2022-10-27

Konjunkturbarometern oktober 2022

Mycket svagt stämningsläge i ekonomin

Barometerindikatorn föll i oktober med 6,2 enheter, från 90,8 till 84,6, stämningsläget i ekonomin är därmed mycket dystrare än normalt. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, där detaljhandeln och tjänstesektorn tappade mest.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator minskade med 4,5 enheter till 105,1. Även om indikatorn sjönk så är läget inom tillverkningsindustrin fortsatt starkare än normalt.

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet minskade också men är tillsammans med tillverkningsindustrin den enda sektor vars läge är starkare än normalt. Byggföretagen är dock väldigt pessimistiska gällande utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt, de har inte varit så här negativa om byggutsikterna de senaste 30 åren.

Detaljhandelns konfidensindikator minskade med 6,7 enheter till 74,4 och är den sektor i näringslivet där stämningen är dystrast just nu. Månadens resultat förklaras av företagens allt dystrare förväntningar gällande den framtida försäljningsvolymen samt företagens bedömning av de senaste månadernas försäljning. Nuvarande lagersituation bidrar också till nedgången.

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn minskade med 6,5 enheter till 88,1. Två branscher som faller kraftigt är resebyråer samt hotell och restaurang. Resebyråer faller med nästan 15 enheter medan hotell och restaurang faller med drygt 13 enheter jämfört med förra månaden.

Hushållens konfidensindikator minskade ytterligare i oktober, från 52,1 till 48,3. Samtliga fem frågor som ingår i indikatorn är på historiskt låga nivåer och förutom frågan om Sveriges ekonomi om tolv månader så är samtliga frågor på sina lägsta uppmätta nivåer någonsin.

Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor om detta i hushållsenkäten. Se avsnittet "Extrafrågor till hushållen om elpriser" nedan.

Indikatorer


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Barometerindikatorn

97,2

90,8

84,6

-6,2

--

Tillverkningsindustri

115,6

109,6

105,1

-4,5

+

Bygg- & anläggning

107,4

105,3

103,1

-2,2

+

Detaljhandel

90,8

81,1

74,4

-6,7

--

Tjänstesektorn

97,7

94,6

88,1

-6,5

--

Hushåll

59,6

52,1

48,3

-3,8

--

Mikroindex hushåll

55,5

44,8

35,0

-9,8

--

Makroindex hushåll

81,0

76,3

75,9

-0,4

--


Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.

Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.

Vi vill gärna veta vad du tycker

Har du tid att svara på några korta frågor om Konjunkturbarometern? Det skulle vara till stor hjälp för oss. Enkäten tar högst några minuter att besvara.

Förord

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för oktober har företagens svar samlats in 29 september‑–19 oktober. Hushållens svar har samlats in 29 september–15 oktober.

Oktoberundersökningen är en så kallad kvartalsbarometer och innehåller fler frågor än månadsbarometern. I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm oktober 2022


Albin Kainelainen
Generaldirektör

Totala näringslivet

Fallande lönsamhetsomdömen i näringslivet

Konfidensindikatorn i totala näringslivet föll i oktober med 6,8 enheter till 89,0, vilket indikerar att stämningsläget är mycket svagare än normalt. För näringslivet som helhet försämrades synen på efterfrågeläget, men den är fortfarande något mer positiv än normalt.

Företagen i näringslivet rapporterar sammantaget att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. I tillverkningsindustrin och tjänstesektorn är nettotalen fortsatt höga. Även i bygg- och anläggningsverksamhet och handel rapporteras om att personalstyrkan har ökat, men i handeln i lägre utsträckning än i föregående konjunkturbarometer. Anställningsplanerna pekar sammantaget på fortsatta nyanställningar i näringslivet, men bilden är splittrad mellan sektorerna. I tillverkningsindustrin och tjänstesektorn är anställningsplanerna positiva, medan de i bygg- och anläggningsverksamhet samt handeln pekar på en minskad personalstyrka.

Det är fortsatt en betydligt större andel företag än normalt som uppger att de har brist på arbetskraft, dock inte lika stor andel som i juli. I tillverkningsindustrin uppger drygt sex av tio företag att de har brist på arbetskraft och i tjänstesektorn är det knappt hälften av företagen som har brist. I bygg och anläggningsverksamhet och handel är det dock bara två av tio företag som uppger att de har brist.

