2018-04-16

Kommentar till regeringens vårproposition 2018

Regeringens sammantagna bild av den ekonomiska utvecklingen 2018 och 2019 är lik den i Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Regeringen har en något mer optimistisk syn på konsumtionsutvecklingen de kommande åren, men en något mer negativ syn på investeringsutvecklingen, än vad Konjunkturinstitutet har. Regeringens bedömning av utveckling på arbetsmarknaden är lik Konjunkturinstitutets bedömning på kort sikt men regeringen räknar med en lägre arbetslöshet på längre sikt. Vårändringsbudgeten innehåller reformer om ungefär 2,6 miljarder kronor för 2018. Det klimat- och miljöpolitiska inslaget är begränsat.

Mindre skillnader i realekonomisk utveckling på kort sikt

Regeringens prognos för BNP-utvecklingen 2018-2019 är sammantaget i linje med Konjunkturinstitutets prognos från i mars. Regeringen förutser emellertid att både hushållens konsumtion och offentlig konsumtion utvecklas starkare än vad Konjunkturinstitutet bedömer för 2018 och 2019. Vidare bedömer regeringen att investeringarna utvecklas svagare än i Konjunkturinstitutets prognos dessa år.

För åren 2020-2021 bedömer regeringen att BNP ökar något mer än i Konjunkturinstitutet scenario från mars 2018. Hushållen ökar sin konsumtion mer än vad Konjunkturinstitutet bedömer, men däremot förutses en svagare utveckling för den offentliga konsumtionen båda åren. I Konjunkturinstitutets scenario för offentlig konsumtion bedöms den demografiska utvecklingen, med allt fler yngre och äldre, tala för en högre tillväxttakt i den offentliga konsumtionen 2020-2021. I regeringens prognos utvecklas investeringarna starkare än vad Konjunkturinstitutet förutser.

Synen på utvecklingen på arbetsmarknaden är lik mellan Konjunkturinstitutet och regeringen. På längre sikt gör dock regeringen en mer optimistisk bedömning än Konjunkturinstitutet av hur långt arbetslösheten kan falla varaktigt. I regeringens scenario uppgår den så kallade jämviktsarbetslösheten till 6,2 procent 2021, medan Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den uppgår till 6,9 procent vid samma tidpunkt.

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen nya reformer för 2018 om cirka 2,6 miljarder kronor. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kan dessa bara delvis motiveras med att förutsättningarna i ekonomin har ändrats sedan i höstas då budgetpropositionen presenterades. Innehållet i vårändringsbudgeten kan därför delvis sägas utgöra en avvikelse från etablerad praxis och riktlinjerna i förarbetena till riksdagsordningen.

De nivåer för utgiftstaket som regeringen anger i vårpropositionen innebär att utrymmet mellan de prognostiserade utgifterna och utgiftstaket, den så kallade budgeteringsmarginalen, är stort i förhållande till de historiska riktlinjerna. Att budgeteringsmarginalen är stor i förhållande till riktlinjerna innebär i sig inte något problem så länge nivåerna på utgiftstaket är välavvägda i förhållande till överskottsmålet. Det skulle dock vara eftersträvansvärt med en tydlig redovisning av hur det strukturella sparandet påverkas om taket för utgifterna nås fullt ut. Konjunkturinstitutets bedömning är att det är önskvärt att marginalen till utgiftstaket inte blir för stor då utgiftstaket i sådana fall riskerar att förlora sin relevans och tappa sin roll som styråra för den ekonomiska politiken. Att budgeteringsmarginalen nu hålls tillbaka något genom att utgiftstaket för 2021 sätts något lägre som andel av potentiell BNP är därför en tillfredsställande förändring.

I anslutning till VÅP övergår regeringen för 2019 till det nya finanspolitiska ramverket. Regeringen anser att de offentliga finanserna uppfyller överskottsmålet och den konsoliderade bruttoskulden håller sig inom skuldankarets gränser fram till 2021. Konjunkturinstitutet gör en annan bedömning av det strukturella sparandet och har en mer pessimistisk syn.

