Kommentar till budgetpropositionen för 2013

Regeringen har en betydligt mer optimistisk syn än Konjunkturinstitutet om den svenska ekonomins utveckling till 2016. Det är framför allt en starkare utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna och exporten som ligger bakom den högre BNP-tillväxten i regeringens prognos. Även arbetsmarknaden utvecklas starkare och arbetslösheten faller betydligt mer i regeringens prognos.

Olikheterna i prognoserna beror främst på olika bedömningar av i vilken utsträckning och hur snabbt regeringens tidigare genomförda reformer av bland annat skattesystem och arbetslöshetsförsäkring påverkar jämviktsarbetslösheten. Konjunkturinstitutet gör en mindre optimistisk bedömning och tror att jämviktsarbetslösheten är ungefär 6,5 procent 2015 medan regeringen tror 5,1 procent.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ofinansierade åtgärder om 23 miljarder kronor genomförs 2013. Det är bra att genomföra ofinansierade åtgärder när konjunkturläget är svagt. Det bidrar till att påskynda konjunkturåterhämtningen och motverkar uppgången i långtidsarbetslösheten. Men eftersom utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder 2013-2016 enligt Konjunkturinstitutets bedömning är begränsat innebär en satsning på 23 miljarder kronor 2013 att finanspolitiken måste ges en åtstramande inriktning framöver för att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska uppnås.

I regeringens prognos finns ett betydligt större utrymme för permanenta ofinansierade åtgärder åren efter 2013 än enligt Konjunkturinstitutets bedömning. Det beror främst på att regeringen tror på en varaktigt högre sysselsättning och en starkare produktivitetsutveckling, vilket ger en högre potentiell BNP-nivå under åren 2013—2016. Då blir skatteintäkterna större och utgifterna för bland annat arbetslöshetsförsäkringen lägre.

Regeringens satsningar på fler utbildningsplatser och på arbetsmarknadspolitiska åtgärder med syfte att förhindra långtidsarbetslöshet är välmotiverade åtgärder som bidrar till att motverka att lågkonjunkturen får varaktiga negativa effekter på arbetsmarknaden.

Satsningarna på investeringar i järnvägsnätet visar att regeringen har identifierat det stora kapacitetsproblemet. De hittills föreslagna infrastruktursatsningarna räcker dock knappt till att upprätthålla investeringarna som andel av BNP. Mätt på detta sätt är det alltså ingen ambitionshöjning jämfört med de senaste åren. Dessa projekt tar tid att planera och kommer till största delen att påbörjas när konjunkturläget redan har förbättrats.

Konjunkturinstitutet instämmer i bedömningen av problemen med att ha en högre bolagsskattesats än omvärlden. En sänkning av bolagsskatten gör det mer lönsamt att investera och redovisa vinster i Sverige vilket ger en större skattebas. De kortsiktiga effekterna på BNP och sysselsättning är dock begränsade.

Nyckeltal i jämförelse

Regeringens prognos i budgetpropositionen för 2013 jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från augusti 2012, procentuell förändring om inte annat anges.