Fortsatt svagt stämningsläge

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för september har företagens svar samlats in 30 augusti - 18 september. Hushållens svar har samlats in 29 augusti - 15 september.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm 26 september 2024

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Fortsatt svagt efterfrågeläge

Konfidensindikatorn för näringslivet steg med 1,4 enheter till 96,5. Bakom uppgången ligger ett starkare stämningsläge bland företagen inom handeln och tjänstesektorn.

Av de fyra frågorna i näringslivet var det endast antalet anställda de tre senaste månaderna som ändrades från föregående undersökning och blev marginellt mindre negativ. Anställningsplanerna visar på en viss ökning av personalstyrkan, vilket är oförändrat sedan augusti.

Företagens syn på efterfrågeläget är oförändrat mer negativ än normalt i samtliga sektorer. Vissa förändringar skedde däremot på sektornivå. Inom bygg- och anläggningsverksamhet blev företagens orderstocksomdömen mer negativa. Handeln är dock fortsatt den enda sektor som är betydligt mer negativ än normalt kring sin försäljningssituation.

Andelen företag i näringslivet som tror att försäljningspriserna kommer att öka på tre månaders sikt är fortsatt något större än normalt. Denna månad tror även förtagen inom bygg- och anläggningsverksamhet på ökade anbudspriser de kommande tre månaderna, något de inte gjort sedan september 2022.

¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Svag efterfrågan från omvärlden

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk i september med 2,4 enheter till 94,2 och visar på ett stämningsläge under det normala. Det är den tredje månaden i rad med ett försämrat stämningsläge och nedgången denna månad förklaras främst av lägre förväntningar på utvecklingen av produktionsvolymen på tre månaders sikt. Även tillverkningsindustrins omdöme om nuvarande lager och orderstockens storlek bidrog något till nedgången.

Företagen i tillverkningsindustrin uppger i lägre utsträckning än normalt att produktionen har ökat de senaste tre månaderna. Företagen uppger, i samma utsträckning som föregående månad, att orderingången på hemmamarknaden har minskat de senaste tre månaderna. Även orderingången de senaste tre månaderna på exportmarknaden uppges ha minskat och det i ovanligt stor utsträckning. Vidare är företagen fortsatt missnöjda med den nuvarande storleken på orderstocken.

Försäljningspriserna förväntas öka i något större utsträckning än normalt de kommande tre månaderna på såväl hemma- som exportmarknaden.

Antalet anställda uppges i normal utsträckning ha minskat de senaste tre månaderna. Däremot indikerar anställningsplanerna en ökning av personalstyrkan för första gången på tio månader.

Byggföretagen förväntar sig högre anbudspriser

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet minskade i september med 2,5 enheter till 95,4. Nedgången förklaras främst av ett försämrat orderstocksomdöme bland anläggningsbyggarna som trots detta är betydligt starkare än normalt.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Optimism om framtida försäljning

Konfidensindikatorn i detaljhandeln ökade med 3,7 enheter i september till 105,6. Framför allt förstärktes förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljning och de ligger nu en bit över sitt historiska medelvärde. Synen på varulagrets storlek är fortsatt den fråga som bidrar mest till indikatorns positiva avvikelse från 100.

Företagen svarar i något större utsträckning än i augusti, men i mindre utsträckning än normalt, att försäljningen har ökat de senaste tre månaderna. Andelen företag som uppger att de förväntar sig ökad försäljning de kommande tre månaderna har ökat förhållandevis mycket sedan augusti och nettotalet är nu över det historiska medelvärdet. Detaljhandelsföretagen uppger i mycket stor utsträckning att försäljningssituationen är sämre än normalt. Det är en oförändrad syn jämfört med i augusti.

Varulagren uppges i mindre utsträckning än normalt vara för stora. Inköpen av varor förväntas i större utsträckning än normalt att öka de kommande tre månaderna. Företagen förväntar sig i större utsträckning än normalt att priserna kommer att öka de kommande tre månaderna.

En lika stor andel av företagen uppger att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna som uppger att antalet anställda har minskat. Ungefär två av tre företag uppger att personalstyrkan varit oförändrad de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar också på en i stort sett oförändrad personalstyrka på tre månaders sikt.

Optimistiska anställningsplaner inom resebranschen

Konfidensindikatorn i tjänstesektorn steg med två enheter och indikatorns nivå på 95,1 pekar på ett svagare läge än normalt. Samtliga tre ingående frågor i indikatorn bidrog till ökningen men den förklaras till största delen av att tjänsteföretagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen på tre månaders sikt har ökat.

Tjänsteföretagen rapporterar att efterfrågan på företagets tjänster de senaste tre månaderna har ökat något. Efterfrågeutvecklingen ligger dock fortfarande under det historiska genomsnittet, vilket den har gjort sedan september 2022. På tre månaders sikt tror företagen på en ökad efterfrågan, i linje med det historiska genomsnittet.

Antalet anställda uppges ha minskat något de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna de kommande tre månaderna pekar dock på att personalstyrkan kommer att öka något. En bransch där anställningsplanerna är ovanligt optimistiska just nu är researrangörer och resebyråer samtidigt som anställningsplanerna inom till exempel hotell- och restaurangbranschen inte alls är lika starka.

Det är fortsatt en något större andel tjänsteföretag än normalt som uppger att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna. Prisplaner på tre månaders sikt ligger kvar något över det historiska genomsnittet.

Normalstarkt stämningsläge, men stark framtidstro

Hushållens konfidensindikator ökade i september med 2,5 enheter till 99,5. Indikatorn har stigit tolv månader i rad och visar nu på ett normalt stämningsläge. Samtliga frågor i indikatorn stärktes men det är fortsatt stor skillnad på läget i de olika frågorna. Hushållens förväntningar på utvecklingen av såväl den egna som den svenska ekonomin om tolv månader är betydligt starkare än de historiska genomsnitten. Samtidigt är hushållens syn på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi jämfört med för tolv månader sedan mer negativ än normalt. Hushållens inställning till kapitalvaruinköp i nuläget är fortsatt mycket negativ och den svagaste frågan i indikatorn.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

Många hushåll tror på en förbättring av den egna ekonomin

Hushållens förväntningar på utvecklingen av den egna ekonomin om tolv månader blev än mer optimistiska i september. Nettotalet för frågan har stigit snabbt sen det historiskt dystra läget för två år sedan och är i september på den högsta nivån sedan november 2000 (se diagram 1).

Diagram 1. Hushållets ekonomi, förväntningar kommande tolv månaderna, nettotal

Diagram 2. Hushållets ekonomi, förväntningar kommande tolv månaderna, kön, nettotal

Diagram 3. Hushållets ekonomi, förväntningar om tolv månader, inkomst, nettotal

Hushåll i hyresrätter är ofta mer optimistiska i sina förväntningar på utvecklingen av den egna ekonomin än hushåll i bostadsrätt och småhus (se diagram 4). Sedan mars i år så är dock hushåll i bostadsrätter och i småhus mer optimistiska.¹ Framför allt är det jämförelsevis många hushåll i bostadsrätter som tror på en förbättring av hushållets ekonomi under de kommande tolv månaderna.

¹Det historiska genomsnittet för de olika boendeformerna är hyresrätt: 23, bostadsrätt: 18 och småhus: 13.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 799.3 kB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 5 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 55,9 %, Handel 20,8 %, Tillverkningsindustri 19,2 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 4,1 %.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.