För näringslivet som helhet försämrades företagens syn på lönsamheten i oktober. I tillverkningsindustrin och tjänstesektorn är den fortfarande något bättre än normalt, medan företagen i handeln är något mer missnöjda än normalt med lönsamheten.

Företagen i näringslivet rapporterar i mycket högre utsträckning än normalt om prisökningar. Sammantaget i näringslivet pekar företagens förväntningar på prisökningar. I bygg- och anläggningsverksamhet förväntar sig dock företagen sänkta priser, medan de i juli förväntade sig ökade priser i ganska stor utsträckning. Företagens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt uppgår till 5,8 procent, en uppgång från 5,3 procent i juli.

Indikator och säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Konfidensindikator¹

100

101,4

95,8

89,0

--

Efterfrågeläge²

-16

2

-2

-6

+

Antal anställda, utfall

-1

24

19

17

++

Antal anställda, förväntningar

0

18

12

5

+


¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Brist på arbetskraft

25

46

51

44

++

Lönsamhet

-2

15

11

-2

=

Tillverkningsindustri

Industriföretagen fortsätter att nyanställa

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin föll med 4,5 enheter till 105,1 i oktober. Totalt har indikatorn fallit drygt 10 enheter sedan augusti. Alla frågor i indikatorn minskar, men det är förväntningarna på produktionsvolymen som bidrar mest till den senaste månadens nedgång. Förväntningarna på de kommande tre månadernas produktion ligger under sitt historiska medelvärde och drar därför ner indikatorns nivå, medan frågorna om orderstockens storlek och färdigvarulager håller kvar indikatorn över 100.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

115,6

109,6

105,1

-4,5

+

Orderstock, nulägesomdöme

8,3

6,2

6,0

-0,2

++

Färdigvarulager, nulägesomdöme

6,0

3,8

1,3

-2,5

+

Produktionsvolym, förväntningar

1,2

-0,5

-2,2

-1,7

-

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen svarar i ungefär samma utsträckning som i september att produktionsvolymen har ökat de senaste tre månaderna. Samtidigt förväntar sig företagen i lägre utsträckning än i september att produktionsvolymen kommer att fortsätta öka de kommande tre månaderna. Företagen uppger att produktionskapaciteten har ökat de senaste tre månaderna, men de uppger ändå fortfarande att den bedöms vara otillräcklig.

Orderingången rapporteras ha minskat, både på hemma- och exportmarknaden. Den totala orderstocken upplevs i ungefär samma utsträckning som i september som relativt stor, medan företagen historiskt rapporterat den som för liten. De kommande tre månaderna väntar sig företagen en oförändrad orderingång på exportmarknaden, medan de förväntar sig en minskad orderingång på hemmamarknaden.

Relativt många företag rapporterar att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Även på tre månaders sikt uppger relativt stor andel att antalet anställda kommer att öka. Drygt 60 procent av företagen uppger att de har brist på personal. Endast 15 procent av företagen uppger att brist på personal är en faktor som begränsar produktionen, vilket nästan är en halvering jämfört med i juli. Även om bristen på material och/eller utrustning som begränsande faktor har minskat, är den fortfarande det vanligaste hindret. Däremot har otillräcklig efterfrågan ökat och nu uppger vart tredje företag det som en begränsande faktor för produktionen.

En mycket stor andel företag uppger att de har höjt priserna både på hemma- och exportmarknaden de senaste månaderna, även om andelen är lägre än i juli. Det är även en mycket stor andel företag som uppger att de förväntar sig att höja priserna de närmsta tre månaderna. Lönsamhetsomdömena har dämpats sedan i juli, men är fortfarande något starkare än normalt.

