Stämningsläget i näringslivet nära det normala

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för juni har företagens svar samlats in 31 maj–19 juni. Hushållens svar har samlats in 30 maj–17 juni.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm 27 juni 2024

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Antalet anställda har minskat

Konfidensindikatorn för näringslivet ökade i juni med 2,8 enheter till 97,3. Efterfrågeläget rapporteras marginellt mindre svagt i juni jämfört med i maj. Företagen upplever efterfrågeläget som mer dämpat än normalt i alla sektorer.

Samtliga sektorer rapporterar att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Det är fortsatt företagen i bygg- och anläggningsverksamhet som i störst utsträckning rapporterar om minskad personal. Anställningsplanerna pekar på ökat antal anställda i näringslivet. Det är enbart tjänsteföretagen som har positiva anställningsplaner, medan planerna i de övriga sektorerna pekar på minskad personalstyrka.

Prisplanerna i näringslivet pekar på ökade försäljningspriser i ungefär normal utsträckning de kommande tre månaderna. Endast företagen inom bygg- och anläggningsindustri går mot strömmen och tror på minskade priser.

¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Produktionen är oförändrad

Tillverkningsindustrins konfidensindikator ökade i juni med marginella 0,6 enheter till 99,2 och läget i sektorn karakteriseras därmed som normalt. Uppgången förklaras av ökade förväntningar på utvecklingen av produktionsvolymen på tre månaders sikt samt att företagens syn på orderstockens storlek i nuläget stärktes. Att inte stämningsläget förbättrades mer beror på att industriföretagen rapporterar om större färdigvarulager jämfört med i maj vilket har en dämpande effekt på indikatorn.

Företagen i tillverkningsindustrin uppger att produktionen, som vanligtvis brukar öka, varit nära oförändrad de senaste tre månaderna. Företagen uppger i ovanligt stor utsträckning att orderingången på hemmamarknaden har ökat de senaste tre månaderna. På exportmarknaden fortsätter däremot orderingången att vara lägre än normalt. Företagen i tillverkningsindustrin är ungefär lika missnöjda som normalt med såväl den totala orderstockens storlek som exportorderstockens storlek.

Företagen uppger i mindre utsträckning än normalt att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Även anställningsplanerna det närmaste tre månaderna är något mindre negativa än normalt.

Företagen förväntar sig i något större utsträckning än normalt höjda försäljningspriser på tre månaders sikt på såväl hemma- som på exportmarknaden.

Dämpat stämningsläge bland svenska och europeiska industriföretag

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin i Sverige har varit mer positiv än motsvarande för EU som helhet sedan 2016 (se diagram 1).¹ Återhämtningen i Sverige var betydligt starkare efter pandemins inledning än för EU som helhet. Efter toppen i slutet av 2021 och i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina föll de båda indikatorerna tillbaka. Stämningsläget var i Sverige kvar på en högre nivå jämfört med EU som helhet. Sedan augusti 2023 har fallet i de båda indikatorerna stannat av och indikatorerna ligger på en nivå under sina respektive medelvärden.

Diagram 1. Konfidensindikatorer tillverkningsindustri – enligt EU-kommissionens definition

I inledningen av pandemin 2020 var förväntningarna på försäljningspriserna i Sverige de nästkommande tre månaderna relativt låga men steg därefter snabbt. Motsvarande förväntningar i EU som helhet samt i Danmark och Finland har även de varit betydligt högre än historiskt (se diagram 2). Förväntningarna var som högst i Finland i april 2022 tätt följt av EU samt Sverige. Prisförväntningarna i Danmark var även de var ovanligt höga men lägre än i Finland och Sverige samt i EU. Därefter har prisplanerna successivt fallit tillbaka. Mest har de fallit i Finland där de under en period i slutet av förra året var negativa, vilket de även i perioder varit i Danmark. Negativa prisplaner innebär att fler företag tror att priserna kommer att minska än som tror på prisökningar. Därefter har prisplanerna i dessa länder återigen ökat något för att nu vara nära noll. Även de svenska prisplanerna har fallit tillbaka, dock inte lika mycket som de gjort i övriga länder samt i EU som helhet. Sverige har sedan i februari förra året haft högst förväntningar.

