Lägre löneökningar och ränta kan ge fler jobb

De närmaste åren präglas av hög arbetslöshet och låg produktivitetstillväxt i näringslivet. Löneökningar på central och lokal nivå väntas sammantaget uppgå till i genomsnitt 3 procent per år 2013—2015 och arbetslösheten minskar till 7 procent först 2015.

Konjunkturåterhämtningen skulle snabbas på om lägre löneökningar backades upp av en sänkt styrränta. En snabbare nedgång i arbetslösheten försvåras dock av ökade problem för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer. Den bedömningen gör Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten.

Eurokrisen påskyndar strukturomvandlingen där exportindustrin tappar marknadsandelar och vinster medan inhemskt orienterade företag möter en starkare efterfrågan och stigande lönsamhet. Varslen ökar och många jobb riskerar att inte komma tillbaka i de företag där de försvinner.

Lågkonjunkturen fördjupas i närtid

Ny statistik och nya indikatorer visar på att lågkonjunkturen fördjupas i närtid. Arbetslösheten ökar till ca 8 procent nästa år och blir fortsatt hög åren därefter. Sviterna av finanskrisen innebär dessutom att produktivitetstillväxten blir fortsatt svag. Enligt historiska mönster är denna utveckling förenlig med löneökningar på central och lokal nivå på sammantaget 3 procent per år 2013—2015.

Om arbetsmarknadens parter skulle bryta det historiska mönstret så att löneökningstakten blev lägre, skulle konjunkturåterhämtningen gå snabbare förutsatt att Riksbanken samtidigt sänker styrräntan mer. Ju mer transparent och trovärdigt Riksbanken agerar desto mer kan parterna förutse dess agerande vilket ökar sannolikheten för att de tar konjunkturell hänsyn i lönebildningen. För att Riksbanken ska sänka styrräntan krävs också att parterna trovärdigt signalerar att en lägre löneökningstakt kommer till stånd.

Tydliga tecken på sämre matchningseffektivitet

Nya beräkningar visar tydliga tecken på att matchningseffektiviteten har försämrats under de senaste åren. En möjlig förklaring är att den långa och djupa lågkonjunkturen har medfört att företagens vakanser och de arbetslösas kvalifikationer överensstämmer sämre än tidigare.

Samtidigt har politiska reformer stimulerat ett ökat deltagande i arbetskraften, varav jämförelsevis många har svårt att få jobb och troligtvis direkt hamnat i arbetslöshet. En förbättrad matchningseffektivitet är nödvändig för att arbetslösheten markant ska kunna minska framöver. Här kan politiska åtgärder komma att behövas.

Lönegapet mellan könen minskar långsamt

Löneskillnader mellan kvinnor och män beror i hög grad på att könen är ojämnt fördelade över olika näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. Eftersom faktorer som yrke och utbildningsinriktning är trögrörliga kommer lönegapet sannolikt att finnas kvar under lång tid framöver. Även om löneskillnaderna har minskat överlag är de fortfarande störst på de högsta lönenivåerna. Denna effekt innebär att det oförklarade lönegapet stiger vid högre inkomster. I en internationell jämförelse är denna så kallade glastakseffekt relativt stor i Sverige och finns såväl i privat som i offentlig sektor.