Kommentarer till regeringens vårproposition 2015

Regeringen har en mer pessimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen 2015 och 2016 än i Konjunkturinstitutets senaste prognos. Både investeringar och export kommer enligt Konjunkturinstitutets bedömning att växa avsevärt snabbare i år än vad de gör i regeringens prognos.

Trots den lägre BNP-tillväxten i regeringens prognos bedöms arbetslösheten också bli lägre i år. Konjunkturinstitutet bedömer att det blir svårt att minska arbetslösheten så mycket som i regeringens prognos under 2015 trots att de som får traineejobb och extrajobb i offentlig sektor kommer att räknas som sysselsatta i stället för som arbetslösa.
Forskning tyder på att arbetsmarknadspolitiska program som mest liknar ordinarie anställningar ger bäst resultat. Därför kan exempelvis extrajobb och traineejobben ge positiva resultat på längre sikt. De kan dock också ge en betydande undanträngning av ordinarie arbetstillfällen. Samtidigt tar regeringen bort nedsättningen av socialavgifter för unga, vilket bedöms minska sysselsättningen något.

Höjt tak och grundbelopp i a-kassan bedöms öka jämviktsarbetslösheten något, men kan samtidigt vara motiverat eftersom taket har varit oförändrat sedan 2002. Om taket för ersättningen inte höjs under en lång period fungerar inte a-kassan som en omställningsförsäkring, vilket kan hämma rörligheten på arbetsmarknaden. Den högre ersättningsgraden minskar dock drivkraften till arbetssökande och kan leda till högre löneanspråk.

På lite längre sikt är regeringen mer optimistisk om BNP-tillväxt och arbetslöshet än vad Konjunkturinstitutet är vilket ger starkare offentliga finanser. Skatteintäkterna blir högre eftersom bland annat hushållen antas konsumera mer än i Konjunkturinstitutets prognos vilket ger högre momsintäkter. Samtidigt blir utgifterna för arbetslösheten lägre. Trots det når det finansiella sparandet i den offentliga sektorn bara upp till 0,4 procent av BNP i slutet av prognosperioden (2019).

Prognosen för tillväxten i offentlig konsumtion är osannolikt låg 2016-2019. Det följer av regeringens beräkningstekniska antagande om oförändrade regler i finanspolitiken. Det kommer sannolikt att krävas budgetförstärkande åtgärder framöver om inte det finansiella sparandet ska bli lägre än i regeringens prognos eftersom utgifterna för offentlig konsumtion troligen kommer att bli högre.

Miljöekonomi

Konjunkturinstitutet kommenterar följande miljöpolitiska förslag:

• Stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner
• Höjd skatt på termisk effekt för kärnkraftsreaktorer
• Höjd skatt på bekämpningsmedel och naturgrus
• Ökade anslag för biologisk mångfald

Läs hela miljöekonomiska kommentaren

Nyckeltal

Regeringens prognos i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från mars 2015. Procentuell förändring om inte annat anges.

* Regeringen baserar sin prognos på nya utfall från SCB som kom efter publiceringen av Konjunkturinstitutets prognos.