Kommentarer till regeringens vårproposition 2013

Regeringen och Konjunkturinstitutet har en likartad syn på den svenska ekonomins utveckling de närmaste åren, regeringen är dock lite mer pessimistiska om utvecklingen på arbetsmarknaden. Men på lite längre sikt, åren 2015-2017, är skillnaderna i prognoserna större. Regeringen räknar med en betydligt starkare tillväxt i BNP och även om de i sin prognos har reviderat ner nivån på potentiell BNP 2017 ligger den 1,7 procent eller ca 70 miljarder kronor högre än Konjunkturinstitutets bedömning.

Kommentar om prognos och finanspolitik

Regeringen bedömer att det finns ett visst utrymme för ofinansierade åtgärder i budgetpropositionen för 2014. Till skillnad från Konjunkturinstitutet ser regeringen ett fortsatt utrymme för ofinansierade åtgärder fram till och med 2017. Det förklaras framför allt av att potentiell BNP 2017 är högre i regeringens prognos.
 
Regeringens prognos baseras på oförändrade regler där bland annat statsbidragen till kommunerna är i stort sett oförändrade. Prognosen innebär därför att kommunerna sannolikt tvingas dra ner på personaltätheten i offentliga tjänster.
 
Regeringen satsar på fler tillfälliga utbildnings- och praktikplatser 2013 och 2014 med syfte att motverka att fler blir långtidsarbetslösa samt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet anser att detta är konjunkturellt välmotiverade åtgärder som kan bidra till att motverka att lågkonjunkturen får ytterligare varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden.
 
I vårpropositionen uttrycker regeringen vissa reformambitioner som bland annat ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt i syfte att stärka drivkrafterna för arbete. Konjunkturinstitutet bedömer att, även med regeringens mer optimistiska bedömning av potentiell BNP, är utrymmet för ytterligare skattesänkningar begränsat om man samtidigt vill bibehålla nivån på det offentliga åtagandet och uppfylla överskottsmålet.

Kommentarer om miljö- och energipolitik

Vidare föreslår regeringen en kvotplikt för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel som ska träda i kraft under 2014. Att ersätta det nuvarande systemet är nödvändigt utifrån EU:s statsstödsregler. Men förslaget går i strid mot regeringens egna krav att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel. Konjunkturinstitutet anser att en kvotplikt inte klarar regeringens krav på att styrmedel bör vara kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och teknikneutrala.

Nyckeltal i jämförelse

Regeringens prognos i 2013 års ekonomiska vårproposition jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från mars i år, procentuell förändring om inte annat anges