2022-09-28
Konjunkturbarometern september 2022
Hushållen än mer pessimistiska och näringslivet backar
Barometerindikatorn föll i september med 6,4 enheter till 90,8. Samtliga sektorer bidrar till nedgången där detaljhandeln och hushållen sjönk mest, detaljhandeln minskade till 81,7 och hushållen till 49,7.
Hushållens konfidensindikator sjönk återigen kraftigt och befinner sig på en ny bottennotering. Samtliga i indikatorn ingående frågor förklarar nedgången, men det är framför allt hushållens förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader som har försämrats. I en internationell jämförelse så är fallet i hushållens konfidensindikator under 2022 förhållandevis likvärdigt i Sverige och andra EU-länder.
Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade med 5,7 enheter till 110,0. Indikatorn har nu minskat fyra månader i rad. Två närbesläktade branscher som utvecklats i olika riktning i september är massaindustrin respektive pappersindustrin. Konfidensindikatorn för massaindustrin ökade med 6,8 enheter till 117,5 medan pappersindustrin föll med 18,4 enheter till 91,9.
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med 1,9 enheter till 105,7. Förklaringen till nedgången är byggföretagens nedjusterade anställningsplaner.
Detaljhandelns konfidensindikator föll med 9,6 enheter till 81,7. Därmed pekar indikatorn, som den enda sektor i näringslivet, på ett betydligt svagare läge än normalt. Det svaga läget förklaras av låga förväntningar på de kommande månadernas försäljning men även de senaste månadernas försäljning drar ned indikatorn.
Tjänstesektorns indikator minskade också och pekar på ett svagare läge än normalt. Trots indikatorns svaga läge så är anställningsplanerna bland tjänsteföretagen fortsatt mer optimistiska än normalt, något som är extra tydligt inom hotellbranschen.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Barometerindikatorn | 101,5 | 97,2 | 90,8 | -6,4 | - |
Tillverkningsindustri | 119,4 | 115,7 | 110,0 | -5,7 | + |
Bygg- & anläggning | 106,9 | 107,6 | 105,7 | -1,9 | + |
Detaljhandel | 92,0 | 91,3 | 81,7 | -9,6 | -- |
Tjänstesektorn | 104,2 | 98,1 | 95,2 | -2,9 | - |
Hushåll | 58,2 | 57,8 | 49,7 | -8,1 | -- |
Mikroindex hushåll | 53,8 | 52,3 | 41,2 | -11,1 | -- |
Makroindex hushåll | 79,7 | 80,8 | 76,1 | -4,7 | -- |
Läget: ++ Mycket starkt, + Starkt, = Normalt, - Svagt, -- Mycket svagt.
Anmärkningar: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.
Förord
I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för september har företagens svar samlats in 31 augusti–20 september. Hushållens svar har samlats in 30 augusti–15 september.
I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.
Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.
Stockholm september 2022
Albin Kainelainen
Generaldirektör
Totala näringslivet
Stämningsläget i näringslivet försämras
Konfidensindikatorn i näringslivet fortsätter att falla, i september med 5,5 enheter, från 101,9 till 96,4 och är nu under det historiska medelvärdet på 100.
Företagen i näringslivet är något mer dämpade gällande efterfrågeläget än de var i augusti. Företagen inom tillverkningsindustri och bygg och anläggningsverksamhet rapporterar fortfarande om ett starkt efterfrågeläge, medan företagen i handeln rapporterar om ett något sämre läge än normalt.
Samtliga sektorer i näringslivet rapporterar i september att antalet anställda har ökat, om än i något lägre utsträckning än i augusti. Sammantaget pekar anställningsplanerna framåt på fortsatta nyanställningar i näringslivet men det finns skillnader mellan olika sektorer. Anställningsplanerna i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn pekar på nyanställningar de kommande tre månaderna medan anställningsplanerna i bygg- och anläggningsverksamhet samt i handeln pekar på en närmast oförändrad personalstyrka.
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator¹ | 100 | 107,2 | 101,9 | 96,4 | - |
Efterfrågeläge² | -16 | 6 | 2 | -1 | + |
Antal anställda, utfall | -1 | 24 | 23 | 19 | ++ |
Antal anställda, förväntningar | 0 | 23 | 18 | 12 | + |
¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).
