Svagare investeringar när högkonjunkturen mattas av

Dämpade framtidsutsikter i tillverkningsindustrin kyler av tillväxten i industrins investeringar. Dessutom har hushållens syn på framför allt svensk ekonomi blivit alltmer pessimistisk, även om arbetsmarknaden är stark. Mindre positiva hushåll väntas ge effekt på konsumtionen i år. Trots dessa tecken på avmattning består högkonjunkturen i år och nästa år.

Det mesta talar för att svensk ekonomi befinner sig i en avmattningsfas och BNP tillväxten väntas bli lägre de närmaste kvartalen. Trots den relativt starka arbetsmarknaden, och trots att bostadspriserna har stabiliserats, har förtroendeindikatorer för hushållen i Konjunkturbarometern fallit markant sedan hösten 2018. Bilden är snarlik för näringslivet. Tillväxten i den globala industriproduktionen är på väg att mattas av och indikatorer tyder på att inflödet av nya order har börjat bromsa in. Sammantaget bedöms svensk exportmarknad växa med drygt 3 procent per år framöver, vilket är en svag utveckling i ett historiskt perspektiv.

På hemmaplan dämpades de fasta bruttoinvesteringarna det första kvartalet i år när framför allt bostadsinvesteringarna utvecklades svagt. Framöver fortsätter bostadsinvesteringarna att vara relativt höga, utan att öka. Det stora utbudet av bostäder gör dock att det finns risk för ett nytt prisfall, vilket i sin tur skulle kunna leda till att bostadsinvesteringarna faller tillbaka ytterligare och att hushållen blir försiktigare i sina konsumtionsbeslut. Detta bedöms vara den enskilt största inhemska risken för den reala ekonomin. Sammantaget sjunker de totala investeringarna som andel av BNP de närmaste åren.

Företagens anställningsplaner indikerar att tillväxten i sysselsättningen blir dämpad den närmaste tiden. Arbetslösheten bottnar på 6,3 procent 2019 och vänder svagt uppåt nästa år. Dämpade löneökningar bidrar till att inflationen blir något under 2 procent de närmaste åren. Riksbanken förväntas höja reporäntan i april 2020.

Prognosen baseras på antagandet att en avtalslös brexit undviks. Men osäkerheten är mycket stor. Om Storbritannien lämnar EU utan avtal får det sannolikt påtagligt negativa konsekvenser för främst den brittiska ekonomin, men även för omvärlden.

Nyckeltal
	2018	2019	2020	2021	2022	2023
BNP till marknadspris	2,4	1,8	1,4	1,5	1,4	1,5
BNP per invånare	1,2	0,8	0,5	0,6	0,6	0,7
BNP, kalenderkorrigerad	2,5	1,9	1,2	1,3	1,4	1,7
BNP i världen	3,6	3,4	3,4	3,3	3,3	3,3
Bytesbalans (1)	3,1	4,7	4,7	5,0	5,0	4,8
Arbetade timmar (2)	2,4	1,4	0,3	0,2	0,2	0,5
Sysselsättning	1,8	1,1	0,5	0,5	0,4	0,5
Arbetslöshet (3)	6,3	6,3	6,4	6,5	6,7	6,7
Arbetsmarknadsgap (4)	0,9	1,1	0,7	0,4	0,1	0,0
BNP-gap (5)	1,6	1,3	0,7	0,3	0,0	0,0
Timlön (6)	2,5	2,6	2,7	2,9	3,1	3,3
Arbetskostnad per timme (2,7)	2,7	2,5	2,6	2,9	3,1	3,3
Produktivitet (2)	0,1	0,7	0,9	1,1	1,2	1,2
KPI	2,0	1,9	1,9	2,0	2,2	2,4
KPIF	2,1	1,8	1,7	1,8	1,9	2,0
Reporänta (8,9)	–0,50	–0,25	0,00	0,25	0,50	1,00
Tioårig statsobligationsränta (8)	0,7	0,2	0,5	1,0	1,4	1,8
Kronindex (KIX) (10)	117,6	122,2	122,2	120,7	118,6	115,9
Offentligt finansiellt sparande (1)	0,9	0,2	0,0	0,3	0,2	0,3
Strukturellt sparande (11)	–0,3	–0,1	–0,2	0,3	0,3	0,3
Maastrichtskuld (1)	38,8	35,0	34,7	33,8	33,2	32,7

Procent av BNP.
Kalenderkorrigerad.
Procent av arbetskraften.
Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
Enligt konjunkturlönestatistiken.
Avser anställdas timmar.
Procent.
Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.
Index 1992-11-18=100.
Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.