2013-03-27
Konjunkturläget Mars 2013
Små steg mot bättre tider
De senaste månaderna har förtroendet bland företag och hushåll förbättrats. Det tyder på en något starkare tillväxt i Sverige framöver. Men återhämtningen tar tid och sker med liten draghjälp från omvärlden. Samtidigt stabiliseras läget på arbetsmarknaden och arbetslösheten ligger kvar på runt 8 procent de närmaste åren. Det visar Konjunkturinstitutets prognos i mars 2013.
Efter att ha ökat med 0,8 procent i fjol väntas BNP stiga med 1,3 procent i år. Det är en svag tillväxt som innebär att efterfrågan på arbetskraft ökar långsamt och att arbetslösheten planar ut på en hög nivå. Det dämpar löneökningstakten och inflationen fortsätter att ligga under Riksbankens mål på 2 procent. Trots detta lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på dagens nivå.
Inhemsk eferfrågan stiger medan exportindustrin har det kärvt
Tjänsteföretagen lyfts av inhemsk efterfrågan, medan industrin som är mer beroende av omvärlden, har det kämpigt. Det är hushållens konsumtion som förväntas hålla uppe tillväxten i efterfrågan. Pådrivande faktorer är låg inflation och ökade pensioner som i år bidrar till att de reala disponibla inkomsterna ökar jämförelsevis mycket. Samtidigt har pessimismen om den ekonomiska utvecklingen avtagit. Konsumtionen väntas därför öka med 2,5 procent i år.
De varuproducerande branscherna möter däremot en minskad efterfrågan, både genom att investeringarna inte tar fart och av att efterfrågan från omvärlden är svag. Exportnäringen är också bekymrad över den starka kronan. Ett index med valutorna från Sveriges 32 viktigaste handelspartners, KIX, visar att kronan visserligen förstärkts nominellt, men att den i reala termer är ca 25 procent svagare än den var när den tilläts flyta 1992. Ur detta perspektiv framstår kronan inte som särskilt stark. Kronan förväntas ligga kvar kring nuvarande nivå.
Inget utrymme för skattesänkningar om överskottsmålet ska nås
Finanspolitiken är expansiv i år vilket är lämpligt i den svaga konjunkturen. Sverige har starka statsfinanser men för att nå överskottsmålet måste finanspolitiken stramas åt framöver. Samtidigt kräver ett snabbt stigande antal äldre ökade resurser till sjuk- och äldrevård. Givet Konjunkturinstitutets prognos om den makroekonomiska utvecklingen kommer skatterna att behöva höjas efter 2014 om överskottsmålet ska kunna uppnås. Detta gäller i synnerhet om personaltätheten i vård, skola och omsorg ska kunna upprätthållas.
Nyckeltal | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 6,6 | 3,7 | 0,8 | 1,3 | 2,3 | |||
BNP, kalenderkorrigerad | 6,3 | 3,7 | 1,2 | 1,3 | 2,4 | 3,0 | 3,1 | 2,6 |
Bytesbalans (1) | 6,9 | 7,3 | 7,0 | 6,2 | 6,0 | 5,1 | 4,5 | 4,1 |
Arbetade timmar (2) | 2,0 | 2,4 | 0,6 | 0,2 | 0,6 | 1,1 | 1,2 | 1,0 |
Sysselsättning | 0,6 | 2,3 | 0,7 | 0,5 | 0,4 | 1,0 | 1,2 | 1,0 |
Arbetslöshet (3) | 8,6 | 7,8 | 8,0 | 8,2 | 8,2 | 7,7 | 7,0 | 6,5 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –2,6 | –1,5 | –1,6 | –2,0 | –1,9 | –1,2 | –0,5 | 0,0 |
BNP-gap (5) | –4,1 | –2,0 | –2,3 | –2,7 | –2,1 | –1,1 | –0,1 | 0,4 |
Timlön (6) | 2,6 | 2,4 | 3,1 | 2,8 | 2,7 | 2,8 | 2,9 | 3,1 |
Arbetskostnad i näringslivet (2) | 0,1 | 2,9 | 3,2 | 3,0 | 2,8 | 2,9 | 3,0 | 3,2 |
Produktivitet i näringslivet (2) | 5,0 | 2,4 | 1,2 | 1,3 | 2,3 | 2,2 | 2,3 | 2,0 |
KPI | 1,2 | 3,0 | 0,9 | 0,2 | 1,1 | 1,9 | 2,4 | 2,9 |
KPIF | 2,0 | 1,4 | 1,0 | 1,0 | 1,4 | 1,6 | 1,8 | 2,0 |
Reporänta (7), (8) | 1,25 | 1,75 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,50 | 2,25 | 3,25 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 2,9 | 2,6 | 1,6 | 2,3 | 3,2 | 3,8 | 4,3 | 4,5 |
Kronindex, KIX (9) | 114,3 | 107,6 | 106,1 | 101,7 | 102,2 | 103,2 | 103,0 | 102,7 |
BNP i världen | 5,1 | 3,8 | 3,1 | 3,3 | 4,1 | 4,4 | 4,5 | 4,5 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | 0,0 | 0,0 | –0,7 | –1,4 | –1,1 | –0,5 | 0,3 | 1,1 |
Konjunkturjusterat sparande (10) | 2,1 | 1,6 | 0,4 | –0,3 | –0,4 | 0,1 | 0,6 | 1,1 |
Procentuell förändring om inget annat anges. Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
(1) Procent av BNP. (2) Kalenderkorrigerad. (3) Procent av arbetskraften. (4) Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar. (5) Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP. (6) Enligt konjunkturlönestatistiken. (7) Procent. (8) Vid årets slut. (9) Index 1992-11-18=100. (10) Procent av potentiell BNP.