Tillverkningsindustri
Försäljningspriserna väntas öka
Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll i september med 5,7 enheter, från 115,7 till 110,0. Alla frågor bidrar till nedgången, men det är nulägesomdömet om orderstocken som bidrar mest. Förväntningarna på produktionsvolymen de närmaste tre månaderna ligger nu i stort sett på sitt historiska medelvärde, medan färdigvarulager och orderstock ligger bakom att indikatorn ligger över 100.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 119,4 | 115,7 | 110,0 | -5,7 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | 9,0 | 8,5 | 6,0 | -2,5 | ++ |
Färdigvarulager, nulägesomdöme | 6,3 | 6,0 | 4,2 | -1,8 | ++ |
Produktionsvolym, förväntningar | 4,1 | 1,2 | -0,2 | -1,4 | - |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Företagen uppger, i något lägre utsträckning än normalt, att produktionen har ökat de senaste tre månaderna. Produktionsplanerna pekar på att företagen i ungefär samma utsträckning som normalt förväntar sig att öka produktionen de kommande tre månaderna.
Orderingången rapporteras ha ökat i marginell utsträckning de senaste månaderna, både på hemmamarknaden och exportmarknaden. Företagen uppger samtidigt att de är nöjda med orderstocken även om de i mindre utsträckning än tidigare upplever sig ha en stor orderstock. Färdigvarulagren uppges i mindre utsträckning än i de senaste månadernas undersökningar vara för små.
Företagen uppger att antalet anställda har ökat de senaste månaderna. Anställningsplanerna pekar på fortsatta nyanställningar de närmsta tre månaderna. Andelen företag, på både hemma- och exportmarknaden, som förväntar sig att höja priserna de närmaste månaderna är mycket högre än normalt, även om andelen har kommit ned något på exportmarknaden.
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Produktionsvolym | 15 | 21 | 15 | 13 | - |
Orderingång hemmamarknad | 7 | 13 | 6 | 2 | - |
Orderingång exportmarknad | 12 | 28 | 2 | 4 | - |
Orderstock, nulägesomdöme | -13 | 30 | 28 | 16 | ++ |
Exportorderstock, nulägesomdöme | -7 | 32 | 31 | 22 | ++ |
Färdigvarulager, nulägesomdöme | 11 | -7 | -6 | -1 | ++ |
Antal anställda | -5 | 22 | 23 | 19 | ++ |
Förväntningar och planer | |||||
Produktionsvolym | 22 | 36 | 26 | 21 | - |
Försäljningspriser hemmamarknad | 11 | 44 | 47 | 47 | ++ |
Försäljningspriser exportmarknad | 5 | 36 | 40 | 36 | ++ |
Antal anställda | -8 | 27 | 24 | 14 | ++ |
Anm. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Bygg- och anläggning
Husbyggarna förväntar sig ett minskat byggande
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk med 1,9 enheter i september, från 107,6 till 105,7. Nedgången förklaras av försvagade anställningsplaner, men indikatorn visar trots minskningen fortsatt på ett starkare stämningsläge än normalt. Företagens omdömen om orderstockens storlek är oförändrade från augusti och fortsatt betydligt starkare än normalt.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 106,9 | 107,6 | 105,7 | -1,9 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | 6,9 | 6,4 | 6,4 | 0,0 | ++ |
Antalet anställda, förväntningar | 0,0 | 1,2 | -0,7 | -1,9 | - |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Byggföretagen uppger likt i augusti att byggandet har ökat något de senaste tre månaderna. Förväntningarna på byggandet har däremot fallit kraftigt tre mätningar i rad och pekar sammantaget på ett minskat byggande på tre månaders sikt. De pessimistiska förväntningarna kommer från husbyggarna medan anläggningsbyggarna tror på ett något ökat byggande.
Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporterar fortsatt att orderstocken har ökat, och det i större utsträckning än normalt. Förväntningarna på utvecklingen av orderstocken är däremot pessimistiska och företagen tror på en minskning av orderstocken på tre månaders sikt. Antalet anställda uppges ha ökat något medan förväntningarna pekar på en oförändrad personalstyrka på tre månaders sikt. Andelen företag som uppger att brist på arbetskraft är en begränsande faktor för ett ökat byggande har minskat jämfört med i augusti. Samtidigt har andelen företag som ser efterfrågan som en begränsande faktor ökat kraftigt. I september är det ungefär fyra av tio byggföretag som svarar att efterfrågan är en begränsande faktor.
