2017-10-10

Konjunkturläget oktober 2017

Expansiv budget driver på högkonjunkturen

Den expansiva budgeten driver på tillväxten och sysselsättningen nästa år. De ljusa utsikterna för industrin ökar också investeringarna betydligt och exporten blir en stark tillväxtmotor. Samtidigt hålls uppgången tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Trots bristen på arbetskraft tar löneökningarna inte fart nämnvärt och inflationen, som de senaste månaderna stigit till över 2 procent, faller tillbaka igen nästa år.

Regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 bedöms inte ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås. Om det offentliga välfärdsåtagandet dessutom ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor.

Den goda konjunkturen har gjort det lättare för utrikes födda och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden att få jobb. I prognosen beror den fortsatta nedgången i arbetslösheten i hög grad på en ökande sysselsättning bland utrikes födda. För att understödja denna utveckling bland utrikes födda behövs fortsatta åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Den expansiva budgeten driver på tillväxten i sysselsättningen 2018, men bara en liten del av åtgärderna på 40 miljarder kronor kan ses som strukturella, i så mening att de bidrar till att varaktigt höja sysselsättningen. För att den relativt låga arbetslösheten de närmaste åren ska kunna bli bestående eller minska ytterligare, och inte som i Konjunkturinstitutets prognos på sikt åter stiga mot närmre 7 procent, krävs det att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras.

Inflationen bara tillfälligt över 2 procent

Den stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens leder till att löneökningarna blir något högre nästa år jämfört med i år, men de blir fortsatt relativt låga jämfört med tidigare högkonjunkturer. Det ser inte ut som att löneökningarna märkbart kommer att driva inflationen. Det senaste årets uppgång i inflationen är bland annat en följd av snabbt stigande energipriser. Dessa förväntas öka betydligt långsammare framöver samtidigt som en starkare krona dämpar uppgången i importpriserna. Först 2020 når inflationen varaktigt inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till nästa höst.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

BNP till marknadspris

4,5

3,3

2,8

2,7

1,8

1,5

1,5

BNP per invånare

3,4

2,0

1,4

1,6

0,8

0,5

0,5

BNP, kalenderkorrigerad

4,3

3,1

3,0

2,8

1,8

1,3

1,4

BNP i världen

3,4

3,1

3,7

3,6

3,6

3,6

3,6

Bytesbalans (1)

4,8

5,1

4,5

4,3

4,1

3,8

3,6

Arbetade timmar (2)

0,9

2,1

1,4

1,6

1,0

0,3

0,0

Sysselsättning

1,4

1,5

2,3

1,2

0,5

0,3

0,2

Arbetslöshet (3)

7,4

6,9

6,6

6,3

6,2

6,3

6,5

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,3

–0,1

0,5

1,3

1,6

1,2

0,6

BNP-gap (5)

–0,7

0,7

1,6

2,3

1,9

1,1

0,4

Timlön6

2,4

2,4

2,7

3,0

3,5

3,6

3,7

Arbetskostnad per timme (2, 7)

3,6

2,9

3,1

2,9

3,5

3,6

3,7

Produktivitet (2)

3,2

0,7

1,7

1,3

0,8

1,0

1,4

KPI

0,0

1,0

1,9

1,7

2,3

3,2

2,5

KPIF

0,9

1,4

2,0

1,7

1,9

2,1

2,0

Reporänta (8, 9)

–0,35

–0,50

–0,50

–0,25

0,50

1,50

1,75

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

0,5

0,6

1,1

1,7

2,2

2,7

Kronindex (KIX) (10)

112,6

111,7

112,2

109,5

108,2

106,9

105,7

Offentligt finansiellt sparande (1)

0,2

1,1

1,0

0,6

1,3

1,0

0,8

Strukturellt sparande (11)

–0,1

0,6

0,5

0,0

0,5

0,5

0,5

Maastrichtskuld (1)

44,2

42,2

39,0

37,4

35,4

34,0

32,9

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Sammanfattning_okt 2017.pptx Powerpoint, 2.1 MB. 2.1 MB 2017-10-09 10.37
PPTX Internationell konjunkturutveckling_okt 2017.pptx Powerpoint, 2.5 MB. 2.5 MB 2017-10-09 10.37
PPTX Konjunkturen i Sverige_okt 2017.pptx Powerpoint, 3.7 MB. 3.7 MB 2017-10-09 10.38
PPTX Scenarier för Svensk ekonomi_okt 2017.pptx Powerpoint, 1.9 MB. 1.9 MB 2017-10-09 10.38
PPTX Offentliga finanser_okt 2017.pptx Powerpoint, 1.5 MB. 1.5 MB 2017-10-09 10.38
PPTX Fördjupningar_okt 2017.pptx Powerpoint, 1.2 MB. 1.2 MB 2017-10-09 10.37
PPTX Osäkerhet i prognosen_okt 2017.pptx Powerpoint, 3.1 MB. 3.1 MB 2017-10-09 10.38

Sändning från pressträff den 10 oktober