2018-06-20

Konjunkturläget juni 2018

Investeringsledd konjunktur når sin topp 2018

Den rådande högkonjunkturen i Sverige kulminerar i år. Nästa år präglas av en mer avtagande tillväxt bland annat på grund av minskande inhemska bostadsinvesteringar. BNP-tillväxten hålls istället uppe av en stigande efterfrågan på svenska exportprodukter. Samtidigt fortsätter företagens svårigheter att rekrytera arbetskraft med efterfrågad kompetens. Detta bidrar till att löneökningstakten gradvis stiger.

Svensk export tar fart ordentligt under hösten och uppgången fortsätter nästa år. Det understödjer styrkan i industrikonjunkturen. Tillsammans med det goda vinstläget stimulerar detta industrins investeringar som liksom i fjol ökar med nästan 5 procent både i år och nästa år. Även i många tjänstebranscher och i den offentliga sektorn växer investeringarna relativt starkt i år.

En annan bild visar bostadsinvesteringarna som faller tillbaka det andra kvartalet i år. Den prognostiserade nedgången i bostadsinvesteringarna innebär att den totala tillväxten i investeringar bromsar in kraftigt nästa år och ger då inte något bidrag alls till BNP-tillväxten. Det finns dock fortfarande en underliggande styrka i bland annat investeringar, arbetsmarknad och offentliga finanser. Finanspolitiken är expansiv i år och det offentliga finansiella sparandet faller tillbaka trots högkonjunkturen. Under åren 2019−2022 bedöms sammantaget utrymmet för ofinansierade reformer uppgå till drygt 110 miljarder kronor. Att bibehålla personaltätheten i offentligt finansierade välfärdstjänster skulle under samma period innebära ungefär motsvarande belopp i ökade utgifter, inklusive en viss standardhöjning i linje med historiskt mönster.

Stark arbetsmarknad börjar driva på lönerna

Sysselsättningstillväxten bromsar in i år och nästa år. Det beror bland annat på att byggbranschens behov minskar framöver och minskad efterfrågan från offentlig sektor. Nästa år står tjänstebranscherna ensamt för i stort sett hela uppgången i sysselsättningen.

Mot bakgrund av att bristen på kompetent arbetskraft förblir högre än normalt fortsätter löneökningarna i näringslivet att stiga framöver och når något över 3 procent nästa år. Den tilltagande löneökningstakten bidrar till att kostnadstrycket stiger i företagen. Tillsammans med ett fortsatt gott efterfrågeläge, höga energipriser och den svaga kronan bidrar detta till att inflationen stabiliseras kring 2 procent 2018 och 2019. Det dröjer dock till våren 2019 innan Riksbanken börjar höja reporäntan.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2017

2018

2019

2020

2021

2022

BNP till marknadspris

2,3

2,4

1,9

2,3

2,0

1,9

BNP per invånare

0,9

1,2

0,9

1,3

1,0

0,9

BNP, kalenderkorrigerad

2,5

2,5

1,9

2,0

1,9

1,9

BNP i världen

3,8

3,9

3,8

3,6

3,5

3,5

Bytesbalans (1)

4,2

3,7

4,2

4,4

4,3

4,1

Arbetade timmar (2)

1,9

1,5

0,9

0,6

0,4

0,4

Sysselsättning

2,3

1,6

0,7

0,5

0,4

0,4

Arbetslöshet (3)

6,7

6,2

6,2

6,2

6,4

6,6

Arbetsmarknadsgap (4)

0,4

0,9

1,0

0,7

0,3

0,1

BNP-gap (5)

1,2

1,4

1,1

0,8

0,4

0,1

Timlön (6)

2,4

2,8

3,1

3,5

3,7

3,7

Arbetskostnad per timme (2,7)

2,6

3,4

3,1

3,5

3,7

3,7

Produktivitet (2)

0,7

1,1

1,1

1,5

1,4

1,4

KPI

1,8

1,8

2,2

2,5

2,7

2,6

KPIF

2,0

2,0

2,0

1,9

2,0

2,0

Reporänta (8,9)

–0,50

–0,50

0,00

0,50

1,25

2,00

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

0,8

1,2

1,8

2,3

2,8

Kronindex (KIX) (10)

112,9

116,6

115,1

112,8

110,6

108,3

Offentligt finansiellt sparande (1)

1,3

0,5

0,7

0,7

0,6

0,5

Strukturellt sparande (11)

0,5

0,0

0,3

0,5

0,5

0,5

Maastrichtskuld (1)

40,7

37,2

35,1

34,4

33,4

32,6

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Diagramunderlag juni2018.xlsx 642.4 kB 2018-06-19 08.58
KLjun2018_Fordjupningar.pptx 1.2 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Internationell konjunkturutveckling.pptx 2.2 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Konjunkturen i Sverige.pptx 4.5 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Offentliga finanser.pptx 1.4 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Osäkerhet i prognosen.pptx 1.6 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Sammanfattning.pptx 1.8 MB 2018-06-19 10.00
KLjun2018_Scenario för svensk ekonomi och ekonomisk politik.pptx 1.2 MB 2018-06-19 10.00
Bilder från presskonferens juni 2018.pptx 2.6 MB 2018-07-12 14.28

Sändning från presskonferens 20 juni