Andelen företag som rapporterar om ökade anbudspriser har minskat men är fortsatt jämförelsevis hög. Förväntningarna på de kommande tre månadernas anbudspriser sjönk för femte mätningen i rad men de ligger fortfarande en bit över det historiska genomsnittet.
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Byggandet | 6 | -12 | 5 | 3 | - |
Anbudspriser | -5 | 58 | 56 | 42 | ++ |
Orderstock, utfall | 5 | 30 | 27 | 25 | + |
Orderstock, nulägesomdöme | -23 | 18 | 15 | 15 | ++ |
Antal anställda | -3 | -3 | 10 | 7 | + |
Förväntningar och planer | |||||
Byggandet | 11 | -3 | -14 | -28 | -- |
Anbudspriser | 0 | 38 | 31 | 18 | + |
Orderstock | 10 | -6 | -4 | -15 | - |
Antal anställda | 3 | 3 | 10 | -1 | - |
Detaljhandel
Svaga signaler från sällanköpshandeln
Konfidensindikatorn för detaljhandeln föll kraftigt i september med 9,6 enheter till 81,7 vilket indikerar ett betydligt svagare stämningsläge än normalt. Samtliga branscher har konfidensindikatorer under sina historiska genomsnitt och svagast signaler kommer från företagen i sällanköpshandeln.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 92,0 | 91,3 | 81,7 | -9,6 | -- |
Försäljningsvolym, utfall | -5,5 | -7,0 | -8,9 | -1,9 | -- |
Varulager, nulägesomdöme | 6,9 | 6,1 | 2,5 | -3,6 | + |
Försäljningsvolym, förväntningar | -9,4 | -7,8 | -11,8 | -4,0 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Företagens omdömen om nuvarande försäljningssituation försämrades och har inte varit så svaga sedan maj 2020. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är även de mycket pessimistiska. Företagen tror även att inköpen av varor kommer att minska på tre månaders sikt, framför allt i sällanköpshandeln.
Försäljningsvolymen inom detaljhandeln uppges ha minskat de tre senaste månaderna, och det i större utsträckning jämfört med föregående månad. Även förväntningarna på försäljningsvolymen de kommande tre månaderna försämrades och det är nu ungefär lika många företag som tror att försäljningsvolymen kommer att öka som tror på en minskning. Vanligtvis tror företagen på en ökning av försäljningsvolymen.
Antalet anställda uppges ha ökat, men i mindre utsträckning jämfört med i augusti. Anställningsplanerna är dock pessimistiska och pekar mot en minskning av personalen de kommande tre månaderna.
Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som tror att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna. Nettotalet för frågan ligger nära det högsta uppmätta någonsin.
Detaljhandeln definieras som:
Handel med motorfordon (SNI 45) + Dagligvaruhandel (SNI 47.11 + 47.2) + Sällanköpshandel (SNI 47.19 +47.4-9) +
Detaljhandel med drivmedel (SNI 47.3)
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Försäljningsvolym | 25 | 3 | -3 | -11 | -- |
Nuvarande försäljningssituation | 3 | -3 | -1 | -15 | -- |
Varulager, nulägesomdöme | 23 | 6 | 8 | 17 | + |
Antal anställda | 3 | 2 | 11 | 6 | + |
Förväntningar och planer | |||||
Försäljningsvolym | 39 | 8 | 13 | 0 | -- |
Försäljningspriser | 16 | 74 | 79 | 81 | ++ |
Inköp av varor | 17 | 4 | 16 | -8 | -- |
Antal anställda | 2 | 3 | 2 | -7 | - |
Försäljningssituation om 6 mån | 43 | 15 | 19 | 6 | -- |
Tjänstesektorn
Rekordmånga företag förväntar sig ökade försäljningspriser
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn sjönk med 2,9 enheter, från 98,1 till 95,2 i september. Samtliga frågor som ingår i indikatorn bidrog till nedgången. Företagens syn på efterfrågan de senaste tre månaderna bidrog mest till nedgången medan förväntningarna på de kommande tre månadernas efterfrågan främst ligger bakom indikatorns låga nivå. De branscher som minskat mest är fastighetsbolag och fastighetsförvaltare medan exempelvis uthyrnings- och leasingföretagens indikator är fortsatt stark.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 104,2 | 98,1 | 95,2 | -2,9 | - |
Företagets verksamhet, utfall | 1,5 | -0,6 | -1,4 | -0,8 | - |
Efterfrågan, utfall | 2,7 | 1,4 | 0,1 | -1,3 | + |
Efterfrågan, förväntningar | 0,0 | -2,7 | -3,5 | -0,8 | - |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Tjänsteföretagen rapporterar att deras verksamhet de senaste tre månaderna har utvecklats något svagare än vad de uppgav i augusti och nettotalet ligger under det historiska genomsnittet. Företagens syn på volymen på inneliggande uppdrag förbättrades något och är fortsatt mindre negativ än normalt.
