2012-08-29

Konjunkturläget Augusti 2012

Ny konjunktursvacka väntar efter tillfälligt stark tillväxt

Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen. Men tillväxten försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Den starka kronan dämpar inflationstrycket. Riksbanken väntas sänka räntan till 1 procent. Det visar Konjunkturinstitutets prognos som publiceras i dag.

Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. Medan många länder visar svag tillväxt var BNP-tillväxten i Sverige under andra kvartalet 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark som BNP-siffrorna visar. BNP för helåret 2012 beräknas öka med måttliga 1,3 procent.

Den svaga utvecklingen i omvärlden tillsammans med förstärkningen av kronan innebär att svensk konjunkturåterhämtning får jämförelsevis liten draghjälp från exporten. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan, vilket också har varit fallet de senaste åren. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik 2013. Åren därefter stramas finanspolitiken åt något för att överskottsmålet ska uppnås.

Tillväxten 2012 och 2013 är för svag för att arbetsmarknadsläget ska förbättras. Istället stiger arbetslösheten till närmare 8 procent i slutet av 2013 för att därefter minska. Det svaga konjunkturläget och förstärkningen av kronan håller tillbaka inflationstrycket. För att skynda på återhämtningen och komma närmare inflationsmålet behöver därför penningpolitiken vara expansiv under lång tid. I prognosen sänks reporäntan till 1 procent före årsskiftet.

Risk för ännu starkare krona


Kronan har under sommaren snabbt förstärkts till den nivå som Konjunkturinstitutets tidigare bedömt gradvis skulle uppnås först 2016. Växelkursens utveckling är alltid svår att förutse. Konjunkturinstitutets prognos innebär att kronans växelkurs kommer att ligga ungefär still på den genomsnittliga nivån från augusti de kommande åren. Men skulle kronan fortsätta att förstärkas kan reporäntan behöva sänkas ytterligare.

Valda indikatorer

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP

–5,0

6,2

3,9

1,3

1,8

   

BNP, kalenderkorrigerad

–4,9

5,9

3,9

1,7

1,8

2,8

2,8

2,5

Bytesbalans (1)

6,8

6,8

7,0

6,9

6,5

6,1

5,7

5,5

Arbetade timmar (2)

–2,6

2,6

2,3

0,4

0,1

1,1

1,4

0,9

Sysselsättning

–2,1

1,1

2,1

0,4

0,0

0,8

1,3

0,8

Arbetslöshet (3)

8,3

8,4

7,5

7,6

7,9

7,7

7,0

6,6

Arbetsmarknadsgap (4)

–3,4

–2,5

–1,4

–1,7

–2,1

–1,4

–0,5

–0,1

BNP-gap (5)

–7,6

–4,3

–1,9

–2,4

–2,4

–1,3

–0,3

0,2

Timlön i näringslivet (6)

3,2

2,5

2,7

3,3

2,8

2,8

2,9

3,1

Arbetskostnad i näringslivet (2)

2,4

–0,8

2,8

3,9

2,9

2,9

3,0

3,2

Produktivitet i näringslivet (2)

–3,6

4,0

2,5

1,8

1,9

2,1

1,8

2,1

KPI

–0,5

1,2

3,0

1,1

0,8

1,3

2,2

2,5

KPIF

1,7

2,0

1,4

1,1

1,3

1,1

1,5

1,9

Reporänta (7) (8)

0,25

1,25

1,75

1,00

1,00

1,50

2,00

2,75

Tioårig statsobligationsränta (7)

3,2

2,9

2,6

1,7

2,4

3,2

3,7

4,1

Kronindex, KIX (9)

122,8

114,3

107,6

105,4

103,4

103,5

103,7

103,7

BNP i världen

–0,6

5,3

3,8

3,4

3,8

4,2

4,4

4,5

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,0

–0,1

0,1

–0,3

–0,4

0,2

1,0

1,4

Konjunkturjusterat sparande (10)

1,9

2,1

1,4

1,2

0,8

0,9

1,3

1,5

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP