2023-01-26
Konjunkturbarometern januari 2023
Stämningsläget i industrin dämpas ytterligare
Barometerindikatorn minskade i januari med 2,7 enheter, från 85,0 till 82,3. Efter att konfidensindikatorerna för tillverkningsindustrin och bygg- och anläggningsverksamhet minskat är nu samtliga sektorers indikatorer under 100 och därmed också under sina historiska genomsnitt.
Tillverkningsindustrins konfidensindikator har minskat åtta månader i rad och är nu strax under 100. Framför allt är det industriföretagens större lager och deras syn på orderstockarna i nuläget som förklarar nedgången.
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med 5,1 enheter till 96,1. Bakom nedgången ligger husbyggarnas svagare omdömen om orderstockens storlek. Byggföretagen har blivit ytterligare pessimistiska om utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt och företagen har inte varit så pessimistiska om detta sedan 1992.
Detaljhandelns konfidensindikator ökade med 3,5 enheter till 78,6. Trots ökningen är detaljhandeln fortsatt den sektor i näringslivet där stämningsläget är klart dystrast. Ökningen förklaras av att företagens lagerstorlek har minskat samt den något mindre negativa försäljningsutvecklingen de senaste månaderna.
Tjänstesektorns konfidensindikator minskade i januari med 1,7 enheter till 85,8 och pekar fortsatt på ett mycket svagt stämningsläge bland tjänsteföretagen.
Hushållens konfidensindikator ökade marginellt med 0,9 enheter till 56,3. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, minskade marginellt till 77,3. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, steg med 2,9 enheter till 48,7. Skillnaden mellan dessa två index minskade därmed något men det är fortfarande betydande skillnader i hur hushållen ser på Sveriges respektive sin egen ekonomi.
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor om detta i hushållsenkäten. Se avsnittet "Extrafrågor till hushållen om elpriser" nedan.
nov 2022 | dec 2022 | jan 2023 | Diff | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Barometerindikatorn | 85,6 | 85,0 | 82,3 | -2,7 | -- |
Tillverkningsindustri | 104,5 | 103,7 | 99,5 | -4,2 | = |
Bygg & anläggning | 101,5 | 101,2 | 96,1 | -5,1 | - |
Detaljhandel | 76,7 | 75,1 | 78,6 | 3,5 | -- |
Tjänstesektorn | 86,0 | 87,5 | 85,8 | -1,7 | -- |
Hushåll | 58,6 | 55,4 | 56,3 | 0,9 | -- |
Mikroindex hushåll | 52,8 | 45,8 | 48,7 | 2,9 | -- |
Makroindex hushåll | 77,3 | 78,2 | 77,3 | -0,9 | -- |
Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.
Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.
Hushåll
Hushållen planerar att minska sina kapitalvaruinköp
Hushållens konfidensindikator ökade något i januari med 0,9 enheter till 56,3 men visar fortsatt på ett mycket svagt stämningsläge. Hushållens inställning till kapitalvaruinköp i nuläget var den fråga som stärktes mest i indikatorn jämfört med i december. Uppgången i frågan sker dock från en rekordlåg nivå och är tillsammans med frågorna om hushållens egen ekonomi de frågor som bidrar mest till indikatorns låga nivå.
nov 2022 | dec 2022 | jan 2023 | Diff | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 58,6 | 55,4 | 56,3 | 0,9 | -- |
Egen ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -8,6 | -10,4 | -11,1 | -0,7 | -- |
Egen ekonomi om 12 månader | -10,9 | -10,7 | -10,1 | 0,6 | -- |
Svensk ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -6,4 | -6,3 | -6,5 | -0,2 | -- |
Svensk ekonomi om 12 månader | -4,9 | -4,4 | -4,2 | 0,2 | -- |
Köp av kapitalvaror nu | -10,7 | -12,9 | -11,6 | 1,3 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, minskade något till 77,3 i januari medan mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, steg från 45,8 till 48,7. Hushållens syn på utvecklingen av den egna ekonomin de senaste tolv månaderna, som är en av frågorna som ingår i mikroindex, fortsatte att försämras och är rekorddyster. Även i makroindex ingår en fråga som i januari når en ny historisk lägsta nivå. Det är hushållens syn på ekonomin i Sverige nu jämfört med för tolv månader sedan där drygt nio av tio hushåll svarar att den svenska ekonomin har försämrats under det senaste året.
Betydligt fler hushåll än normalt tror att arbetslösheten kommer att öka i Sverige de kommande tolv månaderna. Däremot bedöms den egna arbetslöshetsrisken ha minskat, risken är dock något högre än normalt.
En större andel hushåll än normalt uppger att de sparar i nuläget, men under de kommande tolv månaderna tror fortsatt något färre hushåll än normalt att de kommer att kunna spara något. Samtidigt planerar hushållen att minska sina inköp av kapitalvaror det närmaste året. Drygt hälften av hushållen tror att deras kapitalvaruinköp kommer att minska och nettotalet för frågan ligger fortsatt långt under det historiska genomsnittet.
