|
|
PRESSMEDDELANDE |
KONJUNKTURLÄGET DECEMBER 2008 |
Lågkonjunkturen fördjupas 2009 och 2010
Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i Sverige. BNP sjunker med närmare 1 procent 2009 och konjunkturnedgången fortsätter 2010. Regeringen förutses föreslå ytterligare finanspolitiska åtgärder och Riksbanken sänker reporäntan till 1,00 procent. Trots den expansiva ekonomiska politiken bottnar konjunkturen först i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet sysselsatta minskar med ca 135 000 personer.
Den globala lågkonjunkturen och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i Sverige 2009; exporten minskar, konsumtionen nästintill stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden försvagas och BNP bedöms fortsätta att falla det första kvartalet 2009. Till följd av bland annat en expansiv ekonomisk politik blir BNP-tillväxten åter positiv under det andra halvåret 2009, men tillväxten förblir mycket svag. Sammantaget minskar BNP med 0,9 procent helåret 2009. En något starkare internationell BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken bidrar till att BNP-tillväxten i Sverige stiger till 1,9 procent 2010. Arbetslösheten stiger till 9 procent 2010
Antal varsel om uppsägning har ökat dramatiskt, samtidigt som antalet nyanmälda lediga platser fortsatt att minska och företagens anställningsplaner justerats ner. Företagen minskar sysselsättningen med närmare 3 procent 2009 i syfte att anpassa antalet anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga sektorn, varför den totala sysselsättningen minskar med ca 2 procent 2009. År 2010 fortsätter sysselsättningen falla med drygt 1 procent. Antalet sysselsatta personer blir därmed ca 135 000 färre jämfört med 2008. Arbetslösheten fortsätter att stiga och blir 9 procent 2010. Reporäntan sänks till 1,00 procent 2009
Riksbanken har sedan oktober sänkt reporäntan i snabb takt med totalt 2,75 procentenheter till 2,00 procent. De mycket dystra konjunkturutsikterna och den snabbt fallande inflationstakten gör att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan ner till 1,00 procent våren 2009. Den expansiva penningpolitiken får störst genomslag på inflationen bortom 2010 och inflationen blir därför påtagligt lägre än inflationsmålet 2009 och 2010. Mätt med Riksbankens operativa inflationsmått, KPI med fast ränta (KPIF), minskar inflationen från 2,7 procent 2008 till 0,7 procent 2010. Till följd av bland annat räntesänkningar uppgår KPI-inflationen 2009 till endast —0,2 procent. Därefter stiger KPI-inflationen till 0,4 procent 2010. Ytterligare finanspolitiska åtgärder dämpar lågkonjunkturen
De offentliga finanserna är starka samtidigt faller resursutnyttjandet snabbt 2009 och 2010. Därför bedömer Konjunkturinstitutet att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in för att dämpa den snabba konjunkturnedgången. Konjunkturinstitutets prognos utgår från att riksdagen kommer att besluta om nya ofinansierade inkomstminskningar och utgiftsökningar på ca 7 miljarder kronor för 2009 samt ytterligare ca 50 miljarder kronor för 2010. Den tillkommande expansiva finanspolitiken 2009 och 2010 uppskattas medföra att BNP blir ca 1,5 procent högre och sysselsättningen ca 1,0 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet vid den hittills beslutade och aviserade finanspolitiken. Överskottsmålet underskrids 2010. Det konjunkturjusterade sparandet behöver därför förstärkas åren närmast efter 2010 för att undvika ett fortsatt underskridande av överskottsmålet.
Tabell: Valda indikatorerÅrlig procentuell förändring respektive procent
| BNP till marknadspris
|
4,2
|
2,5
|
0,8
|
–0,9
|
1,9
|
| BNP, kalenderkorrigerad
|
4,6
|
2,7
|
0,5
|
–0,8
|
1,6
|
| Real BNI per capita
|
5,5
|
3,0
|
–0,8
|
–2,3
|
1,1
|
| Bytesbalans (1)
|
8,5
|
8,4
|
7,2
|
6,7
|
6,6
|
| Antal arbetade timmar (2)
|
1,9
|
3,5
|
1,5
|
–2,0
|
–1,0
|
| Sysselsättning
|
1,8
|
2,4
|
1,0
|
–2,0
|
–1,1
|
| Arbetslöshet (ILO) (3)
|
7,1
|
6,2
|
6,1
|
7,9
|
9,0
|
| Arbetsmarknadsgap
|
–2,2
|
–0,3
|
0,0
|
–2,8
|
–4,4
|
| Timlön i näringslivet (KL)
|
3,1
|
3,4
|
4,0
|
3,6
|
3,0
|
| Arbetskostnad i näringslivet (NR) (2)
|
2,5
|
3,6
|
3,0
|
3,5
|
3,2
|
| Produktivitet i näringslivet (2)
|
3,9
|
–0,9
|
–1,4
|
1,9
|
3,6
|
| KPI
|
1,4
|
2,2
|
3,5
|
–0,2
|
0,4
|
| KPIX
|
1,4
|
1,5
|
2,7
|
1,1
|
0,7
|
| KPIF
|
1,2
|
1,2
|
2,5
|
0,8
|
1,1
|
| Reporänta (4)
|
3,00
|
4,00
|
2,00
|
1,00
|
1,00
|
| Tioårig statsobligationsränta (4)
|
3,6
|
4,3
|
3,0
|
3,3
|
3,9
|
| Kronindex (KIX) (4)
|
108,7
|
111,6
|
121,2
|
117,2
|
111,2
|
| Offentligt finansiellt sparande (5)
|
2,4
|
3,7
|
2,2
|
–1,3
|
–2,5
|
| Konjunkturjusterat sparande (6)
|
2,7
|
3,3
|
2,9
|
1,0
|
0,1
|
(1) Procent av BNP. (2) Kalenderkorrigerad. (3) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. I procent av arbetskraften. (4) Vid årets slut. (5) Procent av BNP. (6) Procent av potentiell BNP. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Publicerad: 19 december 2008
|
|
Den finansiella krisens effekter på svensk ekonomi, (pdf, 6 sid)Den finansiella krisen — utveckling under 2008, (pdf, 11 sid) Konjunktukrinstitutets kortsiktiga indikatorer, (pdf, 4 sid) Varsel och dess samband med arbetslösheten, (pdf, 5 sid) Sysselsättningseffekter av sänkta arbetsgivaravgifter, (pdf, 3 sid)
Pris (exkl moms): |
293 |
kr/nr |
Mats Dillén, generaldirektör08-453 59 66, mobil 0768-01 52 22Anna Maria Böök, informationschef
08-453 59 11, mobil 070-250 23 07
|