Tillverkningsindustri, säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Utfall och nuläge






Produktionsvolym

15

14

13

14

-

Orderingång hemmamarknad

7

6

2

-5

-

Orderingång exportmarknad

12

3

2

-5

-

Orderstock, nulägesomdöme

-13

27

17

16

++

Exportorderstock, nulägesomdöme

-7

31

22

23

++

Färdigvarulager, nulägesomdöme

11

-6

0

7

+

Antal anställda

-5

23

19

18

++

Förväntningar och planer






Produktionsvolym

22

26

20

14

-

Försäljningspriser hemmamarknad

11

47

47

44

++

Försäljningspriser exportmarknad

5

40

36

35

++

Antal anställda

-8

23

15

11

++


Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Utfall och nuläge






Produktionskapacitet

9

13

5

13

+

Produktionskapacitet, nulägesomdöme

9

-24

-19

-10

--

Kapacitetsutnyttjande (%)

84

86

85

86

+

Brist på arbetskraft

32

68

70

64

++

Yrkesarbetare

27

37

43

43

+

Tekniska tjänstemän

19

52

58

52

++

Lönsamhet

-1

24

20

4

+

Förväntningar och planer






Orderingång hemmamarknad

9

12

3

-16

--

Orderingång exportmarknad

14

10

13

0

--

Produktionskapacitet

11

18

17

15

+

Bygg- och anläggning

Stor pessimism om byggmarknaden på ett års sikt

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk något i oktober, från 105,3 till 103,1. Anställningsplanerna blev mer pessimistiska och pekar på en minskning av personalstyrkan kommande tre månader. Orderstocksomdömet försvagades något men är fortsatt betydligt starkare än normalt. Att orderstocken bedöms vara förhållandevis stor är anledningen till att konfidensindikatorn visar på ett starkare stämningsläge än normalt.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

107,4

105,3

103,1

-2,2

+

Orderstock, nulägesomdöme

6,4

6,2

5,7

-0,5

++

Antalet anställda, förväntningar

1,0

-0,9

-2,6

-1,7

-

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet uppger att byggandet har minskat marginellt de senaste tre månaderna. Förväntningarna på byggandet på tre månaders sikt är något mer pessimistiska jämfört med i september. Det är främst företag bland husbyggarna som tror på ett minskat byggande. Gällande utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt är både husbyggarna och anläggningsbyggarna historiskt pessimistiska. Företagen har sammantaget inte varit så negativa om byggutsikterna på ett års sikt sedan 1992.

Antalet anställda uppges ha ökat de senaste tre månaderna men byggföretagen förväntar sig däremot en minskad personalstyrka under de kommande tre månaderna. Liksom i september är otillräcklig efterfrågan det som flest företag uppger som svar på vad som begränsar byggandet. Den näst vanligaste faktorn som begränsar byggandet är brist på material och/eller utrustning.

Anbudspriserna uppges ha ökat, men det är färre företag som uppger att priserna har ökat än i september. Även förväntningarna på anbudspriserna har fallit tillbaka och byggföretagen tror för första gången sedan mars 2021 på minskade anbudspriser kommande tre månader.

Bygg och anläggning, säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Utfall och nuläge






Byggandet

6

5

2

-2

-

Anbudspriser

-4

54

44

31

++

Orderstock, utfall

5

26

24

10

+

Orderstock, nulägesomdöme

-23

15

14

11

++

Antal anställda

-3

10

8

13

+

Förväntningar och planer






Byggandet

11

-14

-28

-32

--

Anbudspriser

0

29

17

-11

-

Orderstock

10

-3

-14

-1

-

Antal anställda

3

9

-2

-12

-


Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt

-8

-24

-54

-69

--

Handel

Kraftigt försämrade lönsamhetsomdömen

Konfidensindikatorn för handeln fortsatte att falla i oktober från 84,5 till 78,6. Indikatorn har sjunkit åtta månader i rad och uppvisar det svagaste stämnings-läget i näringslivet. Det är den svaga försäljningsutvecklingen de senaste tre månaderna tillsammans med de pessimistiska förväntningarna på kommande månaders försäljningsvolym som förklarar stämningsläget. Handelsföretagens omdömen om varulagren ligger däremot nära det historiska genomsnittet.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

94,2

84,5

78,6

-5,9

--

Försäljningsvolym, utfall

-5,0

-7,4

-9,1

-1,7

--

Varulager, nulägesomdöme

5,5

2,0

0,2

-1,8

+

Försäljningsvolym, förväntningar

-6,3

-10,1

-12,5

-2,4

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagens omdömen om nuvarande försäljningssituation försämrades ytterligare och har inte varit så svaga sedan början på pandemin 2020. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt har försämrats jämförelsevis mycket från undersökningen i september och är mycket pessimistiska. Företagen uppger även att inköpen av varor har minskat och tror att de kommer att fortsätta att minska kommande tre månader.

