2014-10-23

Kommentar till budgetpropositionen för 2015

Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2014-2018 är med några undantag mycket lik Konjunkturinstitutets augustiprognos. Regeringen är mer optimistiskt om hushållens konsumtion 2015, men i gengäld mer pessimistisk om investeringsutvecklingen.

Arbetslösheten faller också snabbare 2015-2016 än i Konjunkturinstitutets prognos. Det är rimligt eftersom de som deltar i traineejobb och extrajobb i offentlig sektor kommer att räknas som sysselsatta i stället för som arbetslösa.

Flera reformer inom arbetsmarknadspolitiken

På kort sikt är det troligt att reformerna inom arbetsmarknadspolitiken leder till lägre arbetslöshet i den utsträckning deltagare i nya program räknas som sysselsatta. På lång sikt är effekten mindre klar.
Forskning tyder på att arbetsmarknadspolitiska program som mest liknar ordinarie anställningar ger bäst resultat. Därför kan exempelvis traineejobben ge positiva resultat på längre sikt. De kan dock också ge en betydlig undanträngning av ordinarie arbetstillfällen.

Samtidigt tar regeringen bort nedsättningen av socialavgifter för unga, vilket kan påverka sysselsättningen negativt. Den särskilda löneskatten för äldre riskerar att leda till ett tidigare utträde från arbetsmarknaden, vilket också minskar sysselsättningen.

Höjt tak och grundbelopp i a-kassan ökar jämviktsarbetslösheten. Den högre ersättningsgraden minskar drivkraften till arbetssökande och kan leda till högre löneanspråk.

Otydliga besked om överskottsmålet

Åtgärderna i budgeten kan förväntas bidra till en något starkare konjunkturutveckling 2015-2016. Anledningen är att ökad offentlig konsumtion, som exempelvis satsningar på utbildning och äldreomsorg, på kort sikt kan förväntas öka efterfrågan mer än den minskning av hushållens konsumtion som skattehöjningarna leder till.
Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen överskattar skattehöjningarnas positiva offentligfinansiella effekter. Anledningen är att skattehöjningarna kan förväntas leda till lägre sysselsättning och färre arbetade timmar på lång sikt, vilket utvecklas i Konjunkturinstitutets remissvar till regeringen nyligen.

På längre sikt är regeringens prognos för utvecklingen av offentlig konsumtion svag. I prognosen minskar offentlig konsumtion per capita 2016-2018, vilket skulle innebära en sänkt nivå för offentliga välfärdstjänster.

Det är därför sannolikt att regeringen kommande år genomför åtgärder som upprätthåller nivån på välfärdstjänsterna. Om detta inte ska försvaga de offentliga finanserna måste det genomföras skattehöjningar eller utgiftsneddragningar på andra områden.

Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen är i grunden optimistisk med balanserat konjunkturläge 2018.

Konjunkturinstitutet anser därför att det inte är stabiliseringspolitiskt motiverat att avvika från en procents överskott i de offentliga finanserna 2018, givet den utveckling som prognosen tecknar.

Miljöekonomi

Konjunkturinstituet kommenterar flera miljöpolitiska förslag i budgetpropositionen, bland annat:

  • Blocköverskridande energikommision
  • Klimatpolitiskt ramverk
  • Mer uniforma energi- och koldioxidskatter
  • Skatt på vägslitage
  • Kommunalt stöd för klimatinvesteringar
  • Ökade anslag för biologisk mångfald

Läs hela miljöekonomiska kommentaren

Nyckeltal

Regeringens prognos budgetproposition för 2015 jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från augusti 2014. Procentuell förändring om inte annat anges.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

BNP (faktisk)

Regeringen

1,5

2,1

3,0

3,2

2,6

2,4

Konjunkturinstitutet

1,6

1,8

3,1

3,4

2,9

2,4

Arbetslöshet (procent av arbetskraften)

      

Regeringen

8,0

7,9

7,3

6,7

6,4

6,1

Konjunkturinstitutet

8,0

7,9

7,6

7,3

6,7

6,2

Sysselsättning

      

Regeringen

1,0

1,3

1,4

1,2

0,9

0,8

Konjunkturinstitutet

1,0

1,2

1,2

1,1

1,2

1,0

KPIF (årsgenomsnitt)

      

Regeringen

0,9

0,6

1,4

1,8

1,9

2,0

Konjunkturinstitutet

0,9

0,6

1,5

1,7

1,9

2,0

Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP)

      

Regeringen

-1,3

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

Konjunkturinstitutet

-1,2

-2,2

-1,3

-0,5

0,5

1,3