2017-08-04
Konjunkturuppdatering, augusti 2017
Optimism ger starkare investeringar och höjd tillväxt
Prognosen för BNP-tillväxten 2017 revideras upp till 3 procent. Bakgrunden är den överraskande starka tillväxten andra kvartalet som pekar på att högkonjunkturen förstärks mer än väntat i år. Den inhemska efterfrågan driver på och en robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp. Därtill avspeglas högkonjunkturen i starka offentliga finanser. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturuppdatering som publiceras i dag.
BNP-tillväxten för 2017 revideras upp från 2,5 procent i juniprognosen till 3,0 procent. En stor del av revideringen förklaras av att investeringar i näringslivet inklusive bostäder utvecklats starkare. Även fortsatt positiva omdömen och optimism från företag och hushåll i Konjunkturbarometern pekar på en fortsatt stark konjunktur. Högkonjunkturen ger avtryck på arbetsmarknaden och sysselsättningen fortsatte att öka snabbt andra kvartalet. Men stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens hämmar den ekonomiska utvecklingen framöver. Rekryteringsproblemen gör dock inte att löneökningarna tar fart enligt historiskt mönster, vilket är samma bild som vid juniprognosen. Trots något högre löneglidning når löneökningarna inte upp till 3 procent nästa år.
Löneutvecklingen, det låga kostnadstrycket, en fortsatt förstärkning av kronan, företag som är relativt nöjda med lönsamheten och låga inflationsförväntningar talar för att inflationen inte varaktigt når upp till 2 procent under 2017 och 2018. Precis som i juni är därför bedömning att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten 2018.
De offentliga finanserna är starka och nivån på det strukturella sparandet är redan i år i linje med det nya överskottsmålet, som enligt plan ska införas från och med 2019. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar finns det ett budgetutrymme för ofinansierade reformer på 12 miljarder kronor för 2018. Om de tidigare av regeringen annonserade skattehöjningarna på 5 miljarder kronor genomförs ger detta ett utrymme på 17 miljarder kronor för utgiftsökningar eller inkomstminskningar. Det motsvarar utgiftsökningen för att permanenta de åtgärder som vidtogs i vårändringsbudgeten samt de åtgärder som krävs för att den offentliga välfärden inom exempelvis vård, skola och omsorg ska bibehållas på samma nivå som i år.
2016 | 2017 | Diff | 2018 | Diff | |
---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 3,2 | 3,0 | 0,5 | 2,2 | –0,2 |
Sysselsättning | 1,5 | 2,3 | –0,1 | 1,0 | 0,0 |
Arbetslöshet (1) | 6,9 | 6,6 | 0,0 | 6,4 | 0,0 |
Timlön (2) | 2,4 | 2,7 | 0,0 | 2,9 | 0,0 |
KPI | 1,0 | 1,7 | 0,0 | 1,6 | 0,0 |
KPIF | 1,4 | 1,9 | 0,0 | 1,7 | 0,0 |
Reporänta (3,4) | –0,50 | –0,50 | 0,00 | –0,25 | 0,00 |
Offentligt finansiellt sparande (5) | 0,9 | 1,0 | 0,1 | 1,0 | 0,1 |
Strukturellt sparande (6) | 0,5 | 0,4 | 0,0 | 0,5 | 0,0 |
1 Procent av arbetskraften.
2 Enligt konjunkturlönestatistiken.
3 Procent.
4 Vid årets slut.
5 Procent av BNP.
6 Procent av potentiell BNP.
Anm. Differensen avser skillnaden mellan den uppdaterade konjunkturbilden och prognosen i juni 2017. Ett positivt värde innebär en upprevidering.
Källor: Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.