Företagen uppger i stor utsträckning att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna och anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är fortsatt mer optimistiska än normalt, inte minst inom hotellbranschen.
Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna och aldrig tidigare har företagen i lika stor utsträckning som nu förväntat sig att priserna kommer att öka de kommande tre månaderna.
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utfall och nuläge | |||||
Företagets verksamhet | 20 | 26 | 16 | 12 | - |
Efterfrågan | 17 | 32 | 25 | 18 | + |
Uppdragsvolym, nulägesomdöme | -25 | -4 | -10 | -8 | + |
Försäljningspriser | 5 | 36 | 40 | 37 | ++ |
Antal anställda | 1 | 33 | 28 | 25 | ++ |
Förväntningar och planer | |||||
Efterfrågan | 24 | 24 | 13 | 10 | - |
Försäljningspriser | 10 | 36 | 40 | 41 | ++ |
Antal anställda | 7 | 29 | 24 | 20 | + |
Hushåll
Arbetslösheten spås öka men den egna arbetslöshetsrisken bedöms ha minskat
Trots att konfidensindikatorn för hushållen redan var på en rekordlåg nivå så föll indikatorn med hela 8,1 enheter, från 57,8 till 49,7. Alla frågor bidrar till nedgången, men förväntningarna på den egna ekonomin om tolv månader är den fråga som bidrar klart mest. Det är även förväntningarna på den egna ekonomin följt av hushållens inställning till kapitalvaruinköp i nuläget som tillsammans förklarar den största delen av varför indikatorn är så låg.
jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Diff | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Konfidensindikator | 58,2 | 57,8 | 49,7 | -8,1 | -- |
Egen ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -6,8 | -7,7 | -8,0 | -0,3 | -- |
Egen ekonomi om 12 månader | -11,4 | -12,0 | -16,1 | -4,1 | -- |
Svensk ekonomi nu jämfört med 12 månader sedan | -6,0 | -6,0 | -6,5 | -0,5 | -- |
Svensk ekonomi om 12 månader | -6,7 | -5,9 | -7,2 | -1,3 | -- |
Köp av kapitalvaror nu | -11,0 | -10,7 | -12,6 | -1,9 | -- |
Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.
Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, föll med 11,1 enheter till 41,2. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin minskade också, från 80,8 till 76,1.
Hushållen uppger i samma utsträckning som i augusti att den egna ekonomin har försämrats de senaste tolv månaderna. Förväntningarna på den egna ekonomin de kommande tolv månaderna försämrades kraftigt och befinner sig återigen på en ny bottennotering. Hushållen anser i större utsträckning än i förra undersökningen att det är svårt att förutsäga den egna ekonomiska situationen. Svårast är det för 35–49 åringar tätt följt av 50–64 åringar. Förväntningarna på tolv månaders sikt på den svenska ekonomin är liksom förväntningarna på den egna ekonomin rekordpessimistiska.
Hushållen förväntar sig i betydligt större utsträckning än normalt att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna, vilket är mycket dystrare än i augusti. Den egna arbetslöshetsrisken bedöms dock ha minskat i samma utsträckning som i augusti.
Hushållen anser att det är fördelaktigt att spara just nu, dock i något lägre utsträckning än tidigare. Färre hushåll än normalt uppger att det är troligt att de kommer kunna spara något de kommande tolv månaderna. Inte sedan 2005 har nettotalet för frågan varit så låg.
