2022-12-21

Konjunkturbarometern december 2022

Barometerindikatorn kvar på en låg nivå

December månads barometerindikator minskade liksom i november marginellt. Nivån på 84,7 visar på ett betydligt svagare stämningsläge i den svenska ekonomin än normalt. Det var små rörelser i näringslivets indikatorer där tjänstesektorn ökade med 1,6 enheter medan detaljhandeln minskade med lika mycket. Efter förra månadens ökning sjönk hushållens indikator åter tillbaka.

Liksom barometerindikatorn minskade tillverkningsindustrins konfidensindikator marginellt i december. Bilden inom sektorn är dock splittrad, där företagen inom investeringsvaruindustrin uppvisar ett stämningsläge som är betydligt starkare än normalt. Läget inom insatsvaru- och konsumtionsvaruindustrin är dock dystrare än normalt.

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet är oförändrad. Även om konfidensindikatorn för sektorn som helhet förblev oförändrad utvecklades de två ingående branscherna i olika riktning där indikatorn för anläggningsverksamhet ökade med 2,4 enheter medan indikatorn för husbyggande minskade med 1,8 enheter.

Detaljhandelns konfidensindikator minskade med 1,6 enheter till följd av att färre företag bedömer att deras varulager är för små samt att företagens förväntningar på framtida försäljning blev något dystrare.

Tjänstesektorns indikator ökade med 1,6 enheter till 87,1. Att företagen svarar negativt gäller inte alla frågor som ställs i undersökningen, exempelvis hur antalet anställda har utvecklats de senaste månaderna där företagen svarar att de har nyanställt i högre utsträckning än normalt.

Hushållens konfidensindikator sjönk med 3,3 enheter och ligger nära den rekordpessimistiska nivån som uppmättes i oktober. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll med 7,3 enheter till 43,6. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, steg återigen marginellt till 78,0.

Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor om detta i hushållsenkäten. Se avsnittet "Extrafrågor till hushållen om elpriser" nedan.


Indikatorer


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Barometerindikatorn

85,3

85,1

84,7

-0,4

--

Tillverkningsindustri

104,8

104,5

104,1

-0,4

+

Bygg & anläggning

102,7

101,7

101,7

0,0

+

Detaljhandel

75,9

76,2

74,6

-1,6

--

Tjänstesektorn

88,4

85,5

87,1

1,6

--

Hushåll

52,0

57,4

54,1

-3,3

--

Mikroindex hushåll

41,0

50,9

43,6

-7,3

--

Makroindex hushåll

76,5

77,1

78,0

0,9

--

Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.

Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.

Förord

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för december har företagens svar samlats in 30 november–14 december. Hushållens svar har samlats in 29 november–14 december.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm december 2022

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Totala näringslivet

Splittrad syn på efterfrågeläget

Konfidensindikatorn för näringslivet steg marginellt med 0,9 enheter i december till 87,6 men pekar fortsatt på betydligt svagare stämningsläge än normalt. Uppgången förklaras av att stämningsläget inom tjänstesektorns inte är fullt lika svagt som i november. Det svaga stämningsläget för näringslivet som helhet förklaras av företag inom handeln och tjänstesektorn.

Synen på efterfrågeläget är något mer pessimistisk än i november, men ändå något starkare än normalt. Synen är dock splittrad. Inom tillverkningsindustrin är den betydligt starkare än normalt, medan den inom handeln är betydligt svagare än normalt.

Företagen i näringslivet uppger sammantaget att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn är nettotalen fortsatt höga. Bland företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet samt handeln rapporteras det däremot om en minskad personalstyrka. Anställningsplanerna pekar sammantaget på en ungefär oförändrad personalstyrka i näringslivet, men bilden är splittrad mellan sektorerna. I tillverkningsindustrin och tjänstesektorn är anställningsplanerna optimistiska, medan de i bygg- och anläggningsverksamhet samt handeln pekar på en minskad personalstyrka. Inom handeln är planerna betydligt svagare än normalt.