I diagram 3 visas standardiserade serier (medelvärde 0 och standardavvikelse 1) av ländernas prisplaner. Prisplanerna i Sverige var i maj i år i stort sett normala medan de i EU och Finland var något lägre än det normala. I Danmark var prisplanerna 1,5 standardavvikelse lägre än det normala.

Diagram 2. Prisplaner i tillverkningsindustrin på tre månaders sikt, nettotal

Fler företag än i maj uppger ökat byggande

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg i juni med 1,2 enheter till 97,0 och innebär fortsatt ett stämningsläge något under det normala. Uppgången i juni förklaras av att fler byggföretag bedömer den nuvarande orderstocken som god samt planerar för nyanställningar de kommande tre månaderna.

Byggandet har de senaste tre månaderna rapporterats, för andra månaden i rad, har ökat kraftigt och nettotalet i frågan ligger i juni något under det historiska genomsnittet. Trots att byggandet de senaste tre månaderna rapporteras ha ökat kraftigt är fler företag fortsatt pessimistiska om byggandet de kommande tre månaderna.

Byggföretagen rapporterar i större utsträckning än i maj om minskade orderstockar de senaste tre månaderna. Företagen är också mindre optimistiska om orderstocken de kommande tre månaderna.

Antalet anställda inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporteras ha minskat i ungefär samma utsträckning som i maj. Anställningsplanerna på tre månaders sikt är fortsatt svagare än normalt.

Betydligt färre företag i juni än i maj rapporterar om minskade anbudspriser, men nettotalet för frågan ligger fortsatt under det normala. Anbudspriserna på tre månaders sikt förväntas att minska i något mindre utsträckning i juni än i maj.

Otillräcklig efterfrågan är fortsatt den faktor som begränsar byggandet mest och har varit det sedan september 2022. Knappt två av tre byggföretag rapporterar att otillräcklig efterfrågan hindrar deras byggande.

Prisplanerna i dagligvaruhandeln vänder uppåt

Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg med 6,0 enheter till 98,6 i juni och återhämtade stora delar av minskningen från i maj. Uppgången förklaras främst av en förbättrad försäljningsvolym de senaste tre månaderna samt att företagen i mindre utsträckning rapporterar om för stora varulager. Även förväntningarna på försäljningsvolymen de kommande tre månaderna bidrog något till ökningen i indikatorn.

Företagens omdöme om nuvarande försäljningssituation är oförändrad i juni och är betydligt mer negativa än normalt. Företagen förväntar sig i normal utsträckning en förbättrad försäljningssituation på sex månaders sikt.

Detaljhandeln rapporterar i hög utsträckning om en minskad personalstyrka de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna är oförändrade i juni och pekar fortsatt på en viss minskning i antalet anställda de kommande tre månaderna.

Företagens prisplaner ligger fortfarande strax under det normala men något fler företag uppger i juni än i maj att de planerar för prisökningar de kommande tre månaderna. Prisplanerna för dagligvaruhandeln ökade kraftigt i juni och företagen tror i betydligt högre utsträckning än normalt på ökade försäljningspriser.

Inköpsplanerna inom detaljhandeln är oförändrade i juni och ligger fortsatt kvar strax över det normala.

Stämningsläget inom detaljhandeln i Sverige svagare än normalt

Stämningsläget i detaljhandeln har med få undantag varit positivare i Sverige än för EU som helhet (se diagram 4).¹ Under 2022 sjönk stämningsläget kraftigt i Sverige och låg mellan oktober 2022 och april 2023 under EU-som helhet. Stämningsläget i Sverige har därefter återhämtat sig snabbt och var i april 2024 i linje med sitt medelvärde, i maj föll indikatorn dock tillbaka igen. Konfidensindikatorn för EU har inte haft samma utveckling utan har ungefär legat i linje med sitt medelvärde sedan våren 2022.

