Ordlista

Förklaring:

Arbetskraftsundersökningarna. Utförs av SCB.

Förklaring:

Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen för ett utvalt antal aktier. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

Förklaring:

Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Förklaring:

Värdeökning i en valuta. Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

Förklaring:

Summan av sysselsatta och arbetslösa. Utbjuden kvantitet arbete.

Förklaring:

Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen 15–74 år.

Förklaring:

Efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågefunktionen för arbete.

Förklaring:

Utbudsfunktionen för arbete.

Förklaring:

Person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete, i åldersgruppen 15-74 år. Mäts ofta som andel av arbetskraften.

Förklaring:

Faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. Jämviktsarbetslösheten bestäms i huvudsak av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin. Därmed dämpas pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär att resursutnyttjandet är stramt, med accelererande pris- och löneutveckling som följd.

Förklaring:

Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

Förklaring:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

Förklaring:

Den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker vid oförändrade regler. Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP vid oförändrade regler.

Förklaring:

Det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt och dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än normalt.