Nyckeltal


2017

2018

2019

2020

2021

BNP (faktisk)






Regeringen

2,4

2,8

2,2

2,1

1,8

Konjunkturinstitutet

2,4

2,8

2,1

1,9

1,6

Arbetslöshet (procent av arbetskraften)

Regeringen

6,7

6,2

6,2

6,1

6,1

Konjunkturinstitutet

6,7

6,3

6,2

6,2

6,3

Sysselsatta (procentuell förändring)

Regeringen

2,3

1,4

0,6

0,5

0,3

Konjunkturinstitutet

2,3

1,4

0,7

0,4

0,3

KPIF-inflation (årsgenomsnitt)

Regeringen

2,0

1,7

1,7

2,0

2,1

Konjunkturinstitutet

2,0

1,8

1,8

2,0

2,0

Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP)

Regeringen

1,1

1,0

1,0

1,3

1,9

Konjunkturinstitutet

1,1

0,7

1,1

1,2

0,9

Strukturellt sparande (procent av potentiell BNP)

Regeringen

0,7

0,5

0,5

0,8

1,7

Konjunkturinstitutet

0,2

0,0

0,1

0,5

0,5

Anm. Regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser för offentligt finansiellt sparande och strukturellt sparande är inte direkt jämförbara. Konjunkturinstitutet behandlar 2020 och 2021 som scenarioår, där det i scenariot antas aktiva åtgärder för bland annat bibehållen personaltäthet i offentligfinansierade välfärdstjänster. När KI räknar på aviserade åtgärder i BP18 och i övrigt oförändrade regler blir det strukturella sparandet 2019-2021 -0,1 procent, 0,5 procent respektive 1,3 procent av potentiell BNP.

Små miljöelement i vårändringsbudgeten

Det klimat- och miljöpolitiska inslaget i vårändringsbudgeten är litet och omfattar 0,5 miljarder kronor. Ett skäl till det är att mycket hanteras på annat håll. Av de föreslagna satsningarna bedömer Konjunkturinstitutet det utökade stödet till metangasreducering som mest verksamt. Stöd till solceller och den så kallade ecobonusen är ur kostnadseffektivitetsperspektiv tveksamma.

Kommentar till specifika miljöekonomiska åtgärder

Metangasreduceringsstöd

Metangasreduceringsstödet utvidgas med 270 miljoner kronor. Eftersom dessa metangasutsläpp inte beskattas och kan utgöra bas för biogasproduktion bedömer Konjunkturinstitutet att det kan bidra kostnadseffektivt till att ersätta fossila drivmedel.

Elfordonspremie

Stödet till elcyklar omvandlas till en elfordonspremie som får ges även till eldrivna utombordsmotorer. Stödet utvidgas med 45 miljoner kronor. Konjunkturinstitutet bedömer träffsäkerheten i denna typ av stöd som låg.

Ecobonus

Regeringen föreslår att anslaget Klimatinvesteringar ökas med 50 miljoner kronor i syfte att stödja överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Konjunkturinstitutet har tidigare ifrågasatt lämpligheten i detta stöd. Skälet är att det problem som systemet är avsett att lösa, bland annat att minska växthusgasutsläppen, hanteras bättre med andra styrmedel. Se Konjunkturinstitutets remissvar härPDF.

Stöd till solceller

Solcellsstödet utökas med 170 miljoner kronor, bland annat för att ge länsstyrelser möjlighet att snabbare behandla och besluta om ansökningar för solcellsstöd. Konjunkturinstitutet är kritisk till detta stöd och anser att det borde slopas istället för att utökas. Jämfört med elcertifikatsystemet vilket kostnadseffektivt fasar in förnybar el, innebär ett särskilt stöd till solceller avsteg från principen om kostnadseffektivitet och teknikneutralitet.

Konjunkturinstitutets remissvar om stöd till solceller härPDF och härPDF.