2018-10-10

Konjunkturläget oktober 2018

Konjunkturen toppar i år – omvärlden fortsätter att dra nästa år

Högkonjunkturen i den svenska ekonomin når sin topp i år och nästa år bromsar BNP-tillväxten in. Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger på historiskt hög nivå. Även investeringarna i bostäder ligger på en hög nivå som andel av BNP. En stark arbetsmarknad gynnar också hushållen som kan räkna med att löneökningarna tar något mer fart framöver. Nästa år mattas högkonjunkturen av något när investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Draghjälp från omvärlden bidrar dock till att tillväxttappet begränsas. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos.

Trots att svensk export utvecklades svagt det första halvåret i år, ger företagens svar i Konjunkturbarometern bilden av optimism inom svensk exportnäring. Tillsammans med tillgänglig månadsstatistik gör det att exporten bedöms öka snabbare det andra halvåret i år. Även i euroområdet som helhet ligger förtroendeindikatorer, liknande Konjunkturbarometern, betydligt högre än normalt. ECB:s fortsatta lågräntepolitik och en något expansiv finanspolitik är faktorer som kan ses som bidragande till optimismen. Andra goda nyheter för svensk exportindustri är den starka investeringskonjunkturen i både USA och euroområdet.

Sysselsättningstillväxten växlade ned något andra kvartalet i år och en fortsatt lägre sysselsättningstillväxt innebär att arbetslösheten bottnar strax över 6 procent nästa år. Det tyder på stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. Trots den starka konjunkturen är arbetslösheten fortsatt mycket hög bland utrikes födda. Det höga resursutnyttjandet på arbetsmark-naden och den fortsatt stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens medför att löneökningstakten fortsätter att öka framöver, vilket bidrar till att kostnadstrycket i företagen stiger något. För att förhindra att KPIF-inflationen stiger för mycket framöver bedöms Riksbanken inleda en serie av styrräntehöjningar i februari nästa år. Räntehöjningarna fortsätter sedan mycket gradvis och den inflationsjusterade reporäntan förblir negativ ända till senare delen av 2022. Konjunkturinstitutets prognos baseras på antagandet att finanspolitiken i stora drag ges en neutral inriktning nästa år. Budgetutrymmet för nästa mandatperiod bedöms uppgå till ca 120 miljarder kronor.

Det finns också risker för prognosen, exempelvis en eskalerande spiral inom världshandeln med nya handelshinder och motåtgärder vilket skulle vara negativt för svensk ekonomi. I Europa har vi oron kring hur Italiens offentliga finanser kommer att utvecklas. En annan risk är en brexit där Storbritannien, en viktig handelspartner för Sverige, helt lämnar tullunionen och den inre marknaden utan ett nytt avtal. Det skulle få betydande effekter på svensk ekonomi, som kan förstärkas av eventuella följdeffekter från turbulens på de finansiella marknaderna.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2017

2018

2019

2020

2021

2022

BNP till marknadspris

2,1

2,4

1,9

1,9

1,9

1,8

BNP per invånare

0,7

1,3

0,9

1,0

0,9

0,9

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

2,5

1,9

1,7

1,8

1,8

BNP i världen

3,8

3,8

3,7

3,6

3,5

3,5

Bytesbalans (1)

3,6

3,3

3,8

3,8

3,8

3,9

Arbetade timmar (2)

2,1

1,8

0,9

0,4

0,3

0,3

Sysselsättning

2,3

1,7

0,9

0,5

0,4

0,4

Arbetslöshet (3)

6,7

6,3

6,2

6,2

6,4

6,7

Arbetsmarknadsgap4

0,4

1,1

1,1

0,8

0,5

0,1

BNP-gap (5)

0,9

1,5

1,3

0,9

0,5

0,1

Timlön (6)

2,3

2,6

2,9

3,3

3,6

3,6

Arbetskostnad per timme (2,7)

2,5

3,6

2,6

3,3

3,6

3,6

Produktivitet (2)

0,3

0,8

1,1

1,3

1,4

1,5

KPI

1,8

2,0

2,5

2,5

2,7

2,7

KPIF

2,0

2,1

2,2

2,0

2,0

2,0

Reporänta (8,9)

–0,50

–0,50

0,00

0,50

1,25

2,00

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

0,7

1,0

1,6

2,2

2,7

Kronindex (KIX) (10)

112,9

117,8

117,3

114,9

112,5

110,0

Offentligt finansiellt sparande (1)

1,6

0,7

0,7

0,8

0,6

0,5

Strukturellt sparande (11)

0,7

0,2

0,1

0,5

0,5

0,5

Maastrichtskuld (1)

40,8

37,2

35,1

34,4

33,3

32,5

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Fördjupningar_okt2018.pptx 460.7 kB 2018-10-09 12.37
PPTX Internationell konjunkturutveckling_okt2018.pptx 2.6 MB 2018-10-09 12.37
PPTX Konjunkturen i Sverige_okt2018.pptx 4.5 MB 2018-10-09 12.37
PPTX Offentliga finanser_okt2018.pptx 1.3 MB 2018-10-09 12.37
PPTX Osäkerhet i prognosen_okt2018.pptx 2.1 MB 2018-10-09 12.37
PPTX Sammanfattning_okt2018.pptx 2 MB 2018-10-09 12.37
PPTX Scenario för svensk ekonomi_okt2018.pptx 1.2 MB 2018-10-09 12.37
XLSX Diagramunderlag_Okt2018.xlsx 656 kB 2018-10-10 07.56