2022-11-29
Konjunkturbarometern november 2022
Nedgången i barometerindikatorn stannade av i november
Det senaste halvåret har barometerindikatorn minskat med ungefär fem enheter varje månad. Nedgången avstannade dock i november när barometerindikatorn minskade marginellt med 0,3 enheter till 84,5. Hushållens konfidensindikator som fallit kraftigt under 2022 ökade i november medan tjänstesektorns konfidensindikator minskade mest.
Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade med måttliga 0,6 enheter till 104,2, stämningsläget i sektorn är därmed fortsatt starkare än normalt. En bransch som är betydligt dystrare än sektorn som helhet är livsmedelsindustrin vars indikator är på 73,9 och därmed mycket svagare än normalt.
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med drygt en enhet. Tillsammans med tillverkningsindustrin är bygg- och anläggningsverksamhet de enda sektorer i näringslivet där konfidensindikatorn pekar på ett starkare läge än normalt.
Detaljhandelns konfidensindikator ändrades inte nämnvärt i november och ligger kvar på en ovanligt låg nivå. Missnöjet inom sektorn är utbrett men inom sällanköpshandeln – och då i synnerhet elektronikhandlarma – är missnöjet extra utbrett.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn sjönk till 85,2 i november. Trots att läget i sektorn är betydligt dystrare än normalt uppger företagen alltjämt att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Även anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är mer optimistiska än normalt.
Hushållens konfidensindikator steg med 5,6 enheter till 55,8 men pekar fortsatt på ett mycket svagt stämningsläge. Förutom någon enstaka månad så är det första gången sedan maj förra året som indikatorn inte minskar.
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor om detta i hushållsenkäten. Se avsnittet "Extrafrågor till hushållen om elpriser" nedan.
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Barometerindikatorn | 91,1 | 84,8 | 84,5 | -0,3 | -- |
Tillverkningsindustri | 109,8 | 104,8 | 104,2 | -0,6 | + |
Bygg- & anläggning | 105,2 | 102,9 | 101,7 | -1,2 | + |
Detaljhandel | 81,7 | 75,0 | 75,3 | 0,3 | -- |
Tjänstesektorn | 94,5 | 88,2 | 85,2 | -3,0 | -- |
Hushåll | 53,7 | 50,2 | 55,8 | 5,6 | -- |
Mikroindex hushåll | 47,6 | 38,1 | 48,2 | 10,1 | -- |
Makroindex hushåll | 76,2 | 76,1 | 76,9 | 0,8 | -- |
Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.
Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.
Förord
I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för november har företagens svar samlats in 31 oktober–21 november. Hushållens svar har samlats in 31 oktober–15 november.
I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.
Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.
Stockholm november 2022
Albin Kainelainen
Generaldirektör
Totala näringslivet
Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har fortsatt att rekrytera
Konfidensindikatorn för näringslivet sjönk i november med 3,1 enheter till 86,1 och pekar på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt bland företagen. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, de sektorer som bidrog mest är handeln och tjänstesektorn.
Företagens syn på efterfrågeläget försämrades ytterligare men är fortsatt något starkare än normalt i samtliga sektorer, förutom för handeln där rådande försäljningssituation pekar på ett betydligt svagare efterfrågeläge än normalt.
Företagen uppger att antalet anställda de senaste tre månaderna har ökat i näringslivet som helhet, men i något mindre utsträckning än i oktober. Nyrekryteringen har varit som störst inom tillverkningsindustri och tjänstesektorn, inom bygg- och anläggning däremot har antalet anställda minskat något. Anställningsplanerna i näringslivet har dämpats ytterligare, inte minst bland företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet som planerar att minska personalstyrkan. Även i handeln har anställningsplanerna dämpats och dessa är betydligt mer pessimistiska än normalt.
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator¹ | 100 | 95,9 | 89,2 | 86,1 | -- |
Efterfrågeläge² | -16 | -2 | -6 | -10 | + |
Antal anställda, utfall | -1 | 19 | 17 | 13 | + |
Antal anställda, förväntningar | 0 | 13 | 6 | 4 | + |
¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).
