2022-12-21
Konjunkturbarometern december 2022
Barometerindikatorn kvar på en låg nivå
December månads barometerindikator minskade liksom i november marginellt. Nivån på 84,7 visar på ett betydligt svagare stämningsläge i den svenska ekonomin än normalt. Det var små rörelser i näringslivets indikatorer där tjänstesektorn ökade med 1,6 enheter medan detaljhandeln minskade med lika mycket. Efter förra månadens ökning sjönk hushållens indikator åter tillbaka.
Liksom barometerindikatorn minskade tillverkningsindustrins konfidensindikator marginellt i december. Bilden inom sektorn är dock splittrad, där företagen inom investeringsvaruindustrin uppvisar ett stämningsläge som är betydligt starkare än normalt. Läget inom insatsvaru- och konsumtionsvaruindustrin är dock dystrare än normalt.
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet är oförändrad. Även om konfidensindikatorn för sektorn som helhet förblev oförändrad utvecklades de två ingående branscherna i olika riktning där indikatorn för anläggningsverksamhet ökade med 2,4 enheter medan indikatorn för husbyggande minskade med 1,8 enheter.
Detaljhandelns konfidensindikator minskade med 1,6 enheter till följd av att färre företag bedömer att deras varulager är för små samt att företagens förväntningar på framtida försäljning blev något dystrare.
Tjänstesektorns indikator ökade med 1,6 enheter till 87,1. Att företagen svarar negativt gäller inte alla frågor som ställs i undersökningen, exempelvis hur antalet anställda har utvecklats de senaste månaderna där företagen svarar att de har nyanställt i högre utsträckning än normalt.
Hushållens konfidensindikator sjönk med 3,3 enheter och ligger nära den rekordpessimistiska nivån som uppmättes i oktober. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll med 7,3 enheter till 43,6. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, steg återigen marginellt till 78,0.
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor om detta i hushållsenkäten. Se avsnittet "Extrafrågor till hushållen om elpriser" nedan.
okt 2022 | nov 2022 | dec 2022 | Diff | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Barometerindikatorn | 85,3 | 85,1 | 84,7 | -0,4 | -- |
Tillverkningsindustri | 104,8 | 104,5 | 104,1 | -0,4 | + |
Bygg & anläggning | 102,7 | 101,7 | 101,7 | 0,0 | + |
Detaljhandel | 75,9 | 76,2 | 74,6 | -1,6 | -- |
Tjänstesektorn | 88,4 | 85,5 | 87,1 | 1,6 | -- |
Hushåll | 52,0 | 57,4 | 54,1 | -3,3 | -- |
Mikroindex hushåll | 41,0 | 50,9 | 43,6 | -7,3 | -- |
Makroindex hushåll | 76,5 | 77,1 | 78,0 | 0,9 | -- |
Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.
Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.
Hushåll
Dyster syn på utvecklingen av den egna ekonomin
Hushållens konfidensindikator sjönk i december med 3,3 enheter till 54,1 och ligger nära den rekordpessimistiska nivån som uppmättes i oktober. Nedgången beror på en mer negativ inställning till kapitalvaruinköp i nuläget samt en än mer negativ syn på den egna ekonomin nu jämfört med för tolv månader sedan. Hushållens syn på utvecklingen av den egna ekonomin de senaste tolv månaderna har aldrig tidigare varit så negativ. I december är åldersgruppen 35–49 år mest negativ. Vanligtvis brukar personer mellan 65–84 år vara mest negativa om utvecklingen av den egna ekonomin. (se sista diagrammet i diagramkarusellen nedan).
okt 2022 | nov 2022 | dec 2022 | Diff | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 52,0 | 57,4 | 54,1 | -3,3 | -- |
Egen ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -9,5 | -9,0 | -10,6 | -1,6 | -- |
Egen ekonomi om 12 månader | -14,2 | -11,1 | -11,1 | 0,0 | -- |
Svensk ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -6,5 | -6,5 | -6,5 | 0,0 | -- |
Svensk ekonomi om 12 månader | -5,3 | -4,9 | -4,3 | 0,6 | -- |
Köp av kapitalvaror nu | -12,5 | -11,2 | -13,5 | -2,3 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll med 7,3 enheter till 43,6. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, steg återigen marginellt till 78,0.
Förväntningarna på arbetslösheten i Sverige är oförändrade för andra undersökningen i rad och det är fortsatt jämförelsevis många hushåll som tror på en ökad arbetslöshet de kommande tolv månaderna. Jämfört med november bedöms risken att själv bli arbetslös ha ökat och det är nu ungefär lika många hushåll som uppger att risken att bli arbetslös har ökat som de som svarar att den har minskat.
Andelen hushåll som uppger att deras egen ekonomiska situation är sådan att de sparar i nuläget är fortsatt hög. Samtidigt är det färre hushåll än normalt som tror sig kunna spara något under de kommande tolv månaderna. Nettotalet för frågan föll tillbaka till samma nivå som i oktober, vilket är den lägsta nivån sedan 2005. Planerna på inköp av egna kapitalvaror på tolv månaders sikt blev ytterligare mer pessimistiska och de är betydligt mer återhållsamma än normalt.
Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt var i princip oförändrade och minskade med 0,1 procentenheter, från 10,3 procent i november till 10,2 procent i december. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan minskade på ett, två och fem års sikt.
Medel | okt 2022 | nov 2022 | dec 2022 | Läget | |
|---|---|---|---|---|---|
Utveckling de senaste tolv månaderna | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 6 | -29 | -27 | -33 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -20 | -90 | -90 | -90 | -- |
Risken att bli arbetslös (ökat - minskat) | -7 | -5 | -4 | -1 | - |
Nulägesomdömen | |||||
Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt) | 4 | -44 | -39 | -48 | -- |
Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt) | 13 | 17 | 19 | 16 | + |
Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig) | 48 | 66 | 65 | 63 | + |
Förväntningar på tolv månaders sikt | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 16 | -33 | -22 | -22 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -11 | -53 | -50 | -45 | -- |
Arbetslösheten (öka - minska) | 20 | 63 | 63 | 63 | -- |
Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre) | -7 | -44 | -35 | -41 | -- |
Eget sparande (troligt - inte troligt) | 47 | 41 | 47 | 41 | - |
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | dec 2022 | ||
|---|---|---|---|---|---|
Uppfattad inflation nu | 16,7 | 17,3 | 16,9 | 17,7 | |
Förväntad inflation om 12 mån | 11,8 | 11,1 | 10,3 | 10,2 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år | 4,44 | 4,78 | 5,21 | 5,10 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år | 4,43 | 4,67 | 4,88 | 4,55 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år | 3,96 | 3,87 | 3,89 | 3,59 | |
Genomsnittlig listränta¹ | 3,43 | 3,99 | 4,12 | 4,24 |
¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.
I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.
Extrafrågor till hushållen om elpriser
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor
Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.
Många hushåll påverkas fortfarande av de höga elpriserna
Jämfört med förra månaden så är det små förändringar i december beträffande hur hushållen påverkats av de höga elpriserna. Det är en något mindre andel av hushållen som svarar att de påverkas lite samtidigt som en något större andel svarar att de påverkas mycket.
Så påverkas hushållen av de höga elpriserna, svarsandelar i procent
En tydlig förändring är att de höga elpriserna påverkar boende i skogslän i betydligt högre utsträckning nu jämfört med tidigare.¹ Inom skogslänen är det nästan 10 procentenheter fler som i december svarar att de påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna – andelen har ökat från drygt 30 procent i november till drygt 40 procent i december. I storstadslän är andelen som påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna lägre än i skogslänen och har dessutom minskat något i december. I övriga län är andelen något högre än inom skogslänen och den har även där ökat jämfört med i november. Liksom i tidigare undersökningar så är det fortfarande hushåll boende i småhus som är den grupp som i störst utsträckning påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna.²
Till de hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna ställs en följdfråga om hur hushållet hanterar denna ökade kostnad. Hushållet har möjlighet att välja flera olika svarsalternativ och det klart vanligaste svaret är fortfarande att de höga priserna hanteras genom att minska sin elförbrukning. Det är små skillnader jämfört med tidigare undersökningar, störst skillnad är det beträffande svarsalternativet att man hanterar de höga priserna genom att utnyttja sparade medel, andelen har ökat med drygt 2 procentenheter jämfört med förra undersökningen. Även i denna fråga utmärker skogslänen sig. Andelen som uppger att de minskar sin elförbrukning har ökat med nästan 6 procentenheter denna månad medan i övriga Sverige har andelen som minskar sin elförbrukning minskat.
¹ Regionerna som redovisas är förutom skogslän (där Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län ingår), storstads län (Stockholm, Skåne och Västra Götalands län) samt övriga län.
² Resultaten finns uppdelade på fler grupper än region och bostadstyp, dessa grupper är; kön, ålder och inkomst.
Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga
Resultaten från elfrågorna är inte en del av Sveriges officiella statistik och uppgifterna publiceras inte i Konjunkturinstitutets statistikdatabas. Resultaten redovisas för samtliga hushåll samt uppdelat på fem olika undergrupper. Dessa grupper är kön, ålder, region, bostadstyp och inkomst. Resultaten finns tillgängligt att ladda ner i Excel- och textformat nedan under dokument.
För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.
Ordförklaringar
Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 1.3 MB..
Barometerindikatorn mäter det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.
Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 54,9 %, Tillverkningsindustri 19,6 %, Handel 21,2 %, Bygg och anläggning 4,4 %.
Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.
Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.
I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari
Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.
Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.
Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.
Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.
Dokument
-
Diagrambilaga Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Excel, 22.8 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Fråga1 Textfil, 5.1 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Tabell Hushåll Elfrågor Fråga2 Textfil, 5.1 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Elfrågor hushåll Pdf, 353.3 kB, öppnas i nytt fönster.
-
Metodbok Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.