Antalet anställda uppges ha ökat något, men i mindre utsträckning jämfört med i september. Anställningsplanerna är mer pessimistiska och pekar på minskningar av personal de kommande tre månaderna. Andelen företag som uppger att de har brist på personal har minskat men är fortsatt betydligt högre än normalt. Inom handel med motorfordon uppges bristen vara som störst där ungefär fyra av tio företag rapporterar om personalbrist. Bristen på personal uppges vara som lägst i sällanköpshandeln där ungefär ett av tio företag har svårt att hitta personal.

Andelen företag som uppger att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna är fortsatt mycket hög och nettotalet för frågan ligger kvar på den högsta uppmätta nivån någonsin. Det är även betydligt fler företag än normalt som tror att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna, men andelen som tror på prisökningar har minskat jämfört med i september.

Lönsamhetsomdömena i handeln har försämrats kraftigt sedan frågan ställdes förra gången i juli. Aldrig tidigare har omdömena försämrats så mycket från ett kvartal till ett annat sedan frågan började ställas 1996. Förändringen från juli beror främst på försämrade lönsamhetsomdömen från sällköpshandeln. De branscher där störst andel företag uppger att lönsamheten är dålig är i dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln. Företagen som är verksamma inom partihandeln går emot strömmen med lönsamhetsomdömen som är betydligt starkare än normalt.

Handel definieras som:

Handel med motorfordon (SNI 45) + Partihandel (SNI 46) + Dagligvaruhandel (SNI 47.11 + 47.2) + Sällanköpshandel (SNI 47.19 +47.4-9) + Detaljhandel med drivmedel (SNI 47.3).


Handel, säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Utfall och nuläge






Försäljningsvolym

26

6

-4

-11

--

Nuvarande försäljningssituation

1

5

-5

-8

-

Varulager, nulägesomdöme

23

10

18

22

+

Antal anställda

3

17

11

6

+

Förväntningar och planer






Försäljningsvolym

38

15

1

-8

--

Försäljningspriser

20

71

75

61

++

Inköp av varor

21

15

-9

-20

--

Antal anställda

9

2

-4

-9

--

Försäljningssituation om 6 mån

38

19

7

-18

--


Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Brist på personal

13

21

26

19

++

Lönsamhet

-5

14

8

-8

-

Tjänstesektorn

Förväntningarna på efterfrågan faller på sex månaders sikt

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn sjönk med 6,5 enheter, från 94,6 till 88,1 och pekar därmed på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt. De två branscher som föll kraftigast är hotell och restaurang samt resebyråer. Samtliga frågor som ingår i indikatorn för tjänstesektorn bidrog till minskningen i oktober, varav frågan om de senaste tre månadernas utveckling av verksamheten var den som sjönk mest. Det är första gången sedan december 2020 som tjänsteföretagen sammantaget rapporterar att utvecklingen av deras egen verksamhet har försämrats de senaste tre månaderna.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

97,7

94,6

88,1

-6,5

--

Företagets verksamhet, utfall

-0,8

-1,8

-4,6

-2,8

--

Efterfrågan, utfall

1,2

-0,1

-1,9

-1,8

-

Efterfrågan, förväntningar

-2,7

-3,5

-5,5

-2,0

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Efterfrågan på företagets tjänster bedöms ha ökat men i mindre utsträckning än i september och ligger nu under det normala. Även förväntningarna på efterfrågan på både tre och framför allt sex månaders sikt har fallit och uppges vara betydligt mindre optimistiska än normalt. Företagens syn på volymen på inneliggande uppdrag försämrades men är fortsatt mindre negativ än normalt. Lönsamhetsomdömena har försvagats men bedöms trots detta vara marginellt bättre än normalt.

Tjänsteföretagen rapporterar fortsatt i ovanligt stor utsträckning att antalet anställda har ökat de tre senaste månaderna. Anställningsplanerna för de kommande tre månaderna har dock sjunkit men är fortfarande över det normala och bristen på personal är fortsatt ovanligt hög. Även om andelen har sjunkit sedan juli är brist på arbetskraft den faktor som störst andel företag svarar att den begränsar företagets verksamhet.

Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna. Även på tre månaders sikt tror ovanligt många företag att priserna kommer att öka.

Tjänstesektorn, säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Utfall och nuläge






Företagets verksamhet

20

15

10

-4

--

Efterfrågan

17

24

17

8

-

Uppdragsvolym, nulägesomdöme

-25

-10

-9

-13

+

Försäljningspriser

5

40

37

34

++

Antal anställda

2

28

25

23

++

Förväntningar och planer






Efterfrågan

24

13

10

2

--

Försäljningspriser

10

40

41

39

++

Antal anställda

7

23

20

12

+


Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Brist på personal

25

51

53

47

++

Lönsamhet

-5

13

8

-2

+

Hushåll

Hushållens konfidensindikatorn når en ny rekordlåg nivå

Hushållens konfidensindikator minskade ytterligare i september, från 52,1 till 48,3. Frågan om hushållens egen ekonomi de senaste tolv månaderna samt frågan om hushållens inställning till kapitalvaruinköp i nuläget bidrog mest till fallet i hushållens konfidensindikator. Samtliga frågor som ingår i indikatorn är på historiskt låga nivåer och alla frågor utom frågan om Sveriges ekonomi om tolv månader är på sina lägsta uppmätta nivåer någonsin.

Konfidensindikator och ingående frågors bidrag


aug 2022

sep 2022

okt 2022

Diff

Läget

Konfidensindikator

59,6

52,1

48,3

-3,8

--

Egen ekonomi nu jämfört med

12 månader sedan

-7,3

-7,9

-10,2

-2,3

--

Egen ekonomi om 12 månader

-11,4

-14,9

-15,5

-0,6

--

Svensk ekonomi nu jämfört med

12 månader sedan

-5,8

-6,4

-6,8

-0,4

--

Svensk ekonomi om 12 månader

-5,7

-6,9

-5,5

1,4

--

Köp av kapitalvaror nu

-10,1

-11,8

-13,8

-2,0

--

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, föll för andra månaden i rad med ungefär 10 enheter och är på en ny lägsta nivå. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, är i princip oförändrad i oktober.

Hushållens syn på den egna ekonomin, såväl de senaste som de kommande tolv månaderna, har försämrats i oktober och är på rekordlåga nivåer. Vad gäller synen på svensk ekonomi så är bilden inte lika entydig i oktober. Förväntningarna på den svenska ekonomin har förbättrats förhållandevis mycket men är fortfarande mycket mer pessimistiska än normalt. Däremot upplever en rekordstor andel av svenska hushåll att den svenska ekonomin är sämre nu jämfört med för tolv månader sedan.

Den egna arbetslöshetsrisken bedöms ha minskat de senaste tolv månaderna men inte lika mycket som i septemberundersökningen. Hushållens förväntningar beträffande hur arbetslösheten de kommande tolv månaderna kommer att utvecklas i Sverige har blivit mycket dystrare än i förra undersökningen.

En större andel hushåll än normalt uppger att de sparar i nuläget men under de kommande tolv månaderna tror något färre hushåll än normalt att de kommer att kunna spara något. Hushållen har inte varit så pessimistiska beträffande möjligheterna att spara sedan 2005. Samtidigt planerar rekordmånga hushåll att minska sina inköp av kapitalvaror det närmaste året.

Hushållen har ytterligare justerat ned sina planer för bilinköp och bostadrenoveringar inom det närmaste året. Vad gäller bilinköp, bostadrenoveringar men även bostadsköp inom det närmaste året har hushållen i princip aldrig tidigare varit så återhållsamma som de är nu.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månader sikt sjönk med 0,7 procentenheter till 11,1 procent. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan steg något på både ett och två års sikt medan förväntningarna på fem års sikt föll tillbaka lite.