Hushållens inflationsförväntningar på tolv månader sikt steg med 1,5 procentenheter till 11,8 procent. Förväntningarna på bostadsräntan på ett respektive två års sikt steg något och ligger nu på 4,44 respektive 4,43 procent medan förväntningarna på räntan på fem års sikt är i princip oförändrad.
Lågt konsumentförtroende inte unikt för Sverige
Konfidensindikatorn för svenska hushåll har fallit kraftigt det senaste året. Detta avsnitt visar hur hushållens konfidensindikatorer – enligt EU:s definition – har utvecklats för ett antal länder i Europa.¹ De valda länderna är Sverige, Danmark, Finland, Tyskland samt ett genomsnitt av samtliga EU-länder.
Konfidensindikatorer hushåll, enligt EU:s definition
Källa: ECFin.
Som visas i figuren ovan så har såväl de svenska som de europeiska hushållen det senaste året utvecklats förhållandevis lika oavsett om vi tittar på enskilda länder eller EU som helhet. Svenska hushåll brukar vanligtvis vara mer positiva jämfört med EU som helhet vilket också fortfarande är fallet. Inte heller i en jämförelse med Danmark, Finland eller Tyskland så utmärker sig Sverige på ett negativt sätt.²
¹ Beräkningen av konfidensindikatorer skiljer sig mellan det EU redovisar och det som publiceras i Konjunkturbarometern, indikatorerna skiljer vad gäller säsongsrensningsmetod, att EU inte standardiserar samt att ingående frågor skiljer sig åt. I figuren redovisas indikatorer fram till och med augusti i år. Anledningen till att inte uppgifter även för september visas i figuren är att de vid tidpunkten för denna publicering inte fanns tillgängliga. EU publicerar septemberuppgifter för respektive land först efter att Konjunkturbarometern har publicerats.
² Mer data från olika EU-länder kan laddas ner via EcFins hemsida: https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-forecast-and-surveys/business-and-consumer-surveys/download-business-and-consumer-survey-data/time-series_en.
Medel | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | Läget | |
---|---|---|---|---|---|
Utveckling de senaste tolv månaderna | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 7 | -16 | -19 | -20 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -19 | -80 | -80 | -86 | -- |
Risken att bli arbetslös (ökat - minskat) | -7 | -13 | -11 | -10 | + |
Nulägesomdömen | |||||
Kapitalvaruinköp (rätt - fel tidpunkt) | 4 | -32 | -31 | -37 | -- |
Att spara (fördelaktigt - ofördelaktigt) | 13 | 11 | 12 | 10 | - |
Ekonomisk situation (sparar - skuldsätter sig) | 48 | 71 | 67 | 68 | ++ |
Förväntningar på tolv månaders sikt | |||||
Egen ekonomi (bättre - sämre) | 17 | -17 | -19 | -31 | -- |
Svensk ekonomi (bättre - sämre) | -11 | -61 | -55 | -65 | -- |
Arbetslösheten (öka - minska) | 19 | 33 | 34 | 48 | -- |
Egna inköp av kapitalvaror (mer - mindre) | -7 | -28 | -28 | -35 | -- |
Eget sparande (troligt - inte troligt) | 47 | 53 | 47 | 42 | - |
jun 2022 | jul 2022 | aug 2022 | sep 2022 | ||
---|---|---|---|---|---|
Uppfattad inflation nu | 14,0 | 15,1 | 15,6 | 16,7 | |
Förväntad inflation om 12 mån | 10,6 | 10,6 | 10,3 | 11,8 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år | 3,66 | 3,76 | 4,38 | 4,44 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år | 4,12 | 4,16 | 4,39 | 4,43 | |
Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år | 3,98 | 3,77 | 3,95 | 3,96 | |
Genomsnittlig listränta¹ | 2,65 | 2,80 | 3,28 | 3,43 |
1 Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.
I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.
Ordförklaringar
Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 799.3 kB..
Barometerindikatorn mäter det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.
Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 54,9 %, Tillverkningsindustri 19,6 %, Handel 21,2 %, Bygg och anläggning 4,4 %.
Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.
Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.
Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.
Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.
Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.