Flera sektorer uppåt i februari

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för februari har företagens svar samlats in 30 januari–16 februari. Hushållens svar har samlats in 31 januari–15 februari.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm februari 2023

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Normalt efterfrågeläge

Konfidensindikatorn för näringslivet steg 1,8 enheter till 88,9. Tjänstesektorn och tillverkningsindustrin bidrog till uppgången medan handeln och bygg- och anläggningsverksamhet bidrog negativt.

Företagens syn på rådande efterfrågeläge är oförändrat i februari och nivån är i linje med det historiska genomsnittet. Företagen inom tillverkningsindustrin svarar att efterfrågeläget är något bättre än i januari och tillverkningsindustrin är den enda sektorn där efterfrågeläget bedöms vara starkare än normalt.

Företagen i näringslivet rapporterar att antalet anställda har ökat, om än i något lägre utsträckning än i januari. Anställningsplanerna framåt pekar på fortsatta nyanställningar men det finns skillnader mellan olika sektorer. Anställningsplanerna är positiva framför allt inom tjänstesektorn medan planerna i bygg- och anläggningsverksamhet samt i handeln pekar på en minskad personalstyrka.

Konfidensindikatorn vände upp

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin steg i februari med 1,8 enheter till 102,2. Företagens mindre lager samt starkare orderstocksomdömen ligger bakom uppgången. Innan uppgång i februari hade konfidensindikatorn fallit åtta månader i rad.

Företagen rapporterar i en lite högre utsträckning än i januari om ökad produktionsvolym, men inte i lika hög utsträckning som normalt. Förväntningarna på de kommande tre månadernas produktionsvolym är betydligt mindre optimistiska än normalt men indikerar ändå på en ökad produktionsvolym.

Företagen uppger i samma utsträckning som i januari att orderingången har minskat på hemmamarknaden, på exportmarknaden uppger företagen att orderingången närmast varit oförändrad. Företagens omdömen om orderstocken är mer positiva än normalt. Det är framför allt exportorderstocken som företagen uppger vara förhållandevis stor.

Företagen uppger i hög utsträckning att antalet anställda har ökat och anställningsplanerna för de kommande tre månaderna pekar på en viss ökning.

Industriföretagen förväntar sig ökade försäljningspriser i mycket större utsträckning än normalt, både på hemma- och exportmarknaden.

Anm. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Byggandet minskar kraftigt

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med 2,1 enheter i februari, från 96,6 till 94,5. Nedgången förklaras av svagare orderstocksomdömen. Företagens anställningsplaner är lika pessimistiska som de var i januari.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Fortsatta prisökningar att vänta i dagligvaruhandeln

Konfidensindikatorn för detaljhandeln sjönk marginellt i februari med 0,7 enheter till 77,9. Varulageromdömena bidrog negativt till indikatorns nivå medan mindre negativa förväntningar på försäljningsvolymen hejdade nedgången något.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen uppger i ungefär samma utsträckning som i januari att försäljningsvolymen har minskat de senaste tre månaderna. I januari förväntade sig företagen en minskad försäljningsvolym medan de nu förväntar sig en närmast oförändrad försäljning de kommande tre månaderna. Försäljningssituationen bedöms ha försämrats, om än inte i fullt lika stor utsträckning som företagen bedömde i januari. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är dock fortsatt pessimistiska.

Företagen uppger i förhållandevis stor utsträckning att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna och företagen förväntar sig även att antalet anställda kommer att fortsätta minska de kommande tre månaderna.

En ovanligt stor andel av företagen inom detaljhandeln förväntar sig att priserna kommer att höjas de närmaste tre månaderna. Inom dagligvaruhandeln tror nästan samtliga företag på prisökningar för andra månaden i rad.

Fortsatt höga anställningsplaner

Konfidensindikatorn steg med 3,0 enheter från 86,5 till 89,5. Förväntningarna på efterfrågeutvecklingen på tre månaders sikt tillsammans med de senaste månadernas utveckling av företagets verksamhet förklarar uppgången. Trots uppgången så är stämningen inom sektorn dyster, alla frågor som ingår i indikatorn förklarar ungefär lika mycket av indikatorns nivå.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Även i februari är det ungefär en lika stor andel av företagen som uppger att efterfrågan har ökat de senaste tre månaderna som uppger att den har minskat. När det gäller förväntningarna på de kommande tre månadernas efterfrågan är det en större andel företag som tror att den kommer att öka än som tror att den kommer att minska. Nettotalet för frågan ligger dock fortsatt under det historiska genomsnittet.