Indikator och säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Konfidensindikator¹

100

89,4

86,7

87,6

--

Efterfrågeläge²

-16

-6

-10

-14

+

Antal anställda, utfall

-1

17

13

9

+

Antal anställda, förväntningar

0

6

4

2

+

¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Tillverkningsindustri

Fortfarande starkare stämningsläge än normalt

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade marginellt med 0,4 enheter i december, från 104,5 till 104,1. Förväntningarna på produktionsvolymen på tre månaders sikt har försvagats något ytterligare och det är färre företag än normalt som bedömer att produktionsvolymen kommer att öka. Även orderstockomdömet försvagades marginellt men är fortsatt betydligt starkare än normalt. De branscher som uppvisar det starkaste orderstocksomdömet är elektronikindustrin och motorfordonsindustrin.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

104,8

104,5

104,1

-0,4

+

Orderstock, nulägesomdöme

6,0

5,6

5,3

-0,3

++

Färdigvarulager, nulägesomdöme

1,3

2,0

2,4

0,4

+

Produktionsvolym, förväntningar

-2,5

-3,1

-3,7

-0,6

-

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Industriföretagen rapporterar om en ökad produktionsvolym de senaste tre månaderna, men i lägre utsträckning än normalt. Orderingången uppges ha minskat i jämförelsevis stor utsträckning på både hemma- och exportmarknaden. Omdömet om exportorderstocken försvagades något men är fortsatt betydligt starkare än normalt och det är jämförelsevis många företag som svarar att exportorderstocken är förhållandevis stor.

Företagen fortsätter att i hög utsträckning rapportera att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är dock inte lika ljusa. Anställningsplanerna fortsätter att dämpas och i december är andelen företag som tror på en ökning av personalstyrkan något större än andelen som förväntar sig en minskning.

Företagens förväntningar på försäljningspriserna kommande tre månader är i princip oförändrade på såväl hemma- som exportmarknaden. Ur ett historiskt perspektiv är andelen företag som tror att de kommer att höja priserna fortsatt mycket hög.

Tillverkningsindustri, säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Utfall och nuläge






Produktionsvolym

15

12

4

8

-

Orderingång hemmamarknad

7

-7

-13

-18

--

Orderingång exportmarknad

12

-4

4

-11

--

Orderstock, nulägesomdöme

-13

16

14

13

++

Exportorderstock, nulägesomdöme

-7

23

23

19

++

Färdigvarulager, nulägesomdöme

11

7

5

4

+

Antal anställda

-5

18

14

15

++

Förväntningar och planer






Produktionsvolym

22

13

11

9

-

Försäljningspriser hemmamarknad

11

44

47

46

++

Försäljningspriser exportmarknad

5

37

47

46

++

Antal anställda

-8

11

9

5

+

Anm. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Bygg- och anläggningsverksamhet

Minskande orderstock

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet låg kvar på 101,7 i december. Av de ingående frågorna minskade orderstocksomdömena lika mycket som anställningsplanerna ökade. Bakom de svagare omdömena ligger främst husbyggarna medan det främst var bland anläggningsbyggarna som anställningsplanerna ökade.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

102,7

101,7

101,7

0,0

+

Orderstock, nulägesomdöme

5,5

6,0

5,3

-0,7

+

Antalet anställda, förväntningar

-2,8

-4,3

-3,6

0,7

-

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet uppger i samma utsträckning som i november att byggandet har minskat de senaste tre månaderna. De negativa signalerna kan härledas till husbyggarna medan anläggningsbyggarna i stället uppger en ökning av byggandet i nivå med det normala. Förväntningarna på byggandet på tre månaders sikt är mer samstämt och pekar på ett minskat byggande.

Byggföretagen rapporterar att orderstocken har minskat för första gången sedan mars 2021, och det dessutom i betydligt större utsträckning än normalt. Förväntningarna på utvecklingen av orderstocken är, oförändrat, pessimistiska och företagen tror på en minskning av orderstocken på tre månaders sikt. Nästan sex av tio företag inom husbyggande uppger otillräcklig efterfrågan som en av de främsta begränsande faktorerna för ökat byggande. Bland anläggningsbyggarna är det bara en fjärdedel som uppger att otillräcklig efterfrågan är ett av de främsta hindren för ökat byggande medan desto fler, drygt fyra av tio företag, uppger brist på arbetskraft som en av de främsta begränsande faktorerna.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet uppger att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna och förväntar sig även att antalet anställda kommer att fortsätta minska de kommande tre månaderna. Bland dessa företag är dock inte anläggningsbyggarna lika negativa utan uppger i stället att antalet anställda har ökat, om än inte i lika stor utsträckning som förra månaden. De förväntar sig dessutom, till skillnad från förra månaden, att antalet anställda kommer att öka den närmsta tiden.