Tillverkningsindustri
Exportorderstocken bedöms fortsatt vara stor
Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade marginellt med 0,6 enheter i november, från 104,8 till 104,2. Indikatorn pekar därmed fortsatt på ett starkare stämningsläge än normalt i industrin som helhet, men stämningsläget i de olika industribranscherna varierar. Elektronikindustrin och industrin för elapparater är branscher där stämningsläget är betydligt starkare än normalt med indikatorer som ligger över 115. Signalerna från livsmedelsindustrin är i stället mycket dystrare. Branschen har den klart lägsta konfidensindikatorn bland industribranscherna på 73,9. Konfidensindikatorn för livsmedelsindustrin har fallit sex undersökningar i rad med sammanlagt mer än 30 enheter från i maj då indikatorn låg på 109,1 (se sista diagrammet i diagramkarusellen nedan).
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 109,8 | 104,8 | 104,2 | -0,6 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | 6,2 | 6,0 | 5,6 | -0,4 | ++ |
Färdigvarulager, nulägesomdöme | 3,8 | 1,3 | 1,7 | 0,4 | + |
Produktionsvolym, förväntningar | -0,2 | -2,5 | -3,1 | -0,6 | - |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Industriföretagen rapporterar om en något ökad produktionsvolym de senaste tre månaderna, men i lägre utsträckning än i föregående undersökning och i lägre utsträckning än normalt. Detsamma gäller för förväntningarna på produktionsvolymen under de kommande tre månaderna. Orderingången uppges ha minskat på hemmamarknaden medan den rapporteras ha ökat något på exportmarknaden. Samtidigt är exportorderstocksomdömet oförändrat från oktober och fortsatt betydligt starkare än normalt.
Företagen rapporterar att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna, men i något mindre utsträckning än i oktober. Även anställningsplanerna har blivit något mindre optimistiska, men det är fortsatt fler företag än normalt som tror att personalstyrkan kommer att öka de kommande tre månaderna.
Det är fortsatt en mycket stor andel företag som förväntar sig högre försäljningspriser på såväl hemma- som på exportmarknaden de närmaste månaderna. Andelen företag som tror på högre priser på exportmarknaden ökade jämförelsevis mycket i november efter att ha varit nära oförändrad två undersökningar i rad. Priserna på hemmamarknaden förväntas öka i något större utsträckning jämfört med i oktober.
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Produktionsvolym | 15 | 13 | 13 | 4 | - |
Orderingång hemmamarknad | 7 | 2 | -7 | -13 | -- |
Orderingång exportmarknad | 12 | 3 | -4 | 3 | - |
Orderstock, nulägesomdöme | -13 | 17 | 16 | 14 | ++ |
Exportorderstock, nulägesomdöme | -7 | 22 | 23 | 23 | ++ |
Färdigvarulager, nulägesomdöme | 11 | 0 | 7 | 6 | + |
Antal anställda | -5 | 19 | 17 | 14 | ++ |
Förväntningar och planer | |||||
Produktionsvolym | 22 | 21 | 13 | 11 | - |
Försäljningspriser hemmamarknad | 11 | 48 | 44 | 47 | ++ |
Försäljningspriser exportmarknad | 5 | 37 | 36 | 49 | ++ |
Antal anställda | -8 | 15 | 11 | 9 | + |
Anm. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Bygg- och anläggning
Orderstocken förväntas minska
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med 1,2 enheter i november, från 102,9 till 101,7. Bakom nedgången ligger företagens mer pessimistiska anställningsplaner. Orderstocksomdömena är fortsatt starka, bland husbyggarna stärktes de ytterligare i november medan de föll tillbaka bland anläggningsbyggarna.
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 105,2 | 102,9 | 101,7 | -1,2 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | 6,2 | 5,7 | 6,2 | 0,5 | ++ |
Antalet anställda, förväntningar | -1,0 | -2,8 | -4,5 | -1,7 | - |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporterar för andra månaden i rad om ett minskat byggande de senaste tre månaderna. Främst är det bland företagen inom husbyggande som byggandet har minskat medan det har varit oförändrat bland anläggningsbyggarna. Även förväntningarna på de tre kommande månadernas byggande har sjunkit, även här är det framför allt husbyggarna som blivit betydligt mer pessimistiska. Företagen uppger i något större utsträckning än i oktober att orderstocken har ökat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på de kommande tre månadernas orderstock föll dock tillbaka och är betydligt mer negativa än normalt. Nästan fyra av tio företag uppger att otillräcklig efterfrågan är en begränsande faktor för närvarande. Näst vanligast är brist på personal som gått om brist på material och/eller utrustning då den har sjunkit betydligt som begränsande faktor.