Diagram 4. Konfidensindikatorer detaljhandel – enligt EU-kommissionens definition

Prisplanerna har historiskt sett olika ut i de nordiska länderna (se diagram 5). Företagen inom detaljhandeln i Sverige har överlag planerat för prisökningar i större utsträckning än sina grannländer de senaste 10 åren. Danmark har följt EU som helhet de senaste 10 åren fram till pandemin och legat på närmast oförändrade prisplaner för att därefter öka och toppa i mitten av 2022. Därefter började prisplanerna sjunka i samtliga nordiska EU-länder, inte minst i Danmark. Företagen i Danmark sticker ut och har till och med planerat för prissänkningar under det senaste året. Vid undersökningen i april trodde företagen i de nordiska EU-länderna på ungefär oförändrade försäljningspriser de kommande tre månaderna, vid undersökningen i maj hade prisplanerna åter ökat och är som högst i Sverige.

Även vid jämförelse med andra stora ekonomier i EU sticker Sverige ut de senaste 10 åren fram till pandemin, genom att företagen i större utsträckning förväntat sig ökade försäljningspriser (se diagram 6). I mitten av 2022 var prisplanerna i Tyskland dock uppe på samma nivåer som Sverige, men sedan årsskiftet 2023/2024 har de inte alls sjunkit lika mycket som i Sverige. Sverige låg i april på samma nivåer som Frankrike, som varit det land som haft lägst prisplaner av dessa länder de senaste 10 åren.

Diagram 5. Prisplaner i detaljhandeln på tre månaders sikt, nettotal

Diagram 7. Prisplaner i detaljhandeln på tre månaders sikt, standardiserade nettotal

Planerar för nyanställningar

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn steg med 2,6 enheter till 96,9. Stämningsläget i tjänstesektorn har inte varit så här högt sedan augusti 2022 men pekar ändå på ett svagare stämningsläge än normalt. Företagens syn på utvecklingen av efterfrågan de senaste tre månaderna bidrog mest till det förbättrade läget. För andra månaden i rad är företagens förväntningar på utvecklingen av efterfrågan på tre månaders sikt över sitt historiska genomsnitt, något som dessförinnan inte noterats sedan juni 2022.

Tjänsteföretagen är fortsatt mer dystra än normalt avseende utvecklingen av företagets verksamhet de senaste tre månaderna, något de har varit sedan augusti 2022. Fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare är den bransch där flest företag är positiva gällande företagets utveckling de senaste tre månaderna. Utvecklingen är mest negativ bland personaluthyrare och researrangörer.

Antalet anställda uppges ha minskat något de tre senaste månaderna, men i mindre utsträckning än förra månaden. Anställningsplanerna pekar däremot på fler nyanställningar jämfört med föregående månad, högst är planerna bland tekniska konsulter.

Trenden med allt färre företag som uppger att de har höjt försäljningspriserna de senaste tre månaderna som pågått sedan våren 2023 fortsätter. Även om företagens förväntningar på försäljningspriserna på tre månaders sikt är oförändrade jämfört med maj observeras en liknande utveckling även för denna fråga.

Stämningsläget i Sverige är återigen starkare än i EU

Stämningsläget i tjänstesektorn är som regel mer positivt i Sverige än i EU som helhet (se diagram 9).¹ Vid pandemins början föll tjänstesektorns konfidensindikator mycket kraftigt i både Sverige och EU men återhämtade sig sedan snabbare i Sverige och var under pandemin starkare i Sverige. För perioden december 2022 till mars 2024 har tjänstesektorns konfidensindikator för Sverige legat något under tjänsteindikatorn för EU som helhet, vilket är ovanligt sett ur ett historiskt perspektiv. Under det senaste halvåret har stämningsläget bland de svenska tjänsteföretagen förbättrats. I de två senaste publicerade undersökningarna från EU-kommissionen ligger indikatorn för de svenska tjänsteföretagen återigen över EU som helhet, men lägre än sitt genomsnitt.