Andelen företag som rapporterar om ökade anbudspriser har minskat men är fortsatt jämförelsevis hög. Förväntningarna på de kommande tre månadernas anbudspriser sjönk och företagen tror för tredje månaden i rad att anbudspriserna kommer att minska.

Bygg- och anläggningsverksamhet, säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Utfall och nuläge






Byggandet

6

-2

-7

-7

-

Anbudspriser

-4

33

29

17

+

Orderstock, utfall

5

8

12

-33

--

Orderstock, nulägesomdöme

-22

10

13

9

+

Antal anställda

-3

10

-4

-7

-

Förväntningar och planer






Byggandet

10

-33

-42

-37

--

Anbudspriser

0

-9

-3

-11

-

Orderstock

10

1

-24

-24

--

Antal anställda

3

-13

-22

-18

-

Detaljhandel

Minskad försäljning och för stora varulager

Konfidensindikatorn för detaljhandeln sjönk i december med 1,6 enheter till 74,6. Förväntningarna på utvecklingen av försäljningsvolymen de kommande tre månaderna och företagens nulägesomdöme om varulagren förklarar nedgången. För andra månaden i rad anger en större andel företag än normalt att varulagren är för stora. Det är dock fortfarande de senaste månadernas försäljningsvolym samt förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljningsvolym som i huvudsak förklarar indikatorns mycket låga nivå. Konfidensindikatorn för handel med motorfordon gick ner knappt fyra enheter, medan indikatorerna för dagligvaruhandel och sällanköpshandel knappt förändrades alls.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

75,9

76,2

74,6

-1,6

--

Försäljningsvolym, utfall

-11,0

-11,9

-11,4

0,5

--

Varulager, nulägesomdöme

0,5

-0,7

-1,9

-1,2

-

Försäljningsvolym, förväntningar

-13,6

-11,3

-12,1

-0,8

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.


Detaljhandelsföretagens syn på försäljningssituationen försämrades marginellt i december och är fortsatt mycket pessimistisk. Även förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är pessimistiska.

Företagen uppger att försäljningen har minskat de senaste tre månaderna. Något fler företag uppger att de förväntar sig att försäljningen kommer att minska de närmaste tre månaderna, än som förväntar sig att försäljningen kommer att öka.

Företagen uppger att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna, medan de i november uppgav i stort sett oförändrat antal anställda. Anställningsplanerna pekar fortsatt på att företagen kommer att dra ner på antalet anställda de närmaste månaderna.

En mycket stor andel företag uppger att de förväntar sig prisökningar de närmaste månaderna.

Detaljhandeln definieras som:

Handel med motorfordon (SNI 45) + Dagligvaruhandel (SNI 47.11 + 47.2) + Sällanköpshandel (SNI 47.19 +47.4-9) +
Detaljhandel med drivmedel (SNI 47.3)

Detaljhandel, säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Utfall och nuläge






Försäljningsvolym

25

-21

-25

-23

--

Nuvarande försäljningssituation

3

-17

-22

-24

--

Varulager, nulägesomdöme

23

22

25

28

-

Antal anställda

3

-1

-2

-11

--

Förväntningar och planer






Försäljningsvolym

38

-8

0

-3

--

Försäljningspriser

17

65

74

70

++

Inköp av varor

16

-19

-13

-21

--

Antal anställda

2

-11

-14

-19

--

Försäljningssituation om 6 mån

42

-28

-3

-5

--

Tjänstesektorn

Många företag svarar att de kommer öka försäljningspriserna

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn ökade något i december och hamnade på 87,1, vilket är 1,6 enheter högre än i november. Det är i huvudsak frågan om utvecklingen av företagets verksamhet som står för återhämtningen. Samtliga frågor i indikatorn är svaga och bidrar ungefär lika mycket till indikatorns låga nivå.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

88,4

85,5

87,1

1,6

--

Företagets verksamhet, utfall

-4,6

-6,2

-4,6

1,6

--

Efterfrågan, utfall

-1,8

-4,1

-3,9

0,2

--

Efterfrågan, förväntningar

-5,2

-4,2

-4,4

-0,2

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.


Företagens syn på hur verksamheten har utvecklats de senaste tre månaderna har förbättrats men är fortsatt mer negativ än normalt. Tjänsteföretagen uppger vidare att efterfrågan de senaste tre månaderna har minskat något i december samt att efterfrågan förväntas öka de kommande månaderna, men i mycket lägre utsträckning än normalt. Synen på uppdragsvolymen är ungefär lika negativ som normalt.

Företagen i tjänstesektorn uppger i större utsträckning än normalt att de har nyanställt de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på att företagen tänker fortsätta nyanställa de kommande tre månaderna.

Försäljningspriserna uppges i mycket hög utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. En rekordstor andel företag tror också att de kommer att höja priserna de närmaste månaderna.

Tjänstesektorn, säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Utfall och nuläge






Företagets verksamhet

20

-4

-12

-4

--

Efterfrågan

17

8

-4

-3

--

Uppdragsvolym, nulägesomdöme

-25

-14

-20

-24

+

Försäljningspriser

5

35

39

37

++

Antal anställda

2

22

19

15

+

Förväntningar och planer






Efterfrågan

24

3

7

6

--

Försäljningspriser

10

39

41

45

++

Antal anställda

7

12

12

11

+

Hushåll

Dyster syn på utvecklingen av den egna ekonomin

Hushållens konfidensindikator sjönk i december med 3,3 enheter till 54,1 och ligger nära den rekordpessimistiska nivån som uppmättes i oktober. Nedgången beror på en mer negativ inställning till kapitalvaruinköp i nuläget samt en än mer negativ syn på den egna ekonomin nu jämfört med för tolv månader sedan. Hushållens syn på utvecklingen av den egna ekonomin de senaste tolv månaderna har aldrig tidigare varit så negativ. I december är åldersgruppen 35–49 år mest negativ. Vanligtvis brukar personer mellan 65–84 år vara mest negativa om utvecklingen av den egna ekonomin. (se sista diagrammet i diagramkarusellen nedan).

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


okt 2022

nov 2022

dec 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

52,0

57,4

54,1

-3,3

--

Egen ekonomi nu jämfört med

12 månader sedan

-9,5

-9,0

-10,6

-1,6

--

Egen ekonomi om 12 månader

-14,2

-11,1

-11,1

0,0

--

Svensk ekonomi nu jämfört med

12 månader sedan

-6,5

-6,5

-6,5

0,0

--

Svensk ekonomi om 12 månader

-5,3

-4,9

-4,3

0,6

--

Köp av kapitalvaror nu

-12,5

-11,2

-13,5

-2,3

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll med 7,3 enheter till 43,6. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, steg återigen marginellt till 78,0.

Förväntningarna på arbetslösheten i Sverige är oförändrade för andra undersökningen i rad och det är fortsatt jämförelsevis många hushåll som tror på en ökad arbetslöshet de kommande tolv månaderna. Jämfört med november bedöms risken att själv bli arbetslös ha ökat och det är nu ungefär lika många hushåll som uppger att risken att bli arbetslös har ökat som de som svarar att den har minskat.

Andelen hushåll som uppger att deras egen ekonomiska situation är sådan att de sparar i nuläget är fortsatt hög. Samtidigt är det färre hushåll än normalt som tror sig kunna spara något under de kommande tolv månaderna. Nettotalet för frågan föll tillbaka till samma nivå som i oktober, vilket är den lägsta nivån sedan 2005. Planerna på inköp av egna kapitalvaror på tolv månaders sikt blev ytterligare mer pessimistiska och de är betydligt mer återhållsamma än normalt.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt var i princip oförändrade och minskade med 0,1 procentenheter, från 10,3 procent i november till 10,2 procent i december. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan minskade på ett, två och fem års sikt.