Hushållens förväntningar på bostadsköp, bostadrenoveringar och bilköp har endast förändrats marginellt sedan frågorna ställdes senast i oktober. Nettotalen för dessa frågor ligger betydligt under sina historiska genomsnitt och indikerar om återhållsamhet och försiktighet bland hushållen.
Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt var återigen i princip oförändrade och ökade med 0,1 procentenheter, från 10,2 procent i december till 10,3 procent i januari.
Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan på ett års sikt minskade något till 5,06 procent. På två och fem års sikt är förväntningarna på bostadsräntan lägre, 4,64 respektive 3,69 procent.
Medel | nov 2022 | dec 2022 | jan 2023 | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Utveckling de senaste tolv månaderna | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 6 | -27 | -34 | -37 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -20 | -90 | -89 | -92 | -- |
Risken att bli arbetslös (ökat - minskat) | -7 | -4 | -1 | -4 | - |
Nulägesomdömen | |||||
Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt) | 4 | -39 | -48 | -43 | -- |
Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt) | 13 | 19 | 16 | 21 | + |
Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig) | 48 | 65 | 63 | 61 | + |
Förväntningar på tolv månaders sikt | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 16 | -23 | -22 | -20 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -11 | -50 | -46 | -45 | -- |
Arbetslösheten (öka - minska) | 20 | 63 | 63 | 68 | -- |
Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre) | -7 | -35 | -41 | -37 | -- |
Eget sparande (troligt - inte troligt) | 47 | 47 | 42 | 43 | - |
okt 2022 | nov 2022 | dec 2022 | jan 2023 | ||
|---|---|---|---|---|---|
Uppfattad inflation nu | 17,3 | 16,9 | 17,7 | 18,7 | |
Förväntad inflation om 12 mån | 11,1 | 10,3 | 10,2 | 10,3 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år | 4,78 | 5,21 | 5,10 | 5,06 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år | 4,67 | 4,88 | 4,55 | 4,64 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år | 3,87 | 3,89 | 3,59 | 3,69 | |
Genomsnittlig listränta¹ | 3,99 | 4,12 | 4,24 | 4,24 |
¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.
Medel | jul 2022 | okt 2022 | jan 2023 | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Köp av bil inom 12 månader | -56 | -60 | -70 | -69 | -- |
Köp av bostad inom 12 månader | -76 | -80 | -81 | -82 | -- |
Renovering av bostaden inom 12 månader | -25 | -38 | -42 | -41 | -- |
I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.
Extrafrågor till hushållen om elpriser
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med Konjunkturbarometern i oktober 2022 har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor
Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.
Mer än fyra av fem hushåll påverkas av de höga elpriserna
Det är endast små förändringar jämfört med förra månaden beträffande hur hushållen påverkats av de höga elpriserna. Detta är i linje med de små månatliga förändringarna sedan Konjunkturinstitutet började med att ställa dessa extrafrågor i oktober förra året. Andelen hushåll som svarar att de påverkas av de höga elpriserna är i princip lika hög som förra månaden.
Så påverkas hushållen av de höga elpriserna, svarsandelar i procent
En förändring är att de höga elpriserna har påverkat kvinnor och män olika i januari. 41 procent av männen uppger att de påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna – andelen har ökat något sedan förra månaden. Motsvarande andel för kvinnor som svarat på enkäten är 36 procent i januari vilket var en minskning med några procentenheter jämfört med december. Det är fortsatt boende i småhus som i störst utsträckning svarar att de påverkas ganska mycket eller mycket av elpriserna.¹
Till de hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna ställs en följdfråga om hur hushållet hanterar denna ökade kostnad. Hushållet har möjlighet att välja flera olika svarsalternativ och det klart vanligaste svaret är fortfarande att de höga priserna hanteras genom att minska elförbrukningen. Sedan oktober har andelen hushåll som svarat att de minskar sin elförbrukning i princip varit konstant runt 76–78 procent.
¹ Resultaten finns även uppdelade på fler grupper än bostadstyp (kön, region, ålder och inkomst) men skillnaderna i resultat i dessa grupper är inte lika tydliga som för bostadstyp.
Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga
Resultaten från elfrågorna är inte en del av Sveriges officiella statistik och uppgifterna publiceras inte i Konjunkturinstitutets statistikdatabas. Resultaten redovisas för samtliga hushåll samt uppdelat på fem olika undergrupper. Dessa grupper är kön, ålder, region, bostadstyp och inkomst. Resultaten finns tillgängligt att ladda ner i Excel- och textformat nedan under dokument.
För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.
Dokument
-
Diagrambilaga Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Excel, 23.8 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Fråga 1 Textfil, 5.4 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Fråga 2 Textfil, 5.4 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Elfrågor hushåll Pdf, 353.3 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Metodbok Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.