Sänkt restaurang- och cateringmoms

Konjunkturinstitutet delar bedömningen att en skattesänkning kan resultera i varaktiga sysselsättningsökningar. Vi tror dock på mindre effekter och högre kostnader per nytt jobb.

Det förslag som lagts av utredningen om sänkt restaurang- och cateringmoms kan leda till ökad sysselsättning på två sätt. Det ena är att restaurangbesöken ökar och att matlagning hemma därmed minskar, vilket skulle frigöra tid till att öka det totala antalet arbetade timmar i samhället. Det andra är att den väntade sysselsättningsökningen i restaurangbranschen leder till varaktigt lägre arbetslöshet.

Osäkert om fler restaurangbesök gör att vi hinner jobba mer

Att priserna på restaurang- och cateringtjänster sjunker med en sänkt moms är rimligt att anta. Utredningen antar att det i sin tur leder till att vi kommer laga mat hemma i mindre utsträckning än idag, och att vi då skulle öka vår arbetstid med i genomsnitt en fjärdedel av den sparade tiden. På det sättet räknar man med att antalet årsarbetskrafter skulle öka med 2 500.

Konjunkturinstitutet anser att den bedömningen är hög och dessutom mycket osäker. Denna effekt beror både på i vilken utsträckning man faktiskt väljer att ersätta matlagningen hemma med restaurangbesök och hur mycket tid som verkligen sparas genom att äta ute.

Fler jobb i restaurangsektorn ger inte nödvändigvis fler jobb i Sverige

Utredningen räknar med en ökad efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster och därmed en ökad arbetskraftefterfrågan inom dessa branscher. Man bedömer också att denna ökning inte skulle motsvaras av en minskning i övriga branscher, vilket i sin tur betyder att den varaktiga sysselsättningen skulle stiga. Konjunkturinstitutet bedömer däremot att sänkt moms leder till undanträngningseffekter och att den varaktiga sysselsättningsökningen är mindre än de 3 500 helårsarbetskrafter som utredningen antar.