Hushållsfrågor, säsongsrensade nettotal


Medel

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Läget

Utveckling de senaste tolv månaderna






Egen ekonomi (bättre - sämre)

6

-29

-27

-33

--

Svensk ekonomi (bättre - sämre)

-20

-90

-90

-90

--

Risken att bli arbetslös (ökat - minskat)

-7

-5

-4

-1

-

Nulägesomdömen






Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt)

4

-44

-39

-48

--

Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt)

13

17

19

16

+

Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig)

48

66

65

63

+

Förväntningar på tolv månaders sikt






Egen ekonomi (bättre - sämre)

16

-33

-22

-22

--

Svensk ekonomi (bättre - sämre)

-11

-53

-50

-45

--

Arbetslösheten (öka - minska)

20

63

63

63

--

Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre)

-7

-44

-35

-41

--

Eget sparande (troligt - inte troligt)

47

41

47

41

-


Inflation och boräntor, medelvärden i procent exklusive extremvärden



sep 2022

okt 2022

nov 2022

dec 2022

Uppfattad inflation nu


16,7

17,3

16,9

17,7

Förväntad inflation om 12 mån


11,8

11,1

10,3

10,2

Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år


4,44

4,78

5,21

5,10

Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år


4,43

4,67

4,88

4,55

Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år


3,96

3,87

3,89

3,59

Genomsnittlig listränta¹


3,43

3,99

4,12

4,24

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

officiel statistik logo

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Extrafrågor till hushållen om elpriser

Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.

Många hushåll påverkas fortfarande av de höga elpriserna

Jämfört med förra månaden så är det små förändringar i december beträffande hur hushållen påverkats av de höga elpriserna. Det är en något mindre andel av hushållen som svarar att de påverkas lite samtidigt som en något större andel svarar att de påverkas mycket.

Så påverkas hushållen av de höga elpriserna, svarsandelar i procent

En tydlig förändring är att de höga elpriserna påverkar boende i skogslän i betydligt högre utsträckning nu jämfört med tidigare.¹ Inom skogslänen är det nästan 10 procentenheter fler som i december svarar att de påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna – andelen har ökat från drygt 30 procent i november till drygt 40 procent i december. I storstadslän är andelen som påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna lägre än i skogslänen och har dessutom minskat något i december. I övriga län är andelen något högre än inom skogslänen och den har även där ökat jämfört med i november. Liksom i tidigare undersökningar så är det fortfarande hushåll boende i småhus som är den grupp som i störst utsträckning påverkats ganska mycket eller mycket av elpriserna.²

Till de hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna ställs en följdfråga om hur hushållet hanterar denna ökade kostnad. Hushållet har möjlighet att välja flera olika svarsalternativ och det klart vanligaste svaret är fortfarande att de höga priserna hanteras genom att minska sin elförbrukning. Det är små skillnader jämfört med tidigare undersökningar, störst skillnad är det beträffande svarsalternativet att man hanterar de höga priserna genom att utnyttja sparade medel, andelen har ökat med drygt 2 procentenheter jämfört med förra undersökningen. Även i denna fråga utmärker skogslänen sig. Andelen som uppger att de minskar sin elförbrukning har ökat med nästan 6 procentenheter denna månad medan i övriga Sverige har andelen som minskar sin elförbrukning minskat.

¹ Regionerna som redovisas är förutom skogslän (där Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län ingår), storstads län (Stockholm, Skåne och Västra Götalands län) samt övriga län.

² Resultaten finns uppdelade på fler grupper än region och bostadstyp, dessa grupper är; kön, ålder och inkomst.

Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga

Resultaten från elfrågorna är inte en del av Sveriges officiella statistik och uppgifterna publiceras inte i Konjunkturinstitutets statistikdatabas. Resultaten redovisas för samtliga hushåll samt uppdelat på fem olika undergrupper. Dessa grupper är kön, ålder, region, bostadstyp och inkomst. Resultaten finns tillgängligt att ladda ner i Excel- och textformat nedan under dokument.

För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.

Ordförklaringar

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 795.2 kB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 54,9 %, Tillverkningsindustri 19,6 %, Handel 21,2 %, Bygg och anläggning 4,4 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.

Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.