Prognosuppdatering oktober 2008

Till följd av den fördjupade finanskrisen är bilden av konjunkturutvecklingen betydligt mörkare än i augusti, då Konjunkturinstitutet presenterade sin senaste prognos. Här följer en sammanfattning av den prognosuppdatering som Urban Hansson Brusewitz presenterar på presskonferensen den 29 oktober 2008. Detta är en översiktlig uppdatering av augustiprognosen och osäkerheten är betydande. Nästa fullständiga prognos presenteras den 19 december 2008.

Konjunkturinstitutet gör bedömningen att tillväxten i OECD-området blir cirka 1,5 procent i år och nära noll nästa år, vilket är den svagaste tillväxten i den industrialiserade världen på 25 år. Återhämtningen av konjunkturen i OECD kommer först efter 2010. Att tillväxten stärks något 2010 beror bland annat på att styrräntan fortsätter att sänkas ned mot cirka 1 procent i USA och drygt 2 procent i Euroområdet.

Även världen utanför OECD-området drabbas av finanskrisen. Den globala tillväxten hamnar under 3 procent nästa år jämfört med knappt 4 procent i år.

Svensk ekonomi

I augusti 2008 räknade Konjunkturinstitutet med en tillväxt på cirka 1,5 procent i år och nästa år. KI räknade med att ekonomin skulle återhämta sig 2010 och att arbetslösheten skulle stanna under 7 procent. Nu är bilden av konjunkturutvecklingen betydligt mörkare.

Barometerindikatorn för oktober, som sammanfattar stämningsläget hos företag och hushåll, uppvisar det sämsta stämningsläget sedan mätningarna började 1996. Aktiviteten i svensk ekonomi har avtagit markant den senaste tiden.
 
KI räknar med att svensk BNP kommer att falla fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2009. Faktisk BNP-tillväxt uppgår till cirka 1,2 procent i år och -0,1 procent 2009 (kalenderkorrigerad -0,0 procent). KI räknar alltså med att BNP stagnerar, vilket är den svagaste BNP-utvecklingen sedan 1993.
 
Under 2010 stärks BNP-tillväxten något då den internationella tillväxten återhämtar sig något. Tillväxten ligger dock under den trendtillväxten och är inte tillräcklig för att dra med sig sysselsättningen uppåt.
 
Lågkonjunkturen blir utdragen och enligt KI:s bedömning kommer återhämtningen först 2011 och 2012. Det låga resursutnyttjandet kommer att finnas kvar några år efter prognosperioden.
 
Arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden anpassar sig normalt med viss fördröjning till efterfrågeutvecklingen. Sysselsättningen började falla det tredje kvartalet i år. Anställningsplanerna i Konjunkturbarometern tyder på att sysselsättningen fortsätter att minska det fjärde kvartalet 2008. Varsel och färre nyanmälda platser tyder också på minskad sysselsättning.

Den hittills svaga produktivitetstillväxten har kraftigt höjt företagens kostnader per producerad enhet och dämpat företagens vinstmarginaler. Det finns därför ett tryck på företagen att hålla tillbaka arbetsstyrkan för att förbättra produktiviteten. Sysselsättningen minskar både 2009 och 2010. KI räknar med att sysselsättningen 2009 och 2010 sammantaget minskar med totalt cirka 100 000 personer jämfört med 2008.
 
Trots positiva effekter av den demografiska utvecklingen och arbetskraftsstimulerande ekonomiska reformer stagnerar arbetskraften under de kommande åren.
 
Arbetslösheten (ILO) hamnar något över 8 procent 2010.
 
Exporten. Exporten utvecklas mycket svagt nästa år (cirka 1 procent) till följd av svag utveckling av svensk exportmarknadstillväxt och tappade marknadsandelar.
 
Hushållens konsumtion. De reala effekterna på hushållens konsumtion väntas bli betydligt mer varaktiga än KI bedömde i augusti. Konsumtionen dämpas på grund av kreditåtstramningen och det osäkra ekonomiska läget. Hushållens konfidensindikator (CCI) har inte varit så svag sedan 1993. KI:s bedömning är att hushållens konsumtion växer med cirka 1 procent nästa år. Konsumtionstillväxten 2008-2009 blir den svagaste, under en tvåårsperiod, sedan 90-talskrisen.
 
Investeringar. Dagens Konjunkturbarometer visar på ett väsentligt lägre kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin vilket bidrar till att näringslivets investeringar i maskiner och anläggningar faller 2009. Kreditåtstramningen och svagare efterfrågan bidrar till att bostadsinvesteringarna minskar nästa år. Tillväxten i investeringar hålls uppe av att offentliga investeringar i infrastruktur utvecklas starkt.
 
Inflation. Inflationen dämpas relativt snabbt de kommande två åren. Det finns således ingen målkonflikt för Riksbanken mellan att stabilisera resursutnyttjandet och att upprätthålla inflationsmålet. KI räknar med att Riksbanken sänker reporäntan till ner mot 2 procent i mitten av nästa år och att reporäntan ligger kvar där under 2010. Den penningpolitiska bedömningen bygger på att finanspolitikens inriktning ungefär följer den bedömning som gjordes i KI:s augustiprognos, dvs. ofinansierade reformer på drygt 30 miljarder kronor 2009 och ytterligare cirka 30 miljarder kronor 2010.
 
Offentliga finanser. Den försämrade konjunkturbilden försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande betydligt 2008-2010 jämfört med augustiprognosen. Den konjunkturellt betingade försvagningen medför att sparandet sannolikt blir negativt både 2009 och 2010. KI har inte gjort någon ny finanspolitisk prognos för 2010.

Den försämrade konjunkturbilden i kombination med ett i utgångsläget högt konjunkturjusterat sparande talar för att finanspolitiken sammantaget kan tillåtas vara mer expansiv jämfört med den bedömning som KI gjorde i augusti.