Antalet anställda uppges ha minskat något de senaste tre månaderna och är nu i nivå med det historiska genomsnittet. Desto fler byggföretag förväntar sig dock att antalet anställda kommer att minska de kommande tre månaderna, förväntningarna har inte varit så låga sedan december 2020.
En jämförelsevis stor andel företag anger fortsatt att anbudspriserna har ökat de tre senaste månaderna. Företagen förväntar sig, för andra månaden i rad, att anbudspriserna kommer att sjunka de kommande tre månaderna.
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Byggandet | 6 | 2 | -3 | -7 | - |
Anbudspriser | -4 | 43 | 33 | 29 | ++ |
Orderstock, utfall | 5 | 23 | 9 | 13 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | -23 | 14 | 11 | 14 | ++ |
Antal anställda | -3 | 7 | 11 | -3 | = |
Förväntningar och planer | |||||
Byggandet | 10 | -29 | -33 | -43 | -- |
Anbudspriser | 0 | 16 | -11 | -3 | - |
Orderstock | 10 | -15 | -1 | -24 | -- |
Antal anställda | 3 | -3 | -13 | -23 | - |
Detaljhandel
Företagen missnöjda med försäljningssituationen
Detaljhandelns konfidensindikator blev 75,3 i november, vilket är i stort sett oförändrad sedan i oktober och indikerar ett mycket svagare stämningsläge än normalt. Försäljningsvolymen de senaste tre månaderna minskade och omdömet om varulagren försämrades, medan förväntningarna på de kommande månadernas försäljning förbättrades. Omdömet om varulagrens storlek ligger för första gången sedan 2019 under sitt historiska medelvärde och bidrar därmed negativt till indikatorns nivå.
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 81,7 | 75,0 | 75,3 | 0,3 | -- |
Försäljningsvolym, utfall | -8,9 | -11,3 | -12,3 | -1,0 | -- |
Varulager, nulägesomdöme | 2,1 | 0,5 | -0,7 | -1,2 | - |
Försäljningsvolym, förväntningar | -11,4 | -14,1 | -11,7 | 2,4 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Företagens omdömen om den nuvarande försäljningssituationen försämrades och är på den svagaste nivån sedan början av covid-19-pandemin. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är mindre pessimistisk än i oktober, men betydligt mer pessimistisk än normalt.
Företagen i detaljhandeln uppger i större utsträckning än i oktober att försäljningen har minskat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljning är något mindre pessimistisk än i oktober.
Antalet anställda i detaljhandeln uppges ha varit ungefär oförändrat de senaste tre månaderna. Företagens anställningsplaner indikerar en minskning av antalet anställda de närmaste tre månaderna.
En ovanligt stor andel av företagen uppger att de förväntar sig höja priserna de närmaste tre månaderna.
Detaljhandeln definieras som:
Handel med motorfordon (SNI 45) + Dagligvaruhandel (SNI 47.11 + 47.2) + Sällanköpshandel (SNI 47.19 +47.4-9) +
Detaljhandel med drivmedel (SNI 47.3)
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Försäljningsvolym | 25 | -12 | -22 | -26 | -- |
Nuvarande försäljningssituation | 3 | -16 | -17 | -22 | -- |
Varulager, nulägesomdöme | 23 | 18 | 22 | 25 | - |
Antal anställda | 3 | 4 | -1 | -2 | - |
Förväntningar och planer | |||||
Försäljningsvolym | 38 | 0 | -9 | -1 | -- |
Försäljningspriser | 17 | 82 | 65 | 75 | ++ |
Inköp av varor | 16 | -9 | -19 | -13 | -- |
Antal anställda | 2 | -7 | -11 | -14 | -- |
Försäljningssituation om 6 mån | 42 | 5 | -28 | -3 | -- |
Tjänstesektorn
Fortsatt starka anställningsplaner trots dystert läge
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn minskade i november med 3,0 enheter till 85,2. Både utvecklingen av företagets verksamhet och företagens syn på de senaste tre månadernas efterfrågan bidrog till nedgången. Alla tre frågor ligger bakom indikatorns låga nivå.
