Högkonjunkturen mattas av

Det mesta talar för att högkonjunkturen kulminerade under första halvåret 2018. Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om högkonjunkturen består de närmaste två åren. Investeringarna, inte minst bostadsinvesteringarna, som har bidragit starkt till efterfrågetillväxten minskar nu något 2019. Arbetsmarknaden är fortsatt stark även om sysselsättningen ökar långsammare framöver. Lönerna i näringslivet och i ekonomin som helhet stiger något snabbare. Riksbanken påbörjar räntehöjningar i inledningen på 2019 men i långsam takt. Det framgår av Konjunkturinstitutets prognos.

Konfidensindikatorer för både hushåll och företag i Konjunkturbarometern har fallit tillbaka de senaste månaderna, delvis till följd av ökad osäkerhet om utvecklingen i omvärlden och på hemmaplan. Höga investeringsnivåer, en dämpad efterfrågetillväxt och osäkra framtidsutsikter innebär att tillväxten i investeringarna faller tillbaka framöver.

Konjunkturen har drivits av en stor efterfrågan på nya bostäder som resulterat i att bostadsinvesteringarna låg på historiskt höga nivåer i början på 2018. Sedan dess har bostadsinvesteringarna minskat och nedgången kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Sammantaget väntas detta bidra till att BNP-tillväxten dämpas det första kvartalet 2019. Statsbudgeten för 2019 innebär en dämpad ökningstakt för offentlig konsumtion och ökad disponibelinkomst för breda grupper hushåll. Finanspolitiken är neutral under 2019.

Utfallsstatistik och indikatorer tyder på att sysselsättningen fortsätter att växa starkt det fjärde kvartalet i år. Sysselsättningstillväxten dämpas sedan under inledningen av 2019 när produktionen ökar långsammare. Arbetslösheten har därmed bottnat och pendlar kring 6,5 procent de närmaste åren.

Orosmoln som kan påverka prognosen

Industrins omdöme om exportorderstocken ligger enligt företagens svar i Konjunkturbarometern på en mycket hög nivå. En fortsatt konjunkturförstärkning i omvärlden innebär också att efterfrågan på svenska exportprodukter växer stadigt framöver. Men det finns orosmoln. Den politiska risken för ekonomin har stigit under 2018. Det finns en risk för att Storbritannien lämnar EU i mars 2019 utan ett avtal. Dessutom gör det hårda tonläget inom den globala handelspolitiken att risken ökar för ett upptrappat handelskrig mellan USA och stora delar av omvärlden.

Nyckeltal (procentuell förändring)

1. Procent av BNP.
2. Kalenderkorrigerad.
3. Procent av arbetskraften.
4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
7. Avser anställdas timmar.
8. Procent.
9. Vid årets slut.
10. Index 1992-11-18=100.
11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.