2013-12-10

Miljö, ekonomi och politik

Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta

Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.

Klimatmål bör formuleras i termer av det miljöproblem vi vill lösa och inte i termer av de medel vi har för att lösa det. Därför behövs utsläppsmål men inte mål för förnybar energi och energieffektivisering.

Onödiga mål leder till onödiga styrmedel som fördyrar politiken. Centralt vid styrmedelsutformning är kostnadseffektivitet och att förstärka marknadens prissignaler, till exempel genom skatter.

Men energiskattens många mål komplicerar styrningen. Energiskatten tas ut på el, bränslen för uppvärmning och drivmedel för transporter och arbetsmaskiner. I dagsläget är energiskatten högre för bensin än för diesel, högre för el i södra än i norra Sverige, lägst för industrin och omfattar endast vissa biobränslen.

Ingen kostnadseffektiv väg mot miljömål

Tidigare syftade skatten i huvudsak till att vara en inkomstkälla för staten. Numera ska skatten även styra energianvändningen mot energieffektiviseringsmålet och förnybarhetsmålet, samt minska trafikens luftföroreningar. Det gör att energiskattens mål inte nås kostnadseffektivt.

Energiintensiv industri befrias från skatt på el i tillverkningsprocessen om företaget deltar i Program för energieffektivisering. Det är oklart vilken energieffektivisering som åstadkoms genom programmet eftersom energiintensiv industri redan har starka incitament att energieffektivisera. Elcertifikatsystemet leder till en kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar el.

Ytterligare stöd till förnybar el, genom undantag från beskattning, gör att dyrare förnybar kraft tränger undan billigare kraft och därmed snedvrids konkurrensen i elcertifikatsystemet. Styrningen skulle bli kostnadseffektiv och mer transparent om undantagen togs bort.

Fossiloberoende fordonsflotta är svår och kostsam att nå

Regeringens vision om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 innebär att Sverige går 20 år före andra EU-länder. Visionen medför betydande samhällsekonomiska kostnader och kommer bli mycket svår att nå även vid en snabb teknikutveckling och kraftigt höjda koldioxidskatter.

Motivet är att Sverige ska vara ett föregångsland och genom innovation bidra till teknikutveckling. Hur Sverige på egen hand ska bidra till teknikgenombrott inom fordonsforskning, komponent- och fordonstillverkning har däremot inte utretts. Det kan finnas andra sätt att gå före som ger större effekt på utsläppen.

Vi gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.