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 94,5 | 88,2 | 85,2 | -3,0 | -- |
Företagets verksamhet, utfall | -1,8 | -4,6 | -6,2 | -1,6 | -- |
Efterfrågan, utfall | -0,3 | -2,0 | -4,2 | -2,2 | -- |
Efterfrågan, förväntningar | -3,5 | -5,2 | -4,4 | 0,8 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Tjänsteföretagen uppger i större utsträckning än i oktober att företagets verksamhet har försämrats de senaste tre månaderna. Företagen uppger vidare att efterfrågan har minskat de tre senaste månaderna samtidigt som förväntningarna på de kommande tre månadernas efterfrågan fortsatt är betydligt svagare än normalt. Företagens syn på inneliggande uppdrag är något mer negativ än i oktober, men inte lika negativ som det historiska genomsnittet.
Företagen uppger i stor utsträckning att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna och anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är fortsatt mer optimistiska än normalt.
Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna och företagen förväntar sig mycket stor utsträckning att priserna kommer att öka de kommande tre månaderna.
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Företagets verksamhet | 20 | 10 | -4 | -12 | -- |
Efterfrågan | 17 | 16 | 7 | -4 | -- |
Uppdragsvolym, nulägesomdöme | -25 | -9 | -14 | -19 | + |
Försäljningspriser | 5 | 37 | 35 | 39 | ++ |
Antal anställda | 2 | 25 | 23 | 20 | ++ |
Förväntningar och planer | |||||
Efterfrågan | 24 | 10 | 3 | 6 | -- |
Försäljningspriser | 10 | 41 | 39 | 40 | ++ |
Antal anställda | 7 | 20 | 12 | 12 | + |
Hushåll
Ränteförväntningarna på kort sikt stiger
Hushållens konfidensindikator steg i november med 5,6 enheter till 55,8 men pekar fortsatt på ett mycket svagt stämningsläge. Uppgången förklaras främst av att hushållens förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader blev mindre pessimistiska samt att inställningen till kapitalvaruinköp i nuläget inte är fullt lika negativ som i oktober. Trots att uppgången var som störst i dessa två frågor är det fortsatt dessa frågor som uppvisar det svagaste läget i indikatorn.
sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 53,7 | 50,2 | 55,8 | 5,6 | -- |
Egen ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -7,7 | -9,6 | -9,3 | 0,3 | -- |
Egen ekonomi om 12 månader | -14,2 | -14,8 | -11,5 | 3,3 | -- |
Svensk ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -6,2 | -6,6 | -6,6 | 0,0 | -- |
Svensk ekonomi om 12 månader | -6,9 | -5,5 | -4,9 | 0,6 | -- |
Köp av kapitalvaror nu | -11,3 | -13,2 | -11,8 | 1,4 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, steg marginellt till 76,9. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, steg kraftigt med 10,1 enheter till 48,2 men ligger fortsatt på en historiskt låg nivå.
Förväntningarna på arbetslösheten i Sverige är ungefär oförändrade jämfört med i oktober och det är fortsatt jämförelsevis många hushåll som tror på en ökad arbetslöshet de kommande tolv månaderna. Risken att själv bli arbetslös bedöms, liksom i oktober, att ha minskat något de senaste tolv månaderna. Hushållen svarar oftast att den egna arbetslöshetsrisken har minskat.
Andelen hushåll som uppger att deras egen ekonomiska situation är sådan att de sparar i nuläget är fortsatt hög. Samtidigt är det ungefär lika många hushåll som normalt som tror sig kunna spara något under de kommande tolv månaderna. Planerna på inköp av egna kapitalvaror, som var rekordpessimistiska i oktober, är inte lika negativa i november men fortsatt betydligt mer återhållsamma än normalt.
Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt sjönk, från 11,1 procent i oktober till 10,3 procent i november. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan steg, främst på ett års sikt. Även på två års sikt steg ränteförväntningarna medan de var oförändrade på fem års sikt. Sedan början på 2022 har hushållens förväntningar på bostadsräntan på ett års sikt stigit kraftigt. Förväntningarna på bostadsräntan på två års sikt har även den stigit mycket. Under samma tidsperiod har ränteförväntningarna på fem års sikt i princip legat stilla (se sista diagrammet i diagramkarusellen nedan).
