En titt i backspegeln på väg framåt

Konjunkturinstitutet bildades 1937 och fyllde således 75 år 2012. Under institutets första 50 år var verksamheten i huvudsak inriktad på prognoser och utveckling av prognosmodeller. Under de senaste 25 åren har vårt uppdrag successivt breddats. En viktig milstolpe var när vi kunde lägga till miljöekonomi som en ny verksamhetsgren. Den inledningsvis viktigaste uppgiften var att utveckla modeller och metoder för gröna nationalräkenskaper. Inriktningen kom senare att ändras till att ta fram beslutsunderlag för svensk miljöpolitik.

Konjunkturinstitutet bildades 1937 och fyllde således 75 år 2012. Under institutets första 50 år var verksamheten i huvudsak inriktad på prognoser och utveckling av prognosmodeller. Under de senaste 25 åren har vårt uppdrag successivt breddats. En viktig milstolpe var när vi kunde lägga till miljöekonomi som en ny verksamhetsgren. Den inledningsvis viktigaste uppgiften var att utveckla modeller och metoder för gröna nationalräkenskaper. Inriktningen kom senare att ändras till att ta fram beslutsunderlag för svensk miljöpolitik.

Inför 2012 fick vi i instruktionen och regleringsbrevet nya uppgifter inom miljöområdet. En sådan var att varje år skriva en miljöekonomisk rapport. Vi har också inrättat ett vetenskapligt råd. Den miljöekonomiska enheten har dessutom i ökande omfattning fått specifika regeringsuppdrag kopplade till svensk miljöpolitik.

Även inom prognosverksamheten har uppdraget utvidgats och förändrats. Under senare år har vi ökat våra insatser för att studera effekter av den ekonomiska politiken. Det handlar dels om analyser av finanspolitiken och dess effekter på en övergripande nivå, dels om analyser av särskilda ekonomisk-politiska åtgärder. Exempel på det senare är det fleråriga uppdraget att bedöma effekterna på priser och sysselsättning till följd av den sänkning av restaurang- och cateringmomsen som genomfördes i början av 2012. Ett annat exempel är vår analys av den tillfälliga höjningen av statsbidragen till kommunerna under finanskrisen.

Sedan drygt tio år tillbaka producerar vi en årlig lönebildningsrapport. Lönebildningsuppdraget har även det successivt utvidgats. År 2006 tillkom att lönebildningsrapporten också ska behandla relevanta jämställdhetsaspekter. Under 2012 var insatserna inom jämställdhetsområdet särskilt omfattande och kulminerade i en jämställdhetskonferens med internationella föredragshållare. I anslutning till konferensen publicerade vi en kunskapsöversikt. Ett nytt uppdrag 2012 var att närmare analysera hur lönebildningen fungerar inom olika avtalsområden och hur grupper med svag ställning på arbetsmarknaden påverkas.

Vår tredje verksamhetsgren är att varje månad producera statistik som redovisar hushållens och företagens syn på den svenska ekonomin och deras framtidsförväntningar. Dessa barometerundersökningar har under åren utökats med nya branscher och nya frågor. Under 2012 har vi utvecklat regionala barometrar som redovisar stämningsläget bland företagen i åtta regioner.

Hur framgångsrikt vi har löst våra uppgifter kan inte enbart mätas i antalet publikationer eller i antalet sidor i våra rapporter. Avgörande för vår samhällsnytta är att våra analyser håller hög kvalitet och kan tjäna som bra beslutsunderlag. För att fånga kvalitetsaspekten genomförde vi under 2012 en användarundersökning av vår prognosrapport Konjunkturläget. Vi fick mycket goda betyg beträffande saklighet och trovärdighet (4,7 respektive 4,5 på en femgradig skala) medan rapportens layout är ett förbättringsområde.

Våra goda resultat bygger i hög grad på att vi har kunnat utnyttja de modeller och analysverktyg som har byggts upp under tidigare år. Att ge våra efterträdare samma goda förutsättningar är en av våra stora utmaningar framöver.

Den snabbt växande mängden uppdrag, som ofta ligger utanför det som historiskt har varit vår kärnkompetens, ställer höga krav på våra medarbetare och vår organisation. Jag vill därför tacka Konjunkturinstitutets medarbetare för utmärkta insatser under 2012.

Mats Dillén, generaldirektör