Hushållsfrågor, säsongsrensade nettotal


Medel

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Läget

Utveckling de senaste tolv månaderna






Egen ekonomi (bättre - sämre)

7

-19

-21

-29

--

Svensk ekonomi (bättre - sämre)

-19

-80

-86

-90

--

Risken att bli arbetslös (ökat - minskat)

-7

-11

-9

-5

-

Nulägesomdömen






Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt)

4

-31

-37

-44

--

Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt)

13

12

10

17

+

Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig)

48

67

68

66

++

Förväntningar på tolv månaders sikt






Egen ekonomi (bättre - sämre)

17

-20

-31

-33

--

Svensk ekonomi (bättre - sämre)

-11

-55

-64

-53

--

Arbetslösheten (öka - minska)

19

34

50

64

--

Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre)

-7

-28

-36

-44

--

Eget sparande (troligt - inte troligt)

47

46

43

41

-


Inflation och boräntor, medelvärden i procent exklusive extremvärden



jul 2022

aug 2022

sep 2022

okt 2022

Uppfattad inflation nu


15,1

15,6

16,7

17,3

Förväntad inflation om 12 mån


10,6

10,3

11,8

11,1

Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år


3,76

4,38

4,44

4,78

Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år


4,16

4,39

4,43

4,67

Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år


3,77

3,95

3,96

3,87

Genomsnittlig listränta¹


2,80

3,28

3,43

3,99

1 Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

Kvartalsvisa frågor, säsongsrensade nettotal


Medel

apr 2022

jul 2022

okt 2022

Läget

Köp av bil inom 12 månader

-56

-57

-60

-70

--

Köp av bostad inom 12 månader

-76

-75

-80

-81

--

Renovering av bostaden inom 12 månader

-25

-25

-37

-43

--

officiel statistik logo

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Extrafrågor till hushållen om elpriser

Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett stort behov av information om hur hushåll påverkas av de höga elpriserna. Från och med oktober månads Konjunkturbarometer har därför Konjunkturinstitutet lagt till två tillfälliga frågor Pdf, 353.3 kB. om detta i hushållsenkäten.

Många hushåll påverkas av de höga elpriserna

I oktober är det många hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna. Två av fem hushåll uppger att de påverkas ganska mycket eller mycket av elpriserna. Hushåll boende i småhus är de som i störst utsträckning påverkas mycket av elpriserna vilket 25,3 procent uppger. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt och hyresrätt är 5,4 respektive 11 procent.¹

¹ Resultaten finns även uppdelade på fler grupper än bostadstyp (kön, region, ålder och inkomst) men skillnaderna i resultat i dessa grupper är inte lika tydliga som för bostadstyp.

Så påverkas hushållen av de höga elpriserna, svarsandelar i procent

Till de hushåll som uppger att de påverkas av de höga elpriserna ställs en följdfråga om hur hushållet hanterar denna ökade kostnad. Hushållet har möjlighet att välja flera olika svarsalternativ och det vanligaste svaret är att man hanterar de höga priserna genom att minska sin elförbrukning vilket ungefär tre av fyra hushåll uppger att de gör. Drygt en tredjedel av hushållen svarar att de minskar på annan konsumtion och cirka 15 procent uppger att de utnyttjar sparade medel. Det är endast 1 procent av hushållen som svarar att de belånar sig för att hantera de ökade elkostnaderna. Eftersom det är så få hushåll som uppger att de behöver belåna sig går det inte att uttala sig om skillnader inom olika hushållsgrupper som exempelvis bostadstyp eller inkomst för detta svarsalternativ.

Hushåll boende i småhus är de som i störst utsträckning uppger att de kommer att minska sin elkonsumtion för att möta de ökade kostnaderna vilket ungefär fyra av fem hushåll svarar. Det är även flest hushåll boende i småhus som svarar att de kommer att minska annan konsumtion eller utnyttja sitt sparande på grund av de högre elpriserna.

Hur hanterar hushållen de höga elpriserna, svarsandelar i procent, flera svarsalternativ är möjliga

Resultaten från elfrågorna är inte en del av Sveriges officiella statistik och uppgifterna publiceras inte i Konjunkturinstitutets statistikdatabas. Resultaten redovisas för samtliga hushåll samt uppdelat på fem olika undergrupper. Dessa grupper är kön, ålder, region, bostadstyp och inkomst. Resultaten finns tillgängligt att ladda ner i Excel- och textformat nedan under dokument.

För exakta frågeformuleringar till elfrågorna se länk till frågorna (pdf) Pdf, 353.3 kB.

Ordförklaringar

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.

Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.