbetslösheten steg snabbt under sommaren. Näringslivets anställningsplaner har samtidigt successivt försvagats under året. Därför bedöms sysselsättningen minska med 0,8 procent det tredje kvartalet i år och arbetslösheten stiga till 7,1 procent 2020. Samtidigt fortsätter bostadsinvesteringarna att minska och de totala investeringarna väntas inte bidra alls till efterfrågetillväxten det tredje kvartalet. En återhämtning av exporttillväxten innebär dock att BNP-tillväxten ändå stiger marginellt.

Milt expansiv finanspolitik nästa år

Regeringens budgetproposition för 2020 innebär att finanspolitiken blir något expansiv. Trots satsningar på bland annat polis och mer statsbidrag till kommunerna ökar den offentliga konsumtionen relativt långsamt nästa år. Inflationen bedöms förbli lägre än Riksbankens mål under resterande delen av 2019 och 2020. Reporäntan kommer därför ligga kvar på –0,25 procent till i början av 2022.

Osäkerhet omgärdar den internationella konjunkturutvecklingen

Prognosen baseras på antagandet att den internationella handelskonflikten inte eskalerar ytterligare och att tullarna inte höjs mer än vad som redan aviserats samt att Storbritannien lämnar EU under ordnade former i år eller nästa år. Om riskerna på t.ex. dessa områden skulle materialiseras kan konjunkturutvecklingen bli betydligt sämre än i prognosen. Konjunkturinstitutets analys visar att riksdag och regering bör ha beredskap för att i ett sådant läge skyndsamt föra en mer expansiv finanspolitik för att mildra konjunkturnedgången, inte minst mot bakgrund av Riksbankens begränsade manöverutrymme till följd av den låga räntan.


2018

2019

2020

2021

2022

2023

BNP till marknadspris

2,3

1,2

1,1

1,7

1,8

1,5

BNP per invånare

1,1

0,2

0,2

0,9

1,0

0,8

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

1,2

0,8

1,6

1,8

1,7

BNP i världen

3,6

3,1

3,0

3,1

3,2

3,3

Bytesbalans (1)

2,4

4,6

4,9

5,1

5,0

4,8

Arbetade timmar (2)

2,4

0,9

0,1

0,4

0,7

0,7

Sysselsättning

1,8

0,2

–0,1

0,6

0,8

0,8

Arbetslöshet (3)

6,3

6,7

7,1

7,2

7,0

6,8

Arbetsmarknadsgap (4)

1,0

0,8

0,1

–0,2

–0,1

0,0

BNP-gap (5)

1,6

0,9

0,0

–0,1

0,0

0,0

Timlön (6)

2,5

2,6

2,6

2,7

2,8

2,9

Arbetskostnad per timme (2,7)

2,9

2,7

2,4

2,7

2,8

2,9

Produktivitet (2)

0,1

0,5

0,7

1,2

1,1

1,0

KPI

2,0

1,8

1,5

1,6

1,9

2,3

KPIF

2,1

1,7

1,5

1,6

1,8

2,0

Reporänta (8,9)

–0,50

–0,25

–0,25

–0,25

0,00

0,25

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

0,0

0,1

0,5

1,0

1,4

Kronindex (KIX) (10)

117,6

122,5

124,2

122,7

120,6

117,0

Offentligt finansiellt sparande (1)

0,8

0,4

–0,1

0,0

0,2

0,3

Strukturellt sparande (11)

–0,2

0,2

0,0

0,1

0,3

0,3

Maastrichtskuld (1)

38,8

35,3

35,1

34,5

33,8

33,3

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Fördjupningar_KL_okt2019.pptx 1 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Internationell konjunkturutveckling_KL_okt2019.pptx 2.3 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Scenario för svensk ekonomi_KL_okt2019.pptx 1 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Offentliga finanser_KL_okt2019.pptx 1.1 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Osäkerhet i prognosen_KL_okt2019.pptx 1.6 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Sammanfattning_KL_okt2019.pptx 2 MB 2019-10-08 09.47
PPTX Konjunkturen i Sverige_KL_okt2019.pptx 3.8 MB 2019-10-08 09.47
XLSX Diagramunderlag_KL_OKT2019.xlsx 673 kB 2019-10-08 14.37
PPTX KLokt2019_PK_UtanAnteckn.pptx 2.3 MB 2019-10-18 09.23