The Excess Cost of Supplementary Constraints in Climate Policy: The Case of Sweden's Energy Intensity Target

Det övergripande syftet med denna rapport är att studera de samhälls­ekonomiska kostnaderna för att uppnå både energiintensitetsmålet och klimatmålet via förändrade koldioxid- och energiskatter.

Analysen vilar på insikten att klimat- och energiskatterna till stora delar har gemensamma skattebaser och därför styr mot båda målen.

I rapporten analyseras de samhällsekonomiska kostnaderna av olika nivåer på klimat- och energiskatterna i termer av påverkan på BNP år 2020. För att beakta relevanta effekter på energianvändning och utsläpp, samt övriga effekter på ekonomin används Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell EMEC.

In English

From the perspective of climate policy, a target for energy efficiency could imply costly overlappin gregulation. We estimate, using a computable general equilibrium model of the Swedish economy, the potential economic cost of attaining the national 2020 energy intensity target by means of tax policy instruments.

Our analysis shows that the efforts to meet the energy intensity target will also reduce carbon dioxide emissions, but at excessive costs compared to alternative climate policy instruments. Moreover, attainment of the energy intensity target will call for policy instruments additional to those needed for fulfilling the national climate policy target. The results are sensitive to the development of the nuclear energy production as the definition of energy intensity includes conversion losses in electricity production.