Företagens syn på hur verksamheten har utvecklats de senaste tre månaderna har förbättrats men är fortsatt betydligt mer negativ än normalt. I hotell- och restaurangbranschen är företagen betydligt mer positiva jämfört med sektorn som helhet beträffande sin syn på hur verksamheten har utvecklats.

Tjänsteföretagen rapporterar att antalet anställda har ökat, men i något lägre utsträckning än i januari. Anställningsplanerna har däremot blivit något mer optimistiska jämfört med undersökningen i januari.

Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna, nettotalet för frågan är på den högsta uppmätta nivån någonsin. Förväntningarna på försäljningspriserna är fortsatt höga och oförändrade jämfört med förra undersökningen.

Färre hushåll än normalt tror sig kunna spara något

Hushållens konfidensindikator steg med 2,2 enheter i februari till 59,9. Indikatorn har stigit två månader i rad men ligger fortsatt kvar på en historiskt låg nivå och pekar på ett mycket svagt stämningsläge. Uppgången i februari förklaras av att hushållens förväntningar på såväl den egna som på Sveriges ekonomi om tolv månader blev mindre pessimistiska. Hushållens förväntningar på den svenska ekonomin har förbättrats sex undersökningar i rad men är fortsatt mycket pessimistiska sett ur ett historiskt perspektiv. Hushållens syn på ekonomin i Sverige nu jämfört med för tolv månader sedan blev i februari ytterligare något mer negativ och nettotalet för frågan är på sin lägsta nivå någonsin.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Konsumentförtroendet i Sverige på samma nivå som i EU

Konfidensförtroendet var i slutet på 2022 rekordlågt i såväl Sverige som i många andra EU-länder. De senaste månaderna har hushållen blivit något mindre pessimistiska men konfidensindikatorerna visar fortsatt på ett historiskt svagt stämningsläge. Diagram 1 visar hur hushållens konfidensindikatorer – enligt DG ECFIN:s definition – har utvecklats för ett antal länder i Europa.¹ Konfidensindikatorerna i de olika EU-länderna har sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina utvecklats på ett likartat sätt och indikatorerna ligger just nu på ungefär samma nivå, vilket är ovanligt.²

Diagram 1. Konfidensindikatorer hushåll – enligt DG ECFIN:s definition

Svenska hushåll brukar vanligtvis vara mer positiva jämfört med EU som helhet (se diagram 2). De senaste två månaderna har dock konfidensindikatorn för Sverige legat något under den sammanvägda indikatorn för EU. Detta är mycket ovanligt och har inte hänt sedan 1996.

Diagram 2. Konfidensindikatorer hushåll – enligt DG ECFIN:s definition

¹ Beräkningen av konfidensindikatorer skiljer sig mellan det som DG ECFIN redovisar och det som publiceras i Konjunkturbarometern, indikatorerna skiljer vad gäller säsongsrensningsmetod, att DG ECFIN inte standardiserar samt att ingående frågor skiljer sig åt. I figuren redovisas indikatorer fram till och med januari i år. Anledningen till att inte uppgifter även för februari visas i figuren är att de vid tidpunkten för denna publicering inte fanns tillgängliga. EU publicerar uppgifter för respektive land först efter att Konjunkturbarometern har publicerats.

² Mer data från olika EU-länder kan laddas ner via DG ECFIN:s hemsida: https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-forecast-and-surveys/business-and-consumer-surveys/download-business-and-consumer-survey-data/time-series_en.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med Konjunkturbarometern i oktober 2022 har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.

Boende i småhus påverkas i hög utsträckning

Nästan fyra av tio hushåll uppger att de påverkas ganska mycket eller mycket av de höga elpriserna. Förändringarna var mycket små jämfört med i januari. Över lag har förändringarna varit små sedan konjunkturinstitutet började ställa frågorna i oktober förra året.

Boende i småhus svarar i högre utsträckning att de har påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna, än vad boende i hyresrätt och bostadsrätt svarar. Bland de som bor i småhus svarar hälften av hushållen att de påverkats ganska mycket eller mycket, medan endast två av tio hushåll i bostadsrätt uppger att de påverkats ganska mycket eller mycket.

Andelen hushåll som påverkas ganska mycket eller mycket av de höga elpriserna – uppdelat på boendeform, svarsandelar i procent

Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga

Det är vanligare bland boende i småhus att svara flera alternativ på följdfrågan än de som bor i hyresrätt eller bostadsrätt. Samtidigt svarar en mindre andel av de som bor i småhus att de inte vet hur de ska hantera de höga elpriserna.

Hur hanterar hushållen de höga elpriserna i februari – uppdelat på boendeform, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga

För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 1.3 MB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 54,9 %, Tillverkningsindustri 19,6 %, Handel 21,2 %, Bygg och anläggning 4,4 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.

Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.