Mindre optimistisk framtidstro bland hushållen

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för februari har företagens svar samlats in 31 januari–19 februari. Hushållens svar har samlats in 30 januari–15 februari.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 27 februari 2025

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Svag efterfrågan men försäljningspriserna väntas stiga

Konfidensindikatorn för näringslivet fortsatte att stiga i februari och ligger över det historiska genomsnittet. Trots detta uppger företagen att efterfrågan på varor och tjänster är fortsatt svag och nettotalet ligger under det historiska genomsnittet.

Företagen rapporterar en minskning av antalet anställda de senaste tre månaderna, men för de kommande tre månaderna väntas personalstyrkan att öka.

Företagens förväntningar på försäljningsprisernas utveckling under de kommande tre månaderna steg relativt kraftigt och är högre än normalt, det är framför allt inom handeln där företagens prisförväntningar har stigit.

¹ Konfidensindikatorn för näringslivet är en sammanvägning av de frågor som ingår i respektive sektors indikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Små rörelser i tillverkningsindustrin

Konfidensindikatorn i tillverkningsindustrin steg i februari till 95,6 och pekar på ett stämningsläge under det normala. Det dämpade stämningsläget förklaras av mer negativa orderstocksomdömen än normalt och mindre optimistiska förväntningar på produktionsvolymen de kommande tre månaderna än vanligt. Två industrier som sticker ut med ett stämningsläge betydligt över det normala är livsmedelsindustrin och annan transportindustri.

Industriföretagen rapporterar i lägre utsträckning än normalt att produktionsvolymen har ökat. Även förväntningarna på produktionsvolymen de kommande tre månaderna är mindre optimistiska än normalt.

Orderingången på både hemma- och exportmarknaden rapporteras ha ökat de senaste tre månaderna. Trots det anser företagen i större utsträckning än normalt att den nuvarande orderstocken är för liten. Färdigvarulagret bedöms i normal utsträckning vara för stort.

Antal anställda i industrin rapporteras ha minskat de senaste tre månaderna, men i lägre utsträckning än normalt. Anställningsplanerna pekar fortsatt på en viss ökning av personalstyrkan. Företagen inom livsmedelsindustrin och annan transportindustri är de enda industribranscherna som uppger i mycket hög utsträckning att personalstyrkan har ökat de senaste tre månaderna och planerar att öka personalstyrkan de kommande tre månaderna. Försäljningspriserna på såväl hemma- som exportmarknaden förväntas av de flesta företagen att öka.

Husbyggarna optimistiska kring orderstocken

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk i februari med 1,9 enheter till 99,0 och ligger därmed åter under det historiska genomsnittet. Mest bidrog företagens mer pessimistiska anställningsplaner till nedgången, men även synen på orderstocksomdömet försämrades. Stämningsläget försvagades både bland husbyggarna och anläggningsbyggarna.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Handeln förväntar sig ökade försäljningspriser

Konfidensindikatorn för handeln gick upp i februari till 109,0, vilket pekar på ett starkare stämningsläge än normalt. Det är framför allt att färre företag uppger att varulagren är för stora som förklarar indikatorns uppgång, medan de båda frågorna om försäljningsvolymen gick i motsatt riktning. Alla tre frågorna bidrar till indikatorns starka nivå.

Företagen uppger i större utsträckning än normalt att försäljningen har ökat de senaste tre månaderna. Inom sällanköpshandeln är rapporteringen ovanligt positiv, medan den är mindre positiv än normalt inom dagligvaruhandeln. Även förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljning är mer optimistiska än normalt. Handlarna är i mindre utsträckning än föregående månad missnöjda med försäljningssituationen i nuläget och försäljningssituationen förväntas även bli bättre under de kommande sex månaderna.

Lika stor andel av företagen svarar att antalet anställda har ökat som svarar att antalet anställda har minskat. Anställningsplanerna pekar på nyanställningar. Antalet anställda förväntas i mycket större utsträckning än normalt att öka i detaljhandeln, medan den förväntas minska i partihandeln. Försäljningspriserna uppges i något större utsträckning än i januari ha ökat de senaste tre månaderna. Prisplanerna pekar i större utsträckning än normalt på att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna. I dagligvaruhandeln svarar företagen i mycket större utsträckning än normalt att de tror att priserna kommer öka de kommande tre månaderna.

Varierande anställningsplaner mellan branscher

Konfidensindikatorn i tjänstesektorn steg marginellt i februari med 0,3 enheter till 100,1 och ligger i linje med det normala. Det är frågorna om de senaste tre månadernas efterfrågan och utvecklingen av företagets verksamhet som bidrog till uppgången. Uppgången motverkades av lägre förväntningar på de kommande tre månadernas efterfrågan. Även om förväntningarna på efterfrågan sjönk i februari är det fortsatt den starkaste frågan i indikatorn.

Tjänsteföretagen rapporterar i större utsträckning än i januari att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna har legat i stort sett stilla tre månader i rad och är nära det historiska genomsnittet. Signalerna skiljer sig dock åt mellan olika branscher. Exempel på branscher som i mycket stor utsträckning tror på nyanställningar är restauranger och researrangörer medan anställningsplanerna är mycket pessimistiska bland arkitekter och personalbemanning.

Det är något färre företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna. Vad gäller förväntningarna på försäljningspriserna de kommande tre månaderna är det fortsatt fler företag än normalt som tror på en ökning.

Mindre optimistiska förväntningar på svensk ekonomi

Hushållens konfidensindikator minskade i februari till 95,0 och pekar på ett stämningsläge under det normala. Nedgången förklaras främst av kraftigt sänkta förväntningar om utvecklingen i svensk ekonomi de kommande tolv månaderna. Även hushållens förväntningar på sin egen ekonomi försvagades och bidrog till nedgången.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.
² Denna fråga ställdes november 2015 till oktober 2017 och började ställas igen januari 2025.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 1.3 MB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 5 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 55,9 %, Handel 20,8 %, Tillverkningsindustri 19,2 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 4,1 %.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.