Diagram 9. Konfidensindikatorer tjänstesektorn – enligt EU-kommissionens definition

Under de senaste två åren har tjänsteföretagens förväntningar på utvecklingen av försäljningspriserna på tre månaders sikt legat högre i Sverige än i EU som helhet (se diagram 10). Sedan företagens prisplaner toppade i Sverige i december 2022 har de sjunkit snabbare i Sverige än i EU. I de senaste undersökningarna har prisplanerna legat på ungefär samma nivå i Sverige som i EU.

Diagram 10. Prisplaner i tjänstesektorn på tre månaders sikt, nettotal

Diagram 11. Prisplaner i tjänstesektorn på tre månaders sikt, nettotal

Diagram 12. Prisplaner i tjänstesektorn, standardiserade nettotal

Hushållen optimistiska om framtiden

Hushållens konfidensindikator steg med 2,0 enheter i juni till 93,3. Hushållens syn på Sveriges ekonomi i nuläget bidrog mest till uppgången. Det är framför allt hushållens inställning till köp av kapitalvaror samt synen på den egna ekonomin nu som håller tillbaka indikatorn.

Konfidensindikatorn för män steg något mer än konfidensindikatorn för kvinnor. Båda indikatorerna var i juni 91,4. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, steg i juni med 1,8 enheter till 101,1. Det är första gången sedan februari 2022 som makroindex ligger över sitt historiska genomsnitt. Även mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, steg i juni med 1,7 enheter till 86,2. Mikroindex ligger nästan 30 enheter över sitt lägsta värde från oktober 2022.

Hushållens syn på den egna ekonomin i nuläget jämfört med för tolv månade sedan var fortsatt mycket mer negativ än normalt. Däremot är hushållens förväntningar om den egna ekonomin om tolv månader något mer optimistiska än normalt. Synen på ekonomin i Sverige de senaste tolv månaderna är mindre dyster jämfört med i maj, men fortsatt mer dyster än normalt. Förväntningarna på ekonomin i Sverige de kommande tolv månaderna är betydligt mer optimistisk än normalt.

Hushållen förväntar sig i större utsträckning än normalt att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna. Risken att själv bli arbetslös upplevs dock som oförändrad sedan i maj.

Hushållen svarar i större utsträckning än i någon tidigare barometerundersökning att det är fördelaktigt att spara just nu. Samtidigt upplever hushållen i mycket större utsträckning än normalt att den ekonomiska situationen tillåter ett sparande. Hushållen upplever även i ungefär normal utsträckning att de kommer att kunna spara något de kommande tolv månaderna.

Hushållens bild av den nuvarande inflationen minskade något men är fortsatt mycket hög. Även inflationsförväntningarna på 12 månaders sikt är fortsatt höga och ligger kvar på 6,2 procent. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan är i stort sett oförändrad på både ett, två och fem års sikt. Hushållen förväntar sig att den rörliga bostadsräntan kommer vara 4,45 procent om ett år, 3,97 procent om två år och 3,43 procent om fem år.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

Konfidensindikatorn för hushållen i Sverige har historiskt nästan alltid legat över EU.¹ Mellan oktober 2022 och oktober 2023 låg dock konfidensindikatorn för Sverige under EU som helhet 10 av 13 månader, vilket visas i diagram 13. Indikatorn för Sverige har de senaste månaderna återhämtat sig snabbare än i EU som helhet och ligger nu i nivå med sitt medelvärde för perioden 2005 till 2024. Indikatorn för EU som helhet ligger dock fortfarande något under sitt medelvärde.

Diagram 13. Konfidensindikator hushåll – enligt EU-kommissionens definition

Diagram 14. Egen ekonomi nu, nettotal

Diagram 16. Egen ekonomi nu, nettotal

Diagram 18. Egen ekonomi om 12 månader, nettotal

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 799.3 kB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 5 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 55,9 %, Handel 20,8 %, Tillverkningsindustri 19,2 %, Bygg- och anläggningsverksamhet 4,1 %.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.