2016-03-23

Konjunkturläget mars 2016

Ekonomisk politik driver stark tillväxt

Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar efterfrågan som växer på bred front även 2016. Detta innebär att sysselsättningen fortsätter att utvecklas starkt och att arbetslösheten sjunker. Sverige går därmed in i en högkonjunktur. Inflationen förblir samtidigt låg och inflationsmålet nås först 2018.

De senaste årens starka utveckling i Sverige är delvis en följd av att den globala ekonomin återhämtar sig efter finanskrisen. Dessutom har penningpolitiken varit expansiv och stimulerat inhemsk efterfrågan.

Lågräntepolitiken har även bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas. Under 2016 och 2017 ökar sysselsättningen med 140 000 personer.

Expansiv finans- och penningpolitik bidrar till högkonjunkturen

De offentliga finanserna stärktes i betydande grad 2015 till följd av en stark konjunkturutveckling. Den stora flyktinginvandringen bildar dock ett utgiftstryck i offentlig sektor de närmaste åren.

Konjunkturinstitutet bedömer att en stor del av dessa utgifter lånefinansieras. Det innebär att finanspolitiken blir expansiv och är en viktig orsak till den högkonjunktur svensk ekonomi står inför. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande består till och med 2018.

Riksbanken låter reporäntan ligga still på −0,50 procent till sommaren 2017 vilket ytterligare förstärker högkonjunkturen. Mot bakgrund av fortsatt låg inflation och låga inflationsförväntningar är detta nödvändigt för att få upp inflationen till målet 2018.

Strukturella utmaningar återstår

Högkonjunkturen medför att arbetslösheten sjunker ned till 6,3 procent 2017. Men sannolikt ökar arbetslösheten åren därpå när allt fler flyktinginvandrare kommer in i arbetskraften.

Den ökade befolkningen medför även stora utmaningar för bostadsmarknaden. På grund av låga investeringar under en längre period finns det ett stort uppdämt behov av bostäder. Nuvarande höga nivå på bostadsbyggandet bedöms därför inte vara tillräcklig för att komma tillrätta med den rådande bostadsbristen.

Nyckeltal


2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP till marknadspris

2,3

4,1

3,5

2,3

1,9

1,6

2,0

BNP per invånare

1,3

3,0

2,3

0,9

0,3

0,0

0,5

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

3,8

3,3

2,6

2,0

1,6

1,8

BNP i världen

3,4

3,1

3,2

3,5

3,8

3,9

3,8

Bytesbalans (1)

4,2

4,9

6,4

5,7

5,3

4,8

4,6

Arbetade timmar (2)

1,8

1,0

2,0

1,7

1,1

0,6

0,4

Sysselsättning

1,4

1,4

1,7

1,4

1,0

0,7

0,6

Arbetslöshet (3)

7,9

7,4

6,7

6,3

6,2

6,4

6,7

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,1

–1,1

0,0

0,7

1,0

0,8

0,4

BNP-gap (5)

–2,1

–0,5

0,6

1,1

1,0

0,7

0,3

Timlön (6)

2,8

2,5

3,2

3,4

3,6

3,6

3,4

Arbetskostnad per timme (2)

1,7

4,2

3,6

3,5

3,6

3,6

3,4

Produktivitet (2)

0,5

2,6

1,3

0,9

0,9

1,0

1,3

KPI

–0,2

0,0

0,8

1,2

3,2

3,5

3,2

KPIF

0,5

0,9

1,3

1,5

2,1

2,4

2,2

Reporänta (7,8)

0,00

–0,35

–0,50

0,00

1,00

1,75

2,50

Tioårig statsobligationsränta (7)

1,7

0,7

1,1

2,0

2,9

3,8

4,3

Kronindex (KIX) (9)

106,8

112,6

109,8

108,0

105,9

103,8

101,7

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,6

–0,3

–0,3

–0,6

0,2

0,6

0,9

Strukturellt sparande (10)

–0,9

–0,2

–0,4

–1,0

–0,5

0,0

0,7

Maastrichtskuld (1)

44,9

43,4

41,7

41,1

40,2

39,1

37,6


Procentuell förändring om inget annat anges.

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Procent.
  8. Vid årets slut.
  9. Index 1992-11-18=100.
  10. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunktur­institutet.

Prognoschef Jesper Hansson presenterar rapporten

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb