2015-12-21
Konjunkturläget december 2015
Svensk ekonomi på väg in i högkonjunktur
Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen är snart över. Finanspolitiken blir expansiv både 2016 och 2017 när kostnader för flyktingmottagandet lånefinansieras. Den expansiva politiken bidrar till att arbetslösheten sjunker till 6,5 procent 2017. Det visar Konjunkturinstitutets prognos i december.
BNP växer med nära 4 procent per år 2015 och 2016. Den ekonomiska politiken är mycket expansiv vilket ger extra skjuts åt konjunkturen. Bland annat medför den stora flyktinginvandringen på kort sikt kraftigt ökade offentliga utgifter.
Det låga ränteläget driver också på den inhemska efterfrågan, samtidigt som det bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk export.
Arbetslösheten faller på kort sikt men ökar därefter
Sysselsättningen har ökat relativt snabbt de senaste åren och bland annat företagens anställningsplaner pekar på en minst lika snabb ökning framöver. Arbetslösheten fortsätter därmed att falla tillbaka och når 6,5 procent 2017.
Den stora mängden nyanlända flyktingar påverkar utbudet av arbetskraft först när de har fått uppehållstillstånd. Arbetslösheten stiger efter 2017 till över 7 procent eftersom det tar lång tid för de nyanlända att finna ett jobb.
Samtidigt som arbetslösheten är hög kommer arbetsgivarna att få allt svårare att finna rätt arbetskraft. För att motverka en sådan utveckling krävs det åtgärder som ökar invandrares chanser att få jobb.
Underskott i de offentliga finanserna trots högkonjunktur
Trots högkonjunkturen de närmaste åren kommer de offentliga finanserna att uppvisa underskott. Det är därmed tydligt att överskottsmålet i praktiken just nu är överspelat och det är oklart vilka principer som styr finanspolitiken för närvarande. Utgifterna ökar så pass mycket att utgiftstaket hotar att brytas under kommande år.
Underskotten innebär att den offentliga sektorns bruttoskuld stiger, men eftersom BNP ökar snabbt under perioden faller skuldkvoten tillbaka mot 40 procent som andel av BNP.
Nyckeltal
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 2,3 | 3,8 | 3,9 | 2,5 | 2,0 | 1,6 | 2,0 |
BNP per invånare | 1,3 | 2,7 | 2,4 | 0,5 | –0,1 | –0,6 | 0,2 |
BNP, kalenderkorrigerad | 2,4 | 3,5 | 3,7 | 2,7 | 2,1 | 1,6 | 1,8 |
BNP i världen | 3,4 | 3,2 | 3,5 | 3,7 | 3,9 | 3,9 | 3,9 |
Bytesbalans (1) | 4,9 | 5,8 | 6,1 | 5,3 | 4,7 | 4,2 | 3,7 |
Arbetade timmar (2) | 1,8 | 1,0 | 2,3 | 1,9 | 1,6 | 0,9 | 0,5 |
Sysselsättning | 1,4 | 1,3 | 1,8 | 1,7 | 1,4 | 1,0 | 0,7 |
Arbetslöshet (3) | 7,9 | 7,4 | 6,8 | 6,5 | 6,5 | 6,9 | 7,4 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –1,1 | –1,1 | 0,1 | 0,8 | 1,2 | 1,0 | 0,3 |
BNP-gap (5) | –2,1 | –0,8 | 0,8 | 1,4 | 1,2 | 0,7 | 0,0 |
Timlön (6) | 2,8 | 2,5 | 3,1 | 3,4 | 3,6 | 3,5 | 3,4 |
Arbetskostnad per timme (2) | 1,7 | 3,4 | 3,8 | 3,5 | 3,6 | 3,5 | 3,4 |
Produktivitet (2) | 0,5 | 2,4 | 1,5 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 1,2 |
KPI | –0,2 | 0,0 | 0,9 | 2,2 | 3,4 | 3,6 | 2,8 |
KPIF | 0,5 | 0,9 | 1,5 | 1,7 | 2,2 | 2,4 | 2,1 |
Reporänta (7,8) | 0,00 | –0,35 | –0,25 | 0,75 | 1,75 | 2,75 | 3,00 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 1,7 | 0,7 | 1,3 | 2,3 | 3,2 | 4,0 | 4,4 |
Kronindex (KIX) (9) | 106,8 | 112,6 | 110,0 | 107,8 | 105,5 | 103,2 | 100,9 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | –1,7 | –1,1 | –1,1 | –0,9 | –0,3 | 0,0 | 0,4 |
Strukturellt sparande (10) | –0,9 | –0,6 | –1,1 | –1,4 | –1,1 | –0,6 | 0,2 |
Maastrichtskuld (1) | 44,9 | 44,2 | 43,2 | 42,8 | 42,5 | 42,0 | 41,1 |
Procentuell förändring om inget annat anges.
- Procent av BNP.
- Kalenderkorrigerad.
- Procent av arbetskraften.
- Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
- Enligt konjunkturlönestatistiken.
- Procent.
- Vid årets slut.
- Index 1992-11-18=100.
- Procent av potentiell BNP.
Källor: IMF, SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
