2015-03-25
Konjunkturläget mars 2015
Ljusning för konjunkturen och svensk export
Den globala återhämtningen och den relativt svaga kronan bidrar till att den svenska exporten tar fart efter flera år av svag utveckling. De närmaste två åren väntas exporten öka med ca 5 procent per år. Draghjälpen från exporten gör att även BNP växer med över 3 procent både i år och nästa år.
Återhämtningen i ekonomin har dröjt eftersom efterfrågan i omvärlden varit svag, vilket hållit tillbaka svensk export och bromsat konjunkturuppgången. Ökad sysselsättning, stigande reallöner och skattesänkningar har stimulerat hushållens konsumtion, men de har samtidigt ökat sitt sparande till historiskt höga nivåer.
Nu syns försiktigt positiva signaler om att den globala konjunkturen förbättras, om än långsamt. I euroområdet ser återhämtningen ut att stå på fastare grund. Orsaken är bland annat det lägre oljepriset och ECB:s mer resoluta penningpolitiska åtgärder. Denna utveckling är positiv för svensk arbetsmarknad.
Både anställningsplaner och antalet nyanmälda lediga platser är på en hög nivå. Sysselsättningen väntas därför öka med 1,4 procent i år och fortsätta att öka i ungefär samma takt de följande två åren.
Samtidigt bidrar den starka befolkningsökningen till att också arbetskraften ökar snabbt. Arbetslösheten bedöms därför falla långsamt ner mot 7 procent 2017.
Finanspolitiken stramas åt när konjunkturen förstärks
Finanspolitiken har varit expansiv sedan lågkonjunkturen inleddes 2008. Det har medfört att de offentliga finanserna gradvis försvagats. Eftersom den av regeringen tillämpade krona-för-krona principen väntas bestå de närmaste åren kommer det strukturella sparandet att förbättras.
Om det offentliga åtagandet ska bibehållas på 2015 års nivå krävs det utgiftsökningar med motsvarande skattehöjningar på i genomsnitt ca 25 miljarder kronor per år 2016—2019. Det offentligfinansiella sparandet ligger ändå långt under överskottsmålet.
Nyckeltal | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 1,3 | 2,1 | 3,1 | 3,3 | 2,2 | 1,7 | 1,7 |
BNP, kalenderkorrigerad | 1,3 | 2,3 | 2,9 | 3,1 | 2,5 | 1,8 | 1,8 |
BNP i världen | 3,3 | 3,5 | 3,6 | 3,9 | 4,0 | 3,9 | 3,9 |
Bytesbalans (1) | 6,9 | 5,8 | 6,1 | 6,2 | 5,9 | 5,3 | 5,0 |
Arbetade timmar (2) | 0,3 | 1,8 | 1,5 | 1,7 | 1,7 | 0,9 | 0,5 |
Sysselsättning | 1,0 | 1,4 | 1,4 | 1,4 | 1,5 | 0,9 | 0,5 |
Arbetslöshet (3) | 8,0 | 7,9 | 7,8 | 7,4 | 6,8 | 6,7 | 6,8 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –1,9 | –1,3 | –1,0 | –0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,0 |
BNP-gap (5) | –2,2 | –1,6 | –0,9 | 0,0 | 0,4 | 0,2 | 0,0 |
Timlön (6) | 2,5 | 2,9 | 2,9 | 3,2 | 3,2 | 3,2 | 3,3 |
Arbetskostnad per timme (2) | 2,1 | 1,9 | 2,9 | 3,7 | 3,2 | 3,2 | 3,3 |
Produktivitet (2) | 0,9 | 0,4 | 1,4 | 1,4 | 0,8 | 0,9 | 1,3 |
KPI | 0,0 | –0,2 | 0,2 | 1,1 | 2,8 | 3,1 | 2,9 |
KPIF | 0,9 | 0,5 | 1,0 | 1,6 | 2,0 | 2,3 | 2,2 |
Reporänta (7,8) | 0,75 | 0,00 | –0,40 | –0,25 | 0,75 | 1,25 | 1,75 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 2,1 | 1,7 | 0,9 | 1,7 | 2,5 | 3,2 | 3,8 |
Kronindex (KIX) (9) | 103,0 | 106,8 | 113,6 | 112,7 | 109,8 | 106,8 | 103,8 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | –1,4 | –2,1 | –1,5 | –0,9 | –0,5 | –0,4 | –0,3 |
Strukturellt sparande (10) | –0,9 | –1,6 | –1,1 | –0,6 | –0,6 | –0,5 | –0,3 |
Maastrichtskuld (1) | 38,6 | 40,6 | 41,0 | 39,9 | 39,2 | 38,6 | 37,9 |
Procentuell förändring om inget annat anges.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:
- Procent av BNP
- Kalenderkorrigerad
- Procent av arbetskraften
- Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
- Enligt konjunkturlönestatistiken
- Procent
- Vid årets slut
- Index 1992-11-18=100
- Procent av potentiell BNP