Medel | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utveckling de senaste tolv månaderna | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 6 | -21 | -28 | -27 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -20 | -86 | -90 | -90 | -- |
Risken att bli arbetslös (ökat - minskat) | -7 | -9 | -5 | -4 | - |
Nulägesomdömen | |||||
Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt) | 4 | -37 | -44 | -39 | -- |
Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt) | 13 | 11 | 17 | 19 | + |
Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig) | 48 | 67 | 66 | 66 | ++ |
Förväntningar på tolv månaders sikt | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 17 | -31 | -33 | -22 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -11 | -65 | -54 | -49 | -- |
Arbetslösheten (öka - minska) | 19 | 51 | 63 | 64 | -- |
Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre) | -7 | -35 | -44 | -35 | -- |
Eget sparande (troligt - inte troligt) | 47 | 43 | 41 | 47 | = |
aug 2022 | sep 2022 | okt 2022 | nov 2022 | ||
---|---|---|---|---|---|
Uppfattad inflation nu | 15,6 | 16,7 | 17,3 | 16,9 | |
Förväntad inflation om 12 mån | 10,3 | 11,8 | 11,1 | 10,3 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år | 4,38 | 4,44 | 4,78 | 5,21 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år | 4,39 | 4,43 | 4,67 | 4,88 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år | 3,95 | 3,96 | 3,87 | 3,89 | |
Genomsnittlig listränta¹ | 3,28 | 3,43 | 3,99 | 4,12 |
1 Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.
I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.
Extrafrågor till hushållen om elpriser
Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.
Mindre påverkan av de höga elpriserna jämfört med november
De höga elpriserna påverkade hushållen över lag något mindre i november än vad de gjorde i oktober. Exempelvis är det knappt 14 procent av hushållen som uppger att de påverkas mycket av elpriserna vilket är drygt tre procentenheter lägre än förra månaden. En möjlig förklaring till resultatet är att elpriserna har varit lägre under perioden i november då hushållen tillfrågades jämfört med motsvarande period i oktober.¹
¹ Dygnspriset för el på Nordpool de första två veckorna i november var ungefär 30 procent lägre än vad priset var i oktober. Källa: Nordpool och Macrobond, samt egna beräkningar.
Så påverkas hushållen av de höga elpriserna, svarsandelar i procent
Det är fortfarande hushåll boende i småhus som är den grupp som i störst utsträckning påverkas mycket av elpriserna.² Det är nästan två av tio hushåll boende i småhus som påverkas mycket, för hushåll i hyresrätt och i bostadsrätt är det 12 respektive 5 procent.
Till de hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna ställs en följdfråga om hur hushållet hanterar denna ökade kostnad. Hushållet har möjlighet att välja flera olika svarsalternativ och det klart vanligaste svaret är att man hanterar de höga priserna genom att minska sin elförbrukning. Det svarsalternativet har ökat något jämfört med förra undersökningen och det är nu nästan fyra av fem hushåll som uppger att de minskar sin elförbrukning. Av övriga svarsalternativ så har både alternativet att minska på annan konsumtion och alternativet att utnyttja sparande för att klara de höga elpriserna blivit mindre vanligt. Andelarna har minskat med fem respektive tre procentenheter till 30 respektive 12 procent av hushållen.
²Resultaten finns även uppdelade på fler grupper än bostadstyp (kön, region, ålder och inkomst) men skillnaderna i resultat i dessa grupper är inte lika tydliga som för bostadstyp.
Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga
Resultaten från elfrågorna är inte en del av Sveriges officiella statistik och uppgifterna publiceras inte i Konjunkturinstitutets statistikdatabas. Resultaten redovisas för samtliga hushåll samt uppdelat på fem olika undergrupper. Dessa grupper är kön, ålder, region, bostadstyp och inkomst. Resultaten finns tillgängligt att ladda ner i Excel- och textformat nedan under dokument.
För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.
Ordförklaringar
Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 799.3 kB..
Barometerindikatorn mäter det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.
Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 54,9 %, Tillverkningsindustri 19,6 %, Handel 21,2 %, Bygg och anläggning 4,4 %.
Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.
Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.
I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari
Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.
Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.
Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.
Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.