2016-02-19

Flera oklar­heter bakom förslag till återvin­ningsmål

Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning på avfallsområdet har tydliga mål för att öka återvinning och minska mängden avfall inom EU. Men hur nivåerna har fastställts motiveras inte. Där bör samhällsekonomiska beräkningar ligga till grund, som sannolikt skiljer sig mellan  medlemsländerna. 

En viktig del i det reviderade förslaget till avfallslagstiftning är att det anges tydliga mål för att öka återvinning och minska mängden avfall inom EU. Exempelvis ska 65 procent av allt kommunalt avfall och 75 procent av allt förpackningsavfall material återvinnas senast 2030. Samma målnivå förutsätts ska gälla för samtliga medlemsländer. 

I korthet anser Konjunkturinstitutet att: 

  • Konsekvensanalysen saknar en tydlig problembeskrivning av vad det är som inte fungerar marknadsmässigt som grund för de olika förslagen till politisk styrning inom avfallsområdet. 
  • Analysen fokuserar på konsekvenser av givna mål, men det saknas en motivering till de föreslagna målnivåerna. Målnivåer bör utgå ifrån en avvägning av samhälleliga kostnader och nyttor av ökad återvinning, vilka sannolikt skiljer sig mellan olika medlemsländer. 
  • Konsekvensanalysen lägger förhållandevis stor vikt vid indirekta effekter av förändrad avfallslagstiftning. De direkta effekterna bör vara det huvudsakliga motivet till varför en förändrad avfallspolitik behövs. 
  • Det är oklart hur kostnaderna för ökad återvinning modelleras. 

Konjunkturinstitutet har granskat Europeiska kommissionens förslag till meddelande om cirkulär ekonomi. Synpunkterna gäller både den ursprungliga konsekvensanalysen bakom det reviderade förslaget till lagstiftning på avfallsområdet (SWD 2014, 208) samt den nya kompletterande konsekvensanalysen som kommissionen nu lägger fram